I april förra året intervjuade jag Thomas Lingefjärd, docent i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet. Han menar att barn och ungdomar ofta har svårt att förstå meningen och den praktiska nyttan med matematik eftersom undervisningen i stor utsträckning går ut på att lösa en stor mängd liknande uppgifter.
Det ser ut som att eleverna är flitiga och effektiva, men det är en illusion. Vare sig det matematiska tänkandet eller förståelsen av modeller och begrepp får någon ordentlig skjuts av detta behaviouristiskt rotade övande och nötande.
Sedan förra hösten deltar Thomas Lingefjärd i det tre-åriga tvärvetenskapliga forskningsprojektet Matematik för den digitala generationen, som leds av Per Jönsson, professor i tillämpad matematik vid Malmö högskola. Det rör sig om ett praktiskt inriktat projekt, där man tillsammans med tre gymnasieskolor i Lund, Malmö och Veberöd undersöker hur undervisning, lärande och förståelse kan fördjupas med teknikens hjälp. Projektet driver också en nationell webbplats för it i matematikundervisningen tillsammans med Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Thomas Lingefjärd menar att det är viktigt att visa den stora betydelse som matematiken faktiskt har i vår vardag. Vi använder matematik hela tiden, fast utan att tänka på det. Därför är det en bra idé att arbeta på tvärs över ämnesgränserna för att göra nyttan mer konkret och för att väcka intresset. Med hjälp av it är det sedan möjligt att träna och utveckla det matematiska tänkandet.
Fredrik Berg och Peter Ellwe undervisar i matematik på yrkesförberedande program på John Bauergymnasiet i Örebro. Här är det främsta syftet att förbereda eleverna på de krav som kommer att möta dem i arbetslivet. Därför är det viktigt att väcka deras intresse och att visa hur matematiken används och behövs i det dagliga, konkreta arbetet.
De börjar med att ta reda på elevernas förkunskaper och sedan gör de sitt bästa för att knyta matematiken till deras livsvärld och erfarenheter. Datorspel kan vara ett bra sätt att bryta av teoritunga avsnitt, men det gäller samtidigt att knyta an spelandet till teorin och att se till att alla verkligen hänger med.
Det ämnesöverskridande temat Drömhuset på Entreprenörsprogrammet är tänkt att ge en inblick i hur en fastighetsmäklare arbetar och vilka kunskaper som krävs för att klara av detta. Google Sketch Up används till att skapa tredimensionella modeller av de imaginära fastighetsobjekten. Därefter tar eleverna hjälp av Excel för att sammanställa den information om objekten som behövs för marknadsföring och försäljningsarbete.
Ett visst mått av klassiskt repetitiva räkneövningar är nödvändiga för att kunskaperna ska växa fram. Men för att detta ska fungera, måste räknandet sättas in i ett konkret sammanhang så att eleverna tydligt ser meningen och nyttan. Motivation och inspiration är avgörande faktorer för att förståelsen ska utvecklas och färdigheterna ska falla på plats.
Thomas Lingefjärd har översatt flera undervisningsinriktade datorprogram till svenska. Ett av dessa är det java-baserade gratisprogrammet Geogebra. Detta är ett dynamiskt algebra- och geometrisystem som öppnas i webbläsaren och gör det enkelt att förklara och förstå matematisk modellering i praktiken. Geometriska objekt skapas och förändras med de ekvationer och punktkoordinater som anges i programmet. När objektets storlek och utseende förändras med hjälp av musen, blir det uppenbart hur detta i sin tur påverkar koordinater och ekvationer.
Georgios Theodoridis, ämneslärare i matematik och fysik på Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan, arbetar målmedvetet med att blanda teoretiska avsnitt med upplevelsebaserat lärande i sin undervisning. Det finns projektor i så gott som varje undervisningsrum på skolan, och han använder ofta Geogebra och andra digitala lösningar för att visa och förklara matematiska teorier och resonemang.
Eftersom alla elever har tillgång till dator hemma, ger han dem ibland uppgifter i Geogebra som de ska lösa och reflektera kring på egen hand. Förutsättningen för att detta ska fungera är förstås att han finns tillhands och kan ge den hjälp och det stöd som de behöver.
IT-utvecklingen skapar helt andra möjligheter än tidigare att förklara, förstå och lösa matematiska problem. Allt måste inte längre göras manuellt, utan mycket kan automatiseras och simuleras. För att verkligen kunna dra nytta av detta, är det dock nödvändigt att ha en ordentlig matematisk förståelse och att kunna tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiken.
Skolans undervisning kan spela en stor och viktig roll för att lära eleverna att förstå matematiken. Men det kräver att lärarna följer med i utvecklingen, börjar tänka utanför de traditionella ramarna och kan använda de nya digitala möjligheterna på ett didaktiskt genomtänkt sätt. Tyvärr finns det inget i styrdokument eller riktlinjer för lärarutbildningen som ger vägledning och incitament till detta, utan initiativen tas på skolnivå eller av enskilda lärare.
Comments