Ungdomars politiska intresse tar ofta sin början i bestämda sakfrågor som har ett personligt värde och knyter an till utvecklingen av deras identitet. Därför känner många av dem varken igen sig hos partierna eller i massmediernas retorik. Istället blir internet en allt viktigare plattform för dem som är politiskt engagerade, säger Peter Dahlgren, professor vid enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet.
Peter Dahlgren och hans kollega Tobias Olsson drev 2003-2006 projektet Unga medborgare, IKT och lärande inom ramen för KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT. Syftet var att undersöka hur politiskt engagerade gymnasieungdomar använder traditionella medier och internet för att förstå samhällsliv och politik och för att finna sin egen roll som aktiva medborgare.
De allra flesta ungdomar idag är inte politiskt engagerade. Genom att titta närmare på den minoritet som faktiskt har utvecklat ett intresse, hoppas man kunna urskilja trender och tendenser som efterhand kanske kan få ett större genomslag och påverka utvecklingen av det demokratiska samhället.
När detta projekt avslutades började de båda forskarna arbeta med ett EU-finansierat projekt med liknande problemställningar: CIVICWEB - Young People, the Internet and Civic Participation. Projektet, som avslutades 2009, omfattade åtta länder och leddes av David Buckingham vid Centre for the Study of Children Youth and Media, University of London. Förhoppningen med det här projektet är att man både ska hitta gemensamma kännetecken och kunna urskilja nationella särdrag.
Individualisering som undergräver demokratin
Sociologerna Zygmunt Bauman och Ulrich Beck hör till dem som anser att de pågående förändringarna av samhället påverkar förutsättningarna för demokratin i en negativ riktning. Traditionen och de sociala strukturerna avgör inte längre identitet och livsvillkor. Istället är det upp till var och en att skapa sig själv och att ge riktning och innehåll åt tillvaron. De menar därför att frågor som rör personlig livsstil och identitet kommer att överskugga intresset för gemensamma angelägenheter.
- Bauman och Beck pekar på ett riskscenario som är fullt möjligt, understryker Peter Dahlgren. Men det är viktigt att komma ihåg att ungdomarnas fokusering på sin identitet inte nödvändigtvis utesluter att de blir politiskt engagerade.
Många ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor väljer att stå utanför partipolitiken. Det kraftigt minskade medlemsantalet i partiernas ungdomsförbund under de senaste åren är ett tydligt tecken på detta.
Politisk retorik ger inga svar
För många ungdomar ger ideologierna och partiprogrammen helt enkelt inte något hållbart svar på tillvarons mening. Istället vill de utforska hur världen fungerar och försöka att hitta en plats för sig själva som individer i samhället och i världen. De engagerar sig därför kring bestämda sakfrågor, med problemställningar som kan formuleras i konkreta, vardagsnära termer. Det kan exempelvis handla om djurens rättigheter, antikrigsbudskap eller könsfrågor.
Den information som sprids av TV, radio och dagstidningar tycks ha mindre betydelse för deras engagemang. Eftersom massmedierna är partiernas arenor, känner ungdomarna ofta varken igen sig i frågeställningarna eller i sättet att resonera. När det gäller internet är det helt annorlunda. Här kan de gå förbi de filter som gäller i de etablerade medierna och få tillgång till alternativa källor som ger dem de kunskaper de är ute efter. Dessutom kan de själva aktivt ta del i samtalet.
- Anonymiteten på Nätet betyder att ungdomarna kan slippa de markörer som annars avslöjar identitet och grupptillhörighet, säger Peter Dahlgren. På så sätt kan de knyta kontakter med likasinnade som annars vore svåra att göra. Det blir också möjligt att diskutera med personer som har en annan bakgrund, och kanske även andra åsikter. Då kan de både pröva och utveckla sina egna värderingar och träna sig i att argumentera och att föra sammanhängande resonemang.
Demokratin måste vara förankrad i vardagen
Förutsättningarna för det politiska engagemanget är sannolikt på väg att förändras – och det går inte att vrida klockan tillbaka. Arbetet med att skapa en egen identitet kan leda till ett politiskt intresse, men det sker i så fall huvudsakligen utanför partierna och det demokratiska systemet.
- Demokratin måste vara förankrad i tankesätt och vardag för att fungera i praktiken och inte enbart vara ett tomt, formellt skal, säger Peter Dahlgren. Mycket pekar på att de kunskaper, erfarenheter och värderingar som unga skaffar sig på internet kan spela en viktig roll för deras utveckling till aktiva medborgare.
Artikeln publicerades ursprungligen 2006 på KK-stiftelsens numera nedlagda webbplats Kollegiet.
Comments
You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.