Idag presenterade Nationella skolbiblioteksgruppen en kunskapsöversikt av bibliotekarien Jenny Henning Ingmarsson som visar vad aktuell svensk forskning har att säga om skolbibliotekets roll för elevernas lärande: Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket.
Fokus ligger på tre teman:
- Informationssökning och lärande
- Mediebestånd
- Samarbete och kunskapssyn hos skolbibliotekarier, lärare och rektorer
En viktig slutsats är att undervisningen i den svenska skolan är på god väg att förändras från lärarstyrd katederundervisning till ett mer undersökande, självständigt och elevcentrerat arbetssätt. Den snabba digitala medieutvecklingen och internets integration i vardagen är avgörande skäl till detta. Samtidigt har det blivit tydligt att informationsöverflödet och de mediala förändringarna ställer helt andra krav på informationskompetens och digitala förmågor hos lärare, skolbibliotekarier och elever.
I kunskapsöversikten konstateras dock att synen på vad eleverna behöver lära sig och hur undervisningen ska gå till inte har hängt med i den tekniska utvecklingen. Den traditionella statiska kunskapssynen och dess fixering vid faktaåtergivning och "rätt svar" dominerar fortfarande i skolan, trots att det finns en insikt om att informationshantering, källkritik och kunskaper om digitala medier blir allt viktigare.
Samarbetet mellan skolbibliotekarien och läraren går i stor utsträckning ut på att snabbt hjälpa eleverna att hitta det material som de behöver för att kunna lösa sin uppgifter. Skolbiblioteket blir en serviceinrättning och materialsamling istället för att fungera som en dynamisk och kraftfull pedagogisk resurs. Trots att forskningen klart och tydligt visar på värdet av ett pedagogiskt samspel mellan läraren och bibliotekarien, uteblir den ofta på grund av osäkerhet kring rollfördelningen eller en traditionell syn på varandras yrkeskompetens.
Förmedlingspedagogiken lever alltså kvar, i en digitaliserad form. Ett viktigt skäl till detta är, enligt kunskapsöversikten, att det finns en utbredd misstro bland lärare mot att eleverna klarar av att söka, värdera, sammanställa och analysera information. Ett annat skäl är att lärare i regel saknar den didaktiska grund som krävs för hjälpa eleverna att lära sig detta, eftersom det inte ingår i lärarutbildningen. Konsekvensen blir att eleverna "klipper och klistrar" för att lösa uppgifterna istället för att utveckla de analytiska och kritiska förmågor som blir allt viktigare i samhället.
Att googla sitter i ryggmärgen hos de allra flesta unga, men det innebär inte att de automatiskt kan söka på ett bra sätt eller att de kan förstå och hantera det som de hittar. Detta framgår även av den internationella forskningen, exempelvis Ian Rowlands och hans kollegors arbete i den tvärvetenskapliga forskargruppen CIBER vid London University College. Googlegenerationen är tyvärr bara en myt.
Kunskapsöversikten visar också att skönlitteratur i bokform fortfarande spelar en dominerande roll på de allra flesta skolbibliotek och att litteraturtips prioriteras. En konsekvens av detta blir att skolbiblioteket riskerar att enbart bli en angelägenhet för svensklärare. Detta leder bland annat till att eleverna alltför ofta inte ges möjlighet att utveckla de lässtrategier som är nödvändiga för att förstå facklitteratur och andra medier.
I den sammanfattande reflektionen ställs frågan om vem som egentligen tar ansvar för användning av och tillgång till digitala medier ute på skolorna. Detta tycks ofta falla mellan stolarna på grund av att varken skolledare, lärare eller bibliotekarier ser det som en naturlig uppgift.
I kunskapsöversikten påpekas att det trycka ordet och den traditionella skönlitteraturen inte alltid är den naturliga utgångspunkten för dagens barn och ungas kunskapssökande och uttrycksbehov. Fanfiction, mashups, datorspel och gemensamt skapande i bloggar och andra digitala medier spelar för många en större och viktigare roll och borde därför ges plats i undervisningen.
En ökad användning av digitala medier i undervisningen kan leda till att den känns mer meningsfull för eleverna, och att det blir enklare att bygga broar till "vanlig" skönlitteratur och andra mer traditionella kulturella uttrycksformer. Samtidigt ges goda möjligheter att utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att hantera dagens medialandskap i all sin mångfald och komplexitet.
Tack för en mycket bra genomgång och reflexioner av kunskapsöversikten.
Posted by: Cecilia Bengtsson | torsdag, 08 april 2010 at 08:26 fm
Tack för det!
Posted by: Stefan Pålsson | torsdag, 08 april 2010 at 08:59 fm
Mycket bra sammanfattning av och intressanta reflexioner av kunskapsöversikten.
Jag har själv funderat en del kring lässtrategier och facklitteratur. Varför får vi inte lära oss det i skolan? Monica Reichenbergs forskning borde vara obligatorisk för alla pedagoger. Jag kan varmt rekommendera hennes bok "Vägar till läsförståelse"
Posted by: Anita Höglund | fredag, 09 april 2010 at 02:22 em
Tack för det!
Ja, det är verkligen en högst berättigad fråga nu när behovet är större än någonsin.
Jag ska kolla in Reichenbergs tankar lite närmare.
Posted by: Stefan Pålsson | söndag, 11 april 2010 at 10:06 em