Infontology

Det är ojämnheterna i tillvaron som ger mening

Jag har älskat lättanvända, väldesignade produkter så länge jag kan minnas, och har arbetat professionellt med användbarhet i mer än 15 år. Ett bra tag ansåg jag också att användbarhetstänkandet borde generaliseras, från dator-domänen till de flesta andra områden.

Det var självklart att smidighet och tydlighet var idealet för många områden. Samtidigt kom det redan 2005 exempel på motsatsen, fast jag kunde inte tolka det så på den tiden. Som de holländska experimenten med att avreglera vägar som jag skrev ett inlägg om.

Det visade sig att om man tog bort trafikmärken och rödljus så blev trafiken mycket säkrare, eftersom trafikanterna tog hänsyn på ett bättre sätt. Det kändes som en paradox att funktionen blev bättre när situationen blev otydligare och mindre "lättanvänd".

När jag idag tänker på den här motsättningen mellan användbarhet och otydlighet gör jag det i termer av symmetri.

Det är en lång historia som ligger bakom det, som började redan när jag som letade efter rötterna till den språkliga "distinktionen", alltså möjligheten att skapa begrepp. Språkliga begrepp är så svåra att få syn på, framför allt i traditionell lingvistik, för att inte tala om i språkfilosofi, där språket helt enkelt förutsätts.

Från Robotdagen i Kunskapskanalen och UR Play

Nästa vecka sänds bland annat min panel från Robotdagen i oktober i Kunskapskanalen, och efter sändning finns de i UR Play.

Jag tyckte paneldiskussionen om robotar i framtidens vård blev rolig, men framför allt är det diskussionen om robotar och ansvar med Anders Sandberg och Michael Laakasuo som jag vill rekommendera.

Måndag 7 december

15.00 Bortom robotfronten

Var befinner sig utvecklingen på robotfronten idag och var kommer den att vara imorgon? Vad är science fiction och vad är fakta? Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi vid KTH, berättar hur det har sett ut och i vilken riktning utvecklingen går framåt.

15.55 Var inte rädd

Vad kommer att hända med jobb, utbildning och arbetsliv? Är den fortsatta robotiseringen oundviklig om Sverige ska fortsätta vara en industrination? Maja Fjaestad från regeringskansliet talar om robotens betydelse på arbetsmarknaden.

16.10 Vem vill opereras av en robot?

Vilken roll har människan i framtidens vård och vilken roll har roboten? Litar vi på roboten? Ett samtal om etik, mänsklighet och behov. Med bland andra Sara Ljungblad, doktor i människa-maskin-interaktion och Simon Winter, interaktionsdesigner och doktor i kognitionsforskning.

Tisdag 8 december

14.00 När roboten tar över

Kommer roboten att bli smartare än människan? Hur ska vi agera om en superintelligens tar över jorden? Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute vid Oxfords universitet, berättar om hur intelligenta robotarna kan bli.

14.40 Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, med vad ska vi jobba och hur ska vi rusta alla att nå dit? Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet, och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar.

15.30 Roboten och den svenska modellen

Framtidens industri kräver allt färre mänskliga arbetare. Den svenska modellen var anpassad för stora teknikföretag. Hur bör den svenska modellen förändras för att fungera i framtiden? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen, Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

16.10 Vems är skulden när en robot gör fel?

Vilka beslut ska robotar programmeras att ta i svåra situationer? Hur ska till exempel en självkörande bil bete sig när det råder en värdkonflikt? Michael Laakasuo, doktor i filosofi vid Helsingfors universitet, och Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute, vid Oxfords universitet, debatterar.

/Simon