Under ett år från nu är jag på deltid projektledare för ett projekt om interaktiv visualisering i samhällskunskap och geografi i gymnasiet. Projektets största finansiär är .SEs Internetfond, som Infontology samarbetat med tidigare, bland annat för Digitalis filosofi. Övriga deltagare är AV-media Kronoberg, Katedralskolan i Växjö och Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.
Det är ganska lätt att börja med interaktiv visualisering exempelvis i en samhällskunskaps- eller historieklass i gymnasiet -- bara sätt på en video med Hans Rosling. Rosling är mästare på att fånga berättelser i data över tiden, och det hjälper ju också att han inte bara behöver titta på själva data, utan kan relatera alla siffrorna till sitt sammanhang.
Som i den här ganska tidiga videon från 2007 där Rosling berättar historien om medicinundervisning, famileplanering och sexualupplysning i relation till medellivslängd och genomsnittlig inkomst.
Det är lätt att dras med av Roslings berättande, och den fantastiska historian om Sveriges utveckling gör mig rörd varje gång jag hör den berättas.
Nästa steg för att introducera visualisering är att pröva att klicka själv. Här är (i princip) samma graf som Rosling använder i videon: förväntad livslängd mot inkomst per person.
Utmaningen här blir att hitta historien till diagrammet, om man inte vill återberätta samma historia som Rosling kör.
Ett exempel på lärmodul är den här om att presentera ett land från den första fasen på omvärld.se (som vi nu jobbar vidare med). Den är "datadriven" i att den fokuserar på förändringar i olika dimensioner för ett visst land, och så får eleven i uppgift att försöka hitta förklaringar till förändringarna.
En tjänst som liknar Gapminder är SCBs Statistikatlas. Där kan man i bubbeldiagram och kartor följa utvecklingen i Sverige. En intressant funktion som den atlasen har är integrerade historier, så att det är möjligt att koppla en text till de diagram som finns eller som man själv knåpar ihop genom att lägga till olika datadimensioner.
(Det finns även verktyg för OECD-länderna, men de känns lite för komplexa för den här gången.)
Från den förra fasen av projektet har vi med oss lärdomen att det ibland är svårt för eleverna att välja vilka dimensioner data som man kan kombinera för att få ett intressant resultat -- redan i den kombinationen måste det finnas en hypotes om vad man förväntar sig att hitta.
/Simon
På den tiden jag ännu arbetade som lärare i en mängd ämnen på högstadiet använde jag faktiskt just Hans Roslings filmer i såväl matematik och geografi när vi tog upp området statistik respektive fattiga och rika länder. Mycket användbart och engagerande. Glöm alltså inte matten! :)
Posted by: Susanne Hultman | 11 augusti 2013 at 22:26
Nej, vi glömmer inte matematiken! Men i den här fasen av projektet får vi möjlighet att jobba fokuserat med ett par ämnen i gymnasieskolan, för att se hur man kan gå på djupet i dem. Den förra fasen var bredare. Nästa fas kan gärna fokusera på matematik.
Jag ser fram emot fler initiativ i den här riktningen. En ny utlysning från Internetfonden öppnar nästa vecka, så jag hoppas att det är fler som skickar in ansökningar inom området visualisering, som jag tror är ett snabbt växande område just nu.
Posted by: Simon | 12 augusti 2013 at 07:11