Igår var det dags för .SE:s arrangemang Hej skolan, dags att internetta, med syftet att fästa blicken på hur villkoren för skolans verksamhet förändras av den digitala samhällsutvecklingen. Ett sjuttiotal personer hade slutit upp på Ringvägen 100: grundskole- och gymnasieelever, lärare, bibliotekarier, forskare, skribenter och andra intresserade.
Det var fritt fram för var och en att föreslå lämpliga diskussionsämnen, som sedan skulle behandlas i grupper där alla intresserade kunde delta. Efter viss inledande rampfeber presenterade jag mitt förslag: Vilka kunskaper och förmågor är nödvändiga för att klara det digitala samhället? Marcin de Kaminski föreslog kort därefter följande problemställning: Borde inte förmågan att använda Internet och digitala medier ses som livskunskap, istället för att reduceras till tekniska färdigheter? Eftersom våra frågor låg nära varandra, beslöt vi för att slå samman dem.
Det bildades snabbt fem, sex diskussionsgrupper, och i de andra diskuterades bland annat mobiltelefonens roll i skolan, om elever kan tvingas att blogga som en del av undervisningen och hur lärarna bäst kan lära sig använda Internet.
Ett femtontal personer deltog i Marcins och min grupp - och samtalet drog igång direkt.
Henrik Widaeus, Pedagogiskt centrum i Södertälje, konstaterade att läranderummet förändras när Internet ska integreras i undervisningen. Hur bör man strukturera undervisningen för att allt verkligen ska fungera? Tillvaron i skolan har en traditionell, förmedlingsbaserad grundstruktur som man lätt faller tillbaka till - men de digitala medierna innebär helt nya förutsättningar och ställer andra krav på kunskaper och förmågor, såväl hos lärare som elever. Hur ställer man till exempel rätt frågor, som både kan inspirera eleverna och utveckla deras tänkande och förståelse? Här finns det inget facit och det är ofta en besvärlig utmaning att hantera.
Christer Holmqvist, Biblioteksgruppen, Stockholms stad, påpekade att guided inquiry, ett arbetssätt som bland annat förs fram av biblioteksforskaren Carol Kulhthau, i många sammanhang har visat sig vara ett väl fungerande och inspirerande arbetssätt. Läraren och skolbibliotekarien arbetar tillsammans och tränar eleverna söka, värdera och tolka information, att samarbeta och att utveckla sin förståelse av problemställningar och frågor.
Per Johansson påminde om att internetanvändningen i skolan både kan utveckla lärandet och fungera som en distraktion. Här uppstår viktiga frågor som det gäller att belysa ur en rad olika perspektiv och - förstås - att hitta konstruktiva sätt att lösa.
Läraren Annelie Bark tillade att det är absolut nödvändigt att eleverna lär sig att ta ansvar för sitt lärande så tidigt som möjligt, gärna redan i förskolan. Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att lärandet är en process som förutsätter att man är trygg i gruppen och att alla kan hitta varandra i rummet och kan byta tankar och insikter. Annars blir det omöjligt för eleverna att utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver. Detta är en avgörande uppgift för läraren - och ett grundläggande samhällsuppdrag.
Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö kommun, poängterade betydelsen av att det sker en öppen debatt om vad som egentligen är viktigt att kunna i livet. Vilka baskunskaper är nödvändiga för att klara av världen, de snabba förändringarna, informationsöverflödet och det digitala umgänget?
Elza Dunkels menade att det blir allt viktigare att vi lär oss att lära tillsammans, att dela med oss av våra kunskaper och att samarbeta för att lösa problem. Detta gäller både i arbetslivet och i samhället i stort, och därför måste skolan ta tag i detta. Men det kräver samtidigt en medvetenhet om komplexiteten och att det handlar om att förena en rad olika kunskaps- och färdighetsområden.
Kanske måste också, som Marcin de Kaminski påpekade, själva bilden av den samhällsmedborgare som skolan ska forma ombildas nu, när samhället utvecklas och förändras bortom industrisamhällets invanda mönster?
Digital delaktighet handlar om bildning - och detta berör både samhällsekonomi och grundläggande existentiella frågor. Tekniska färdigheter är förstås en självklar del av detta. En förståelse av hur dagens samhälle ser ut och fungerar, är dock en grundläggande förutsättning för att klara av de utmaningar som digitaliseringen ställer oss inför. Det är helt enkelt en livskunskap!
Vad innebär det egentligen för skolans verksamhet?
Livskunskap, jo, det stämmer!!!
Posted by: Cwaste | onsdag, 10 februari 2010 at 01:22 em
Kul att du instämmer!
Och det här är en rejäl utmaning som verkligen förtjänar en ordentlig diskussion!
Posted by: Stefan Pålsson | onsdag, 10 februari 2010 at 01:35 em
Trevligt och tydlig sammanfattning av allas tankar. Jag som inte deltog hela tiden kunde också få en klar bild över vad ni funderat kring. Några trådar kommer jag att fundera vidare kring t.ex. att eleverna lär sig att ta ansvar för sitt lärande så tidigt som möjligt, gärna redan i förskolan.
Posted by: Cecilia Bengtsson | torsdag, 11 februari 2010 at 10:16 em
Tack!
Här finns det flera viktiga problemställningar att fundera vidare kring. Vi återkommer i ärendet här och på andra håll.
Jag skrev förresten en del om detta i mitt inlägg "En global skola som försöker svara mot morgondagens krav" på Omvärldsbloggen i början av december förra året: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2009/12/04/morgondagens-krav/
Posted by: Stefan Pålsson | fredag, 12 februari 2010 at 09:36 fm