"Förståelse" är ibland ett lite försåtligt ord har jag märkt. Jag uppmärksammades nyligen på att många människor uppfattar termen annorlunda än vad jag gör. För dem betecknar uttrycket "jag har förstått" att man har uppfattat något på ett korrekt eller adekvat sätt, ungefär: "jag hör vad du säger". Det jag kallar förståelse täcks för dem snarare av ordet "sammanhang". För mig är förståelse också närmast synonymt med att kunna något; det man har förstått det kan man. Riktigt synonymt är det dock inte; i kunnande ingår också vissa rent praktiska färdigheter som ofta ignoreras när begreppet förståelse uppfattas som något enbart intellektuellt.
Jag nämner detta eftersom jag inte hade dessa nyanser riktigt klara för mig när vi bestämde våra intervjufrågor. En viktig sådan är nämligen: "Vad anser du att eleverna behöver kunna för att förstå ditt ämne?" Här ses alltså kunnande som en förutsättning för förståelse, vilket jag anser vara riktigt. I detta kunnande ingår då vissa praktiska färdigheter och sådana framhölls också i många av de svar vi fick. Här följer ett antal citat från olika lärare:
"Baskunskaper och grundbegrepp. "Bra läs- och skrivförmåga, argumentation och analys." "Den språkliga kompetensen är grunden för lärandet i alla ämnen." "Läsa, skriva, tala och lyssna är baskompetenser, men också digital kompetens." "Krävs ganska bra läsförståelse (förstå innehållet) och skrivförmåga. [...] läsförståelsen är mer avgörande. Krävs en bra allmänbildning i botten."God läsförståelse är nyckeln." "Basal språklig förmåga och en god läsförmåga. Annars är det omöjligt att kunna söka, förstå och hantera information. Viktigt att börja i läsningen." "Duktiga på att läsa, kunna läsa på olika sätt. Både att kunna läsa en hel bok, kunna sovra i flödena på webben, kunna hantera informationen och koppla ihop. Allmänbildning -- behövs en grund att stå på inom olika områden." "Det krävs en ordentlig grundläggande allmänbildning och en god läsfärdighet för att kunna söka [på nätet]." "Det är viktigt att vara informationskritisk och kunna hantera verktyg som gör det möjligt att hitta rätt i informationsdjungeln. Det är också viktigt att ha ett metodiskt och systematiskt förhållningssätt till problemlösning. Läsförmågan är avgörande." "Begreppsbildning. Vetenskaplig metod. Kunna läsa böcker på universitetsnivå. Logik och begrepp. Tålamod." "Språkkänsla och grundkunskaper." "En väl avvägd blandning av ordförråd, grammatik och kultur. Viktigt att träna läsning, uttrycksförmåga med mera." "Hitta sitt språk, uttrycka sina tankar. Verktyg för att kommunicera, nu och i framtiden. Söka, värdera, tolka, på olika sätt, olika källor och sammanhang. Mycket handlar om att läsa och skriva för att erövra sitt språk och förstå sig själv." "Bra läsförståelse. [...] reflektera källkritiskt. Stöta och blöta i grupp -- ställa frågor, reflektera och få svar. Inte bara forska själv [...]. Logiskt tänkande. Basfärdigheter är nödvändigt -- särskilt språklig förmåga." "Risk för att skönlitteratur och avancerad facklitteratur blir en klassfråga om man vänjer sig vid de sociala mediernas korta texter och snabba interaktion. [...] viktigt att vara djupläsare." "Att kunna läsa och tolka olika typer av texter, förstå budskap/dolda budskap. Läsningen är central. Använda olika sätt att skriva, olika genrer, utveckla ett eget skrivspråk, argument, olika skrivstrategier, kunna ord och uttryck, formella regler. Reflektera kring det man upplever, förstå genrer, känna till viktiga verk i världslitteraturen, det litterära arvet. Hellre kronologiskt än tematiskt, det är svårare att ta till sig ett tematiskt upplägg om man inte har kronologin kar för sig."
Det som står inom respektive citationstecken ovan är citat från olika lärare. Jag har kursiverat allt som relaterar till läsförståelse, eftersom detta återkommer frapperande ofta (inte bara från svensklärare).
Ibland vidgades perspektivet ytterligare, dels mot vad som krävs i vår typ av samhälle, dels mot vad som utgör motivationen bakom lärandet:
"Vad krävs egentligen för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle? Det handlar om att kunna lösa problem och hantera olika slags svårigheter." "Intresse och motivation är också viktigt." "Självförtroende, trygghet, känna glädje, tillit och våga fråga." "Nyfikenhet och viljan att lära."
Den allmänna slutsatsen från intevjusvaren på denna fråga är alltså påfallande tydlig: Läsförmåga och läsförståelse är av grundläggande betydelse för att förstå själva ämnet. Det innebär att allt som påverkar läsförståelsen, positivt eller negativt, mycket väl kan vara den enskilt viktigaste variabeln när det gäller förmågan att förstå ett ämne på ett djupare plan. Och just kontinuerlig fördjupning är väl vad kompetens, oavsett område, mest av allt handlar om.
/Per
Comments