Det här är en inledning till nästa mer specifikt skolinriktade fråga, som handlar om hur man anser att it-utvecklingen påverkar ens eget ämne. Tillsammans ger dessa två frågor en informell ögonblicksbild av hur man ser på relationen mellan skolan och omvärlden. Så här svarar man på den mera allmänna frågan:
"Snart har vi tillgång till Internet överallt." "De tryckta mediernas andel minskar -- allt mer finns i digital form." "Lätt att hitta själsfränder och koppla ihop sig med andra med hjälp av twitter och andra kanaler. Här finns en kraft som fyller mig med optimism -- brobyggande som är bra för fred och demokrati. En del aktörer försöker låsa in Internet -- skrämmande. [...] Vill gärna tänka optimistiskt, men det finns krafter som verkar i motsatt riktning. Det skapar bekymmer." "Ibland hisnar det lite. Vi förstår nog inte riktigt den revolution som detta innebär. [...] Skolan har varit en statisk, sluten och trygg värld där läraren har haft full kontroll. Nu står vi inför en revolutionerande förändring där Internet öppnar dörrarna mot allt. [...] vi kan nog inte riktigt föreställa oss hur det kommer att bli. [...] Möjligheterna är större än riskerna. Många lärare är dock negativa." "Förväntansfull inför nya möjligheter som kan öppna sig, men är tveksam till om lärarna får den tid som behövs för att kunna använda tekniken på ett didaktiskt genomtänkt sätt." "Snart är i princip all information tillgänglig och alla använder datorn och nätet hela tiden. Traditionellt arbetssätt blir meningslöst." "Jag har en positiv framtidssyn och tror att utvecklingen för med sig en mängd spännande möjligheter. Den globala samhällsutvecklingen ställer samtidigt krav på att vi hittar ett sätt att överleva i världsekonomin." "Varför är det inte självklart för pedagoger att ha en egen dator? I vilket annat jobb som handlar om kunskap är det möjligt? [...] Överlag ses en hopplöshet -- ofta anses det varken finnas tid eller pengar till förändring. Vägrar att se en mörk framtid -- annars skulle det vara omöjligt att arbeta i skolan!" "Vi måste kunna nå eleverna i deras värld." "Skolan måste bli mer relevant för eleverna. Kräver fler datorer, men möten och samtal är fortfarande viktiga. [...] Viktigt att skolan blir mindre fyrkantig och inte bara arbetar i en klassrumsmiljö. [...] Varför ska unga gå i skolan? Till vilken nytta? Reflektera mer kring målen!" "Det är viktigt att släppa taget om tekniken, utan i stället fokusera på vad den ska användas till ur ett pedagogiskt perspektiv." "Mycket kan göras digitalt men det är även viktigt att behålla böckerna. [...] Det är bra att veta att det finns en gemensam bas med bra och trovärdigt material. Och det fungerar om nätet går ner eller strömmen går." "Utvecklingen skapar större klyftor. Det finns redan tecken på detta men det kommer att accentueras. I stort en positiv utveckling -- men viktigt att analysera igenom vad man ska göra." "Viktigt att hänga med, att få en förståelse av vad den digitala medieutvecklingen innebär [...]. Omöjligt att veta vad som kommer att hända." "Vi har nog bara sett början på utvecklingen -- men det har gått väldigt snabbt de senaste fem åren. Nu är det svårt att klara sig utan! Vi bygger in oss i tekniken." "Fantastisk potential! Om ungdomarna blir intresserade av skolan så lär de sig förhoppningsvis mer."
Det kanske mest intressanta med svaren på denna fråga är hur olika de är och vilka olika saker som de intervjuade fokuserar på. Vissa tänker omedelbart i termer av större samhällsskeenden, andra ser det hela i specifikt skolrelaterade termer, flera pekar på snabbheten och osäkerheten i det som sker, de flesta betonar optimism, men några ser också negativa sidor. För mig blir summan av det hela ett uttryck för ett upplevt stort behov av reflektion. En återkommande kommentar vi har fått handlar om hur få tillfällen som bjuds, inom ramen för ordinarie arbetsuppgifter, att gemensamt och systematiskt reflektera över de övergripande strategiska frågorna: Vad i den generella utvecklingen är viktigast att relatera till för skolans del? Hur förhåller sig nya, digitala möjligheter till traditionella sätt? Vad är egentligen skolans syfte? Den sista frågan har återkommit praktiskt i praktiskt taget varje samtal. Jag ser den som ett symptom på en stor osäkerhet som i grund och botten är existentiell.
På en verkligt djup nivå är den omvandling som vi nu genomlever, och försöker göra något vettigt av, en massiv utmaning för ett flertal sedan århundraden etablerade institutioner och med dessa förknippade tänkesätt. Skolan är en sådan institution. Det som händer när dylika institutioner börjar krackelera, p g a ett ofrånkomligt tryck från en förändrad omvärld, är att de som arbetar där, var och en för sig, börjar uppleva en svårhanterlig diskrepans mellan vad man mer och mer inser är den faktiska situationen, och de begränsade möjligheterna att möta denna inom de etablerade ramarna. Jag tror att denna individuella, personliga upplevelse behöver fångas upp och artikuleras tydligt i många fler sammanhang. Och jag anser att skol- och kommunledningar har ett särskilt ansvar för att bereda tid och medel för att detta ska kunna ske. Det är på den nivån som utmaningarna och möjligheterna pockar på daglig uppmärkamhet och det är på den nivån som ett tillräckligt tryck kan byggas upp för att man ska börja lyssna (jag höll på att säga: fatta) vad som pågår på riksnivå.
/Per
Det stämmer att vi som arbetar i skolan får allt mindre tid till fortbildning och till att fundera över hur vi ska kunna utnyttja de nya möjligheter som öppnar sig. Vill vi ha världens bästa skola måste lärare ges tid till kontinuerlig fortbildning, kreativitet, utvärdering och reflektion!
Posted by: Cwaste | onsdag, 21 april 2010 at 01:39 em