Arbetet under december månad har handlat om att hitta vissa grundfrågor som vi tycker är viktiga och som vi märker även engagerar andra. Efter en rad samtal med olika människor -- lärare, bibliotekarier, projektledare på Skolverket med flera -- har några frågor utkristalliserat sig särskilt tydligt. Projektets syfte är inte att ge några bestämda eller entydiga svar på dessa frågor, inte heller att studera dem vetenskapligt eller systematiskt. Syftet är att åstadkomma en sorts preliminär överblick, under medverkan av så många aktörer som möjligt, vilket i slutänden kompletteras med våra personliga slutsatser.
Enligt den ursprungliga projektbeskrivningen handlar det hela om:
1. Förmågan att hantera språkets olika nyanser.2. Förmågan att följa och själv bygga upp sammanhängande argument.
3. Förmågan till överblick, att se sammanhang, att skapa mening, att upptäcka och att uttrycka nya perspektiv.
Detta relateras till:
a. Samspelet mellan olika typer av media.
b. Kritiska förhållningssätt. (Vilka är de? Vilka bör de vara?)
c. Internet-baserade tjänster.
d. Förhållandet mellan "analoga" (böcker och andra tryckta medier samt direkt personkontakt) och "digitala" möjligheter (Internet, sociala medier).
e. Teknikförståelse. Vad betyder medvetenheten/omedvetenheten om teknikens möjligheter och begränsningar? Hur påverkar teknikens funktionssätt och själva närvaro den högre språkliga kompetensen? Påverkas dessa kompetenser positivt eller negativt? Kan det som är positivt i ett sammanhang, i ett syfte, vara negativt i ett annat sammanhang, i ett annat syfte?
f. Koncentrationsförmågans betydelse.
g. Skolans roll: En stor del av de kompetenser det handlar om tillägnar sig människor själva på fritiden, efter eget huvud. Vilken blir egentligen skolans roll i detta läge?
Vid våra samtal med olika aktörer i december kom mycket av detta upp på olika sätt. Följande synpunkter från personer vi träffade känns särskilt relevanta. Flera är dessutom av stort samhällsfilosofiskt intresse. Genom att vi fokuserar på de högre språkkompetenserna, de som har med förståelse och insikt att göra, kan denna större dimension inte undvikas. Det intressanta är på vilka sätt olika medier (olika mediesammanhang) och deras konsekvenser kan påverka utfallet. Här följer några citat med korta kommentarer.
"Det ska inte vara "roligt" utan angeläget. Det är innehållet som är/ska bli angeläget."
"Vi ska inte prata om formen, dator eller penna, utan lösa problem."
"Att vara på nätet kräver en annan reflektion än när man är ensam med boken. Boken skapar ett andrum, går in i en annan värld som bara är för mig där och då. "
"Eleverna ”är ständigt på jakt”, behöver lära sig att förstå värdet av reflektion. En av skolans uppgifter kan vara att medvetandegöra detta och skapar möjligheter och betingelser för eleverna att upptäcka och förstå värdet."
I vilken utsträckning är "innehållet" beroende eller oberoende av mediet? Är det samma "innehåll" eller samma "problem" som kommer fram via webbsidor, Twitter, i en bok eller genom en föreläsning? När det gäller mera abstrakt uppfattade saker kan det vara så, men annars? Som vi tar upp i Digitalis filosofi spelar den kommunikativa kontexten, och de "modeller" som finns i denna, en stor roll för hur "innehåll" och "problem" uppfattas. Man kan alltså inte ta för givet att olika medier och olika "verktyg" är innehållsmässigt neutrala. Att hävda detta går i sig tillbaka på en viss modell av verkligheten.
"Det gäller inte främst att förmedla Dantes nio kretsar, utan att lära sig förstå hur man läser och analyserar texter; det centrala är färdigheterna, inte innehållet."
Kan färdigheter separeras från innehåll?
"Det gäller att ställa relevanta och autentiska frågor."
Vad händer med autenticitetsbegreppet i relation till olika medier? Finns det någon skillnad i autenticitet mellan digitala texter och tryckta texter? Här gäller det också att komma ihåg att digitaliseringen och framväxten av sociala medier innebär nya sätt att förhålla sig till världen, att uttrycka sig och att handla. Dialogen och det aktiva deltagandet blir allt viktigare. Här handlar det också om att ge uppgifter som även är relevanta utanför skolans väggar och som syftar till reflektion, förståelse och insikt om större sammanhang. Autenticitet handlar inte bara om föremåls eller mediers in/autenticitet, utan också om vår egen skulle man kunna säga.
"Finns det fortfarande givna kunskaper och normer som alla ska tillägna sig och som kan knyta samman sociala och kulturella grupperingar i samhället?"
"Risk att valmöjligheterna på Internet leder till att man fastnar i sitt eget perspektiv och i sina intressen."
"Viktigt att konfronteras med det okända – hur skapar man möjligheter till och förutsättningar för detta? Dagens virtuella mötesplatser är mer tillrättalagda och styrda än tidigare mötesplatser."
Detta är en central fråga apropå skolans roll i den nya mediesituationen. En av dess följder är ju att det uppstår intressegemenskaper av olika slag utan ömsesidig kontakt och utan gemensamma övergripande normer. Att virtuella mötesplatser, var för sig, är mera "konforma" och ofta utan kontakt med andra, avvikande ställen än tidigare verkliga, fysiska, mötesplatser, kan betyda att vi delvis lever i ett tillstånd av bedräglig "frid" och "tolerans".
"Sociala medier möjliggör samtal när man verkligen tar sig tid och lyssnar på den andre. Det blir asynkront, så att man hinner reflektera och förstå."
Jag diskuterade det här med mina tonårssöner och ett par superkompetenta vuxna. Samtliga framförde synpunkten att det också finns en specifik risk med detta, nämligen att man lyssnar "för mycket" på varandra, dvs effekten kan bli konformism. Här gäller det att försöka spalta upp vad som kan hända när och varför och vad som kan göras för att motverka en oönskad konformism, medan det i andra frågor kanske är just konformism man vill ha.
"Vi blir "förflackade". Koncentrationsförmågan hotas."
Vad är det då, mera specifikt, som hotar koncentrationsförmågan?
Stora och viktiga frågor som synes! Det kan tyckas övermaga att försöka täcka in alla dem i ett så här pass -- ekonomiskt och tidsmässigt -- begränsat projekt. Men det viktiga är att de tydligt kommer upp på bordet, att de blir en ofrånkomlig och fokuserad del av debatten. Det kan vara intressant att nämna hur de "kom till oss" den senaste månaden. Vid varje enskilt samtal började vi med frågor som specifikt handlade om olika digitala tekniker eller om olika pedagogiska och didaktiska problem i dagens skolvärld. Det var som regel högst personligt och konkret. Men vid varje samtal dröjde det inte många minuter förrän de här djupare frågorna och synpunkterna dök upp. Vårt intryck är att debattläget nu är sådant, att just de här sakerna inte längre bör förbli "underförstådda", dvs uppfattas av vissa men ignoreras av andra. De måste bli till verkliga personliga utmaningar för var och en. Förhoppningsvis kan vi, med din hjälp, bidra lite grann till den processen.
Vi välkomnar nu gästskribenter här. Några är redan vidtalade. Är du intresserad av att bidra? Hör av dig till oss!
/Per
Comments