Det finns en hel del praktiska erfarenheter från svenska skolor som tydligt visar betydelsen av att integrera it i no-undervisningen på ett bra sätt. En undervisning som syftar till ökat intresse självständigt lärande, en djupgående förståelse och aktuella kunskaper måste kunna dra nytta av den digitalisering som präglar resten av samhället. Men det förutsätter en undervisning som blickar bortom lärobokens och förmedlingspedagogikens ramar.
På senare år har projektorer och interaktiva skrivtavlor blivit ganska vanliga i undervisningssalarna, och de ger helt andra möjligheter att konkretisera och tydliggöra för eleverna. Förutsättningen är dock att det finns en genomarbetad pedagogisk tanke bakom och att läraren inte bländas av tekniken. Med hjälp av visualiseringar, simuleringar och multimedia blir det betydligt enklare att förklara komplexa skeenden och förlopp.
Magnus Ehinger, som undervisar i kemi och biologi på Polhemskolan i Lund, hör till dem som drar nytta av de nya möjligheterna. Men det är viktigt att eleverna kan interagera med det som händer, ställa frågor och diskutera för att de verkligen ska kunna greppa hur det hela hänger ihop. Undervisningen blir mer varierad och innehållsrik, och det är enkelt att spara ner presentationerna så att eleverna kan repetera och tänka vidare efter lektionens slut.
http://www.flickr.com/photos/ex_magician/ / CC BY 2.0
Lärarens roll är avgörande i det här sammanhanget, något som även Georgios Theodoridis, matematik- och fysiklärare på Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan, betonar. Läraren måste beskriva, förklara, diskutera och reda ut oklarheter för att förvissa sig om att alla verkligen förstår.
Per Kornhall, tidigare lärare i biologi, kemi, naturkunskap och bioteknik på Westerlundska gymnasiet i Enköping, numera undervisningsråd på Skolverket, ser också värdet av att visa, synliggöra och förklara med teknikens hjälp. Han understryker samtidigt att eleverna måste få uppleva hur naturvetenskaplig forskning och kunskapsbildning går till i praktiken. Även här kan den digitala utvecklingen öppna nya vägar för förståelse och ge möjlighet att träna viktiga kunskaper och färdigheter.
Ett sätt att göra detta på kan vara att låta eleverna använda forskningsdatabaser för att söka, värdera, analysera och sammanställa information. En del av de här databaserna har undervisningsmoduler som gör det enkelt använda dem i undervisningen. Det här kan även kombineras med konkreta experiment där resultaten sedan analyseras och sätts i större sammanhang med hjälp av informationen i databaserna.
Det handlar om större projekt som kan sträcka sig över flera veckor och slutligen sammanfattas i en skriftlig rapport. Men också här är det viktigt att inte överge eleverna, utan att finnas tillhands för att förklara och räta ut frågetecknen om behov uppstår.
När man arbetar på det här sättet kan informationsdelning och gemensamt skapande på nätet fylla en viktig funktion. En av de lärare som intervjuades i projektet, berättade hur han använder Google Docs i undervisningen. Det är enkelt för eleverna att samarbeta sinsemellan, och det är smidigt för läraren att följa arbetet och att ge synpunkter, kommentarer och vägledning. Google Docs kan också användas som en portfolio där eleverna samlar sina genomförda uppgifter och efterhand reflekterar kring sina resultat. Det kan med andra ord bli en lättöverskådlig dokumentation över varje elevs bildningsresa.
Digitala medier kan användas som arenor för att skapa autentiska diskussioner och gemensamt skapande inom olika ämnes- och problemområden. Magnus Ehinger har bland annat använt Google Sites för diskussioner kring genetiska frågor och om hur livet på jorden kan ha gestaltat sig för 50 miljoner år sedan. I det här sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att även utomstående kan följa det som sägs och att det därför är viktigt att hålla en seriös och saklig ton i umgänget. Samtidigt kan det material som skapas vara till nytta för andra klasser och skolor som vill arbeta på liknande sätt.
Niklas Karlsson på Fridagymnasiet i Vänersborg försöker hitta nya sätt att utveckla elevernas lärande med hjälp av digitala medier. Eleverna bloggar och använder Diigo för att tillsammans samla in, diskutera och analysera lämpliga informationskällor. Han har även låtit eleverna skriva artiklar om naturreservat i närheten av Vänersborg, bland annat Grinnsjöns naturreservat och Hullsjön. Eleverna lär sig att utveckla sitt lärande på egen hand, samtidigt som de inser värdet av att samverka och att dra nytta av varandras kunskaper. Samtidigt lär de sig att överblicka ett spritt material, att presentera sina tankar och att uttrycka sig klart, begripligt och läsvärt.
Men det är förstås inte bara eleverna som har nytta av att samverka och utvecklas tillsammans. Detsamma gäller naturligtvis för lärare. Därför har Niklas Karlsson startat nätverket Dela! inspirerad av norska Del og brug. För närvarande har Dela! runt 1200 medlemmar, och kan förhoppningsvis bli en viktig plattform för lärare som vill hjälpas åt att förnya sin undervisning i en digital och kollaborativ riktning.
En öppen, konkret och förståelseinriktad undervisning som till stora delar bygger på digitala lärresurser och kommunikation över nätet innebär en rejäl utmaning som kräver en rad goda kunskaper. Dels handlar det om att förstå och kunna hantera de nya tekniska möjligheterna. Men det är minst lika viktigt att ha såväl breda som djupa ämneskunskaper för att kunna arbeta på det här sättet. Det visar till exempel Svante Åbergs erfarenheter med att ta fram resurser för en mer konkret och vardagsanknuten kemiundervisning på webbplatsen Skolkemi.
Jag ska om några veckor börja med min c-uppsats och är väldigt intresserad av att skriva just om No och digitala medier. Skulle bli väldigt tacksam om någon har några bra uppslag.
Posted by: Susanne | tisdag, 05 oktober 2010 at 08:56 em