Kursplaner, kunskaper och undervisning ur digital synvinkel

Just nu är regeringen i färd med att genomföra en rad förändringar av den svenska skolan. Det handlar bland annat om skollagen, lärarutbildningen, kurs- och läroplaner, betygsskalan och gymnasieskolan. Tanken med detta är att skapa ett utbildningssystem som är anpassat till dagens samhälle och som kan förbereda eleverna på vuxenvärldens och samhällets krav. Man kan dock undra hur det blir med det, eftersom den digitala dimensionen bara glimtar till här och där, utan synligt mönster och sammanhang.

I slutet av mars ställde den moderate riksdagsmannen Mats Gerdau en skriftlig fråga till Jan Björklund om det finns några planer på en nationell it-strategi för skolan. Han fick till svar att någon sådan inte är aktuell, eftersom det inte krävs fler åtgärder utöver de kompetenshöjande åtgärder för lärare som redan är igång. Utbildningsministern konstaterade också att it i sig inte kan stärka elevernas lärande. Här krävs det att läraren kan dra nytta av de didaktiska möjligheterna på sätt som fungerar.

Skolverket presenterade i september förra året sin rapport Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan, där man bland annat pekade på vikten av ett strategiskt tänkande som tydligt anger riktning och mål. Men detta har varken gett avtryck i den allmänna debatten eller i de politiska besluten.

Om man tittar närmare på regeringens proposition om en ny lärarutbildning och Skolverkets förslag till nya kurs- och läroplaner för grundskolan, är det uppenbart att tankar och resonemang kring digitaliseringens effekter på samhället och lärandet lyser med sin frånvaro.

I det nya lärarutbildningsförslaget, Bäst i klassen, finns det inte ens någon dator på bild, däremot gott om böcker, anteckningsblock och blyertspennor. Den snabba samhällsutvecklingens konsekvenser för lärare och elever behandlas inte, och det finns inget som pekar på värdet och betydelsen av att förstå och kunna använda it i undervisning och lärande.

Lärande på egen hand och tillsammans med andra, en god språklig förmåga, kritiskt tänkande samt kunskaper om demokratins principer och en förmåga att arbeta i demokratiska former hör till de viktiga kunskapsmål som formuleras i förslaget till läroplan för grundskolan. Betydelsen av att  kunna använda modern teknik som redskap för skapande, kommunikation och kreativitet nämns också, men det sägs inget om att den digitala medieutvecklingen är på god väg att förändra villkor och förutsättningar i grunden.

Kursplanerna i matematik, fysik, kemi och biologi innehåller inget alls om hur it-utvecklingen ställer nya krav på kunskaper och färdigheter. Detsamma gäller för kursplanen i samhällskunskap, där även de digitala förändringarnas effekter på demokrati, politiskt arbete och demokrati lyser med sin frånvaro. I kursplanen i svenska nämns behovet av att kunna söka information i "några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet" och värdet av ett källkritiskt förhållningssätt. Det multimodala textbegreppet finns också med på ett hörn, liksom betydelsen av att kunna använda digitala medier som stöd vid muntliga presentationer. Däremot finns det inga resonemang om hur berättande nyhetsförmedling och kommunikation förändras av de digitala medierna.  Det finns heller inga formulerade tankar om att det kan behövas nya kompetenser för att hantera detta.

Här är det intressant att jämföra med Fælles Mål, den samling av kursplaner och undervisningsmål för folkeskolen som trädde i kraft i Danmark förra hösten. I ämnena matematik, fysik och kemi samt biologi, betonas betydelsen av att kunna dra nytta av it-baserade hjälpmedel i undervisningen och att självständigt kunna söka, värdera, sammanställa och bedöma såväl tryckt som digital information. I kursplanen för samhällskunskap betonas vikten av att kunna använda internets kommunikationsmöjligheter och mediala uttrycksformer för att, såväl på egen hand som tillsammans med andra, förstå hur samhället ser ut och fungerar på lokal, nationell och global nivå. När det gäller danska lyfts de digitala uttrycksmöjligheterna fram, liksom  behovet av goda kunskaper i informationssökning, ordbehandling, digitala medier och kommunikation på nätet.   

Till skillnad från den svenska skolan, finns det även en särskild plan för de it- och mediekompetenser som barn och ungdomar ska utveckla i skolan. Här lyfter man särskilt fram den framväxande deltagarkulturen på nätet, interaktiviteten och den allt tunnare gränsen mellan producent och konsument i de digitala medierna. Informationssökning, journalistik och multimedial produktion, interaktion och kommunikation måste därför ges ordentligt utrymme i undervisningen.  

Kontrasterna mellan det svenska och det danska perspektivet är uppenbart. I Danmark finns det en klar och utarbetad strategi för hur de digitala möjligheterna ska integreras i undervisning och kunskapsmål, medan den i princip saknas i de svenska styrdokumenten. Nu finns det förstås inget i de svenska texterna som hindrar att it och digitala medier ges en viktig roll i skolans vardag, men det är upp till kommunen, skolan och läraren. Och detta bäddar för ökade skillnader, en högst varierande kompetensnivå - och hög risk för en matteuseffekt som kan bli svår att motverka.

/Stefan Pålsson

Comments

[Henrik Widaeus]

I den mängd av digitala samtal som nu finns på nätet och som alla pekar ungefär på det du tar upp borde det någonstans finnas någon företrädare för Utbildningsdepartementet som deltar i debatten. En DN Debattartikeln hade/har ett värde som gör att den inte låter sig stå okommenterad. På motsvarande sätt går det tydligt att urskilja platser i bloggosfären som har högre dignitet än andra platser. Kan ett gemensamt upprop via exempelvis Newsmill vara ett sätt att göra gemensam sak?

[Stefan Pålsson]

Ett gemensamt upprop på lämplig plats tror jag är en god idé! Tyvärr jag inte säga på rak arm var det kan fungera bäst. Newsmill tillåter inte kollektiva inlägg, så det går inte där. Någon av de stora morgon- eller kvällstidningarnas debattsidor är nog fortfarande bästa forum om man vill ha ett ordentligt genomslag.

[UmeaLearningLab]

Alla sätt att lyfta diskussionen är välkomna - och jag håller med om att det är viktigt att nå ut. Så går det att få in en debattartikel vore det bra.