På Bok & Bibliotek i Göteborg förra hösten, arrangerades två intressanta panelsamtal kring skolbibliotekets och skolbibliotekariens roll och betydelse i skolan. Det ena panelsamtalet tog sin utgångspunkt i informationsöverflödet och det förändrade medielandskapet, som skapar helt nya förutsättningar för undervisning och lärande. På det andra panelsamtalet kretsade resonemangen kring hur dessa förändringar ställer allt högre krav på läs- och skrivförmågan och informationskompetensen, tvärsöver ämnesgränserna.
Slutsatsen var att skolbiblioteket kan och bör spela en viktig roll i undervisningen i alla skolämnen, för att utveckla elevernas läsning och skrivande och för att stimulera deras nyfikenhet och fördjupa deras ämneskunskaper. Men för att detta ska ske, krävs en bättre förståelse av skolbibliotekariens kompetenser och ett bredare perspektiv på skolbiblioteket.
I den internationella debatten har detta länge betonats av bland andra Carol Kuhlthau, numera professor emerita på Rutgers, samt av Ross Todd och Carol Gordon, som forskar och undervisar där. Och det handlar inte enbart om teoretiska utläggningar, utan argumenten bygger på ett praktiskt, empiriskt och evidensbaserat arbete.
Skolbiblioteket kan hjälpa eleverna att förstå och tolka information och att ge dem stöd att skapa mening och sammanhang. Därför är det viktigt att tänka om och tänka nytt kring skolbiblioteket, så att barn och ungdomar ges möjlighet att utveckla de sociala och intellektuella förmågor som blir allt viktigare.
Digitala medier är på väg att integreras i verksamheten på sina håll och den börjar också bli en naturlig del av skolans undervisning samtidigt som den finner nya former och nytt innehåll. Men Nationella skolbiblioteksgruppens kunskapsöversikt, som kom för några veckor sedan, visar att det fortfarande är en lång väg kvar att gå innan alla skolor är med på tåget.
http://www.flickr.com/photos/dullhunk/ / CC BY 2.0
Fyra skolbibliotekarier deltog i serien av intervjuer inom ramen för Ömsesidig förståelse. Jag ger här en kort sammanfattning av hur de tänkte och resonerade, eftersom det ger en intressant bild av möjliga vägar för den fortsatta utvecklingen.
En av skolbibliotekarierna underströk betydelsen av att skolbiblioteket introducerar digitala tjänster i sin dagliga verksamhet. De senaste årens medieutveckling har ändrat förutsättningarna för skolbibliotekets roll och syfte i undervisningen. Därför är det nödvändigt att skolbiblioteket inte främst ses som ett rum där man förvarar böcker, utan som en betydelsefull pedagogisk verksamhet.
Det är, enligt den här skolbibliotekarien, minst lika viktigt att släppa taget om tekniken och att ägna kraften åt att undersöka på vilka sätt och i vilka former som skolbibliotekets verksamhet kan ge stöd åt undervisning och lärande. Detta kan dock inte skolbibliotekarierna genomföra på egen hand utan det är en strategisk ledningsfråga.
Samhällsförändringarna innebär samtidigt att det är nödvändigt att på allvar börja diskutera kring skolans övergripande syfte och mål. Vad ska skolan egentligen vara till för? För att kunna besvara den frågan gäller det att fokusera på elevernas behov när de lämnar skolan och konfronteras med de krav på kunskaper, färdigheter och attityder som gäller ute i samhället.
En viktig del av detta, som den här första skolbibliotekarien pekade på, är att lärarna överskrider ämnesgränserna och börjar arbeta tematiskt för att utveckla elevernas förståelse av hur samhället ser ut och fungerar. Skolbiblioteket och den kompetens som skolbibliotekarien har måste bli en integrerad del av detta. Annars blir det svårt att hjälpa eleverna att lära sig det som de behöver för att kunna hantera kraven på ett livslångt lärande i ett komplext samhälle under ständig förändring.
Skolbiblioteket behöver också bli bättre på att dra nytta av specialpedagogerna för att utveckla elevernas lärande. Specialpedagogerna är duktiga på att kartlägga behov och hitta lösningar för elever med läs- och skrivsvårigheter och numera lyssnar lärare i regel på deras förslag till lösningar och åtgärder. Därför kan de även fungera som en port till nya undervisningssätt som kan dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla elevernas digitala kompetenser. Dessutom kan specialpedagogerna ofta disponera sin tid på ett bättre sätt än de andra lärarna - och de strävar hårt för att uppnå sina mål med eleverna.
http://www.flickr.com/photos/woo-hoo/ / CC BY 2.0
Den andra skolbibliotekarien lyfte fram skolbibliotekets stora roll för att utveckla elevernas kulturella förståelse och allmänbildning. Och här kan det finnas uppgift för digitala medier. Bloggar kan till exempel användas i arbetet med att utveckla elevernas läsning, läsförståelse och läslust.
Detta är ett viktigt skäl till att skolbiblioteket ska ses som en integrerad och naturlig del av den pedagogiska verksamheten. Ett annat skäl är att skolbibliotekarien har den kompetens som är nödvändig för att hjälpa eleverna att söka, hantera, värdera, kritiskt granska och lära sig av information från olika informationskällor.
Eleverna ska inte enbart fastna i googlandet, utan också lära sig att gå direkt till källorna och att bli bekanta med såväl kommersiella som öppna och fria databaser. Dessutom behöver skolbiblioteket koppla ihop de fysiska och digitala medierna och se till att allt material är väl synligt och lätt tillgängligt.
För att skolbiblioteket ska kunna fylla sin roll, är det viktigt att skolbibliotekarien är flexibel, kan ta till sig förändringar och vågar experimentera. Men tekniken har inget egenvärde, utan ska användas för att förnya och utveckla den pedagogiska verksamheten.
http://www.flickr.com/photos/lansbibliotek/ / CC BY 2.0
Den tredje skolbibliotekarien betonar värdet av att skolbiblioteket, tillsammans med lärarna, kan möta eleverna i deras läsande och göra sitt bästa för att stimulera deras lärande och identitetsutveckling. Alla måste bli duktiga på att läsa på en rad olika sätt, i och för olika sammanhang. Det gäller både att kunna läsa en hel bok, att kunna söka och sovra i flödena på webben och att kunna hantera, knyta ihop och förstå information från en rad olika källor.
Att kunna möta eleverna, knyta an till deras erfarenheter och livsvärld, och därigenom även göra skolan relevant, är en förutsättning för att utveckla deras lärande och förståelse. Annars blir det omöjligt för skolbibliotekarien och läraren att ställa de rätta frågorna och att problematisera på ett sätt som för tankeprocesserna vidare.
http://www.flickr.com/photos/lansbibliotek/ / CC BY 2.0
Skolbiblioteket ska vara ett kreativt nav, som sjuder av liv, dit eleverna kan komma när de vill arbeta, läsa eller umgås med andra elever. Den fjärde bibliotekarien vill därför poängtera att skolbiblioteket både har en social och en pedagogisk funktion - och därmed även en viktig roll i skolan.
I likhet med de tre andra skolbibliotekarierna, menar denna att eleverna behöver lära sig att söka, hantera och presentera information, såväl analogt som digitalt. Eleverna behöver därför både lära sig att hitta, värdera, jämföra och förena information som de hittar på skolbibliotekets hyllorna, med hjälp av Google och i olika databaser.
Den fjärde bibliotekarien säger att både elever och lärare ofta missförstår bibliotekariens utbildning och yrkesroll, och tror att de enbart ägnar sig åt böcker och skönlitteratur. Insikten om att bibliotekarien inte nödvändigtvis behöver ha studerat litteraturvetenskap, utan har studerat informationsvetenskap och är expert på information och informationsstrukturer, har ännu inte trängt igenom på allvar.
Samarbetet mellan bibliotekarie och lärare är viktigt, men för att det verkligen ska fungera måste lärarutbildningen förändras och börja lägga vikt vid it och den digitala medieutvecklingen. Det måste också bli självklart att alla lärare ha varsin dator och att de fortlöpande får tillgång till den fortbildning de behöver för att utvecklas i yrket och för att kunna följa med i samhällets och pedagogikens utveckling.
Både skolbibliotekarier och lärare behöver kunna förbereda eleverna för en framtid som ingen kan förutse och som ingen egentligen kan beskriva. Men för att klara dagens förutsättningar och de pågående förändringarna, är det nödvändigt att hantera informationsöverflödet och att kunna tänka kritiskt och kreativt. Detta är villkor som är nödvändiga för att kunna lära självständigt, såväl på egen hand som tillsammans med andra.
Det kan kanske vara en bra idé att börja där?
Comments