Årets upplaga av konferensen med det pretentiösa namnet var nog den bästa hittills. Eller kanske präglades upplevelsen så starkt av att jag nu har flyttat tillbaka till Skåne, och att återseendet av gamla vänner och kollegor inte grumlades av att jag skulle åka tillbaka till de småländska skogarna direkt efter konferensens slut.
Sessionen om beslutsfattande innehöll förutom ett roligt föredrag av min gamla kollega Petter Johansson även ett intressant bidrag av den slovenska filosofen Renata Salecl. Det började med en intressant uppsättning existentiella aforismer om valsituationer.
Bland annat lär Albert Camus ha sagt att han ofta på morgonen satt och funderade på om han skulle ha en kopp kaffe till, eller om han skulle ta sitt liv. Det är intressant hur förnuftet på ett så lugnt sätt kan hantera val av så emotionellt olika dignitet.
Lite liknande är det med ett annat av hennes exempel. Sigmund Freud lär ha berättat om en vän som kom till honom och frågade om han skulle gifta sig med en viss kvinna. Freud svarade så här: "Vet du, när det gäller de små besluten här i livet, så ska du tänka efter riktigt ordentligt. Men när det gäller de stora sakerna, som att gifta sig eller skaffa barn, eller vilket yrke du ska välja, så bara gör det!"
Det finns många tanketrådar ut från den här historien. En gäller det rationella förnuftets begränsningar. Alla data som vi har idag, att användas som beslutsstöd – vad kan de egentligen användas till? Finns det en inbyggd begränsning vad gäller vilka områden där förnuftet har "sista ordet"?
Det jag tänker mig är att andra system inom människan väger över i många fall. Ett sådant är partnerselektion. Det emotionella systemet låter helt enkelt inte det rationella systemet hantera en så viktig fråga. Därmed skulle det inte kunna finnas något "förnuftigt" sätt att välja partner. Man kan undra vilket evolutionärt tryck som ligger under den här mekanismen.
Ett område där man borde kunna studera det här mer kontrollerat är förändringen som sker när folk har sex. Det finns ett roligt avsnitt i Mario Vargas Llosas roman Tant Julia och författaren där huvudpersonen Pedro Camacho ber deltagarna i hans radioprogram att onanera för att få en mjukare röst. Finns det även annat som påverkas av den sexuella utlösningen. Jag söker på "post-coital decision making" och tror att jag är lite galen tills jag får upp den här tråden på Metafilter.
When I practice my shakuhachi (bamboo flute) I'm usually easily distracted, unfocussed, and lacking energy. However, I have excellent practice after orgasm. How can I replicate this without having sex with my wife before each practice/performance?
I am notoriously easily distracted. Lack of focus and energy are also big themes of my life, but the only time it really gets to me is when I practice shakuhachi. I really wish I could have better, more fun, more productive practices more often. This DOES happen when I practice after having an orgasm. However, I can't have sex with my wife whenever I need to practice, and anyway "Thanks honey, that was great. Gotta go practice now!" is not exactly a recipe for marital harmony. And, I'd prefer not to have to masturbate any time I want a good practice, either.
So how can I replicate what happens when I orgasm without actually orgasming? I think it's a physiological phenomenon, so there must be another way to get the same mental state.
Kanske finns det till och med riktiga studier på om det är dopamin eller endorfin med i spelet, eller om det är en mycket mer kroppslig process.
Jag vill gärna hitta andra områden där förnuftets roll är väldigt liten, eller ännu hellre sådana där man ändrar balansen mellan de olika systemen inblandade i beslutsfattande.
Tidigare inlägg om begär och uttryck: 1, 2, 3, 4, 5, 6. /Simon
Recent Comments