Den nya fasen av omvärld.se är samordnad med lite andra aktiviteter. En av dem är ett besök i Växjö av Anna Rosling Rönnlund, som tillsammans med Ola Rosling har utvecklat Gapminderverktyget Trendalyzer (själva Flash-animationsverktyget som visar bubbeldiagrammen).
Anna berättade mycket av historien bakom Gapminder och visionen att skapa och förmedla en faktabaserad världsbild, hur verktyget växte fram ur Hans Roslings visioner om att lättare kunna förklara den globala hälsoutvecklingen, tillsammans med sonen Olas kreativa lösning på att skriva sitt examensarbete i ekonomisk historia 2001, som blev prototypen till verktyget. Redan 2002 bildades sedan bolaget Gapminder, som gjordes om till en stiftelse 2005, delvis pga svårigheterna att få myndigheter och organisationer att dela med sig av data till ett privat bolag.
Verktyget Trendalyzer såldes sedan till Google 2007, och de tog med sig grundarna Anna och Ola till Kalifornien, där de jobbade i tre år. Men även för Google har det som företag varit svårt att få tillgång till data.
2010 återförenades Gapminder i Sverige, och Gapminder och Google fortsätter båda att arbeta vidare med verktyget. Här är ett exempel på hur det ser ut i det som nu heter Google public data explorer.
Idag är Gapminder-stiftelsen en partner till IKEA foundation, och får en del finansiering därifrån. De fokuserar mindre på verktygen och mer på hur man ska förklara global hälsa på olika sätt med olika sorters visualiseringar. Verksamheten är uppdelad på fyra fokusområden:
- Data kitchen, för att skapa en säker och stabil struktur för visualiseringarna. De håller dessutom på med en html 5-version av graferna som hittills varit Flash-baserade.
- Ignorance project, för att ta reda på vad folk verkligen vet om världen. Exempelvis svarar bara 20 % av människor i Sverige rätt på hur stor världens befolkning är idag, i miljarder räknat. Jag håller absolut med Gapminder om att det är enormt viktigt att utgå från felaktiga föreställningar om sakernas tillstånd, så att man kan sätta in sina utbildningsinsatser där det är relevant. Jag har följt fysikvideovloggaren Veritasium (Derek Muller) ett tag också, och han har länge fokuserat på hur man genom att öppet visa upp missuppfattningar lättare får studenter att faktiskt ändra sin mentala modell och faktiskt lära sig något nytt, men har också anklagats för att visa upp hur korkade folk är.
- Dollar street, en fotovisualisering av hur vardagen ser ut för de människor som lever på lite, medel och mycket pengar, runt om i världen.
- Gapminder school, det projekt som är mest relevant för omvärld.se.
Gapminder school utgår från en nedbrytning av det stora datamaterialet i mindre bitar som behöver förklaras. De har uppskattat det till 80-100 samband som kan göras om till små filmer, presentationer, text och interaktiva visualiseringar. Hittills har de jobbat med en liten del av de sambanden, och producerat ett material där lärare lätt kan integrera mindre delar i sina egna lektioner. Materialet i Gapminder school är under utveckling, men jag tror att de kommer att lägga ut delar publikt ganska snart.
Anna hade mycket erfarenheter från skolprojekt att dela med sig av. En viktig punkt gällde något som också var en lärdom från Fas 1 av omvärld.se, nämligen dynamiken i hur Gapminder-verktyget sprids (eller inte sprids) mellan olika lärare. Typiskt tas det väl emot av en eller ett par lärare på en skola, som sen försöker övertyga de andra om lämpligheten. Oftast går det inte så bra. Bland annat pratade vi på Annas seminarium en del om det här att verktyget väcker så många frågor, och att det kräver mycket av en lärare att ta in ett verktyg som genererar en massa frågor som läraren inte kan ha svaret på.
I den här fasen av omvärld.se hoppas vi kunna undersöka en del hur detta och andra faktorer hindrar användningen av Gapminder-verktyget och andra verktyg för visualisering i skolan, och vad man skulle kunna göra åt det för att sänka tröskeln för användning.
En intressant tråd som kom upp var att ha en lokal förankring och själv i klassen samla in data som plottas i diagram (i exempelvis Google spreadsheets). Genom att välja exempelvis antal barn per kvinna i olika generationer bakåt i tiden skulle man kunna få en förankring hos klassen, som man sen kan följa både bakåt i tiden, och ut till större och större geografiska enheter -- skolan, kommunen, länet, Sverige, Europa, Världen.
Jag tror att det är bra med sådant här arbete att man tidigt förankrar själva datainsamlandet, och vi spånade lite om möjligheterna till distribuerad insamling -- en skola sätter upp ett Google-formulär, som sen fylls i av många klasser runt om i Sverige. Man plottar data på en Sverige-karta och ser om olika kommuner uppvisar likheter eller stora olikheter. Man kan ha "veckans data" som kan vara alltifrån hur många mobiltelefoner man har per hushåll till om det är förbjudet att tugga tuggummi på lektionerna -- vad som helst som elever lätt kan relatera till.
Första delen i serien om interaktiv visualisering. /Simon
Recent Comments