Infontology

Begäret och dess uttryck, del 4

Rubriken på en DN-krönika om sport lyder idag: "Utan fara har boxning ingen status". Krönikören Johan Esk skriver om sporter där faran ger sporten status, som boxning, störtlopp och Formel 1.

Om man skulle göra dem riskfria skulle intresset för sporten försvinna. Det gäller för lindansare, svärdslukare och många andra cirkusartister också.

Den fysiska faran liknar de begär jag har skrivit om tidigare, även om man kanske inte skulle kalla det för ett "begär" att vilja gå upp i en boxningsring. Eller kanske den kick det ger att utsätta sig för faran, åtminstone för vissa, är det som får dem att vilja leva.

"Risk" och "fara" är två delvis parallella begrepp. För att kunna lära sig något i skolan behöver man utsätta sig för "risken" att ha fel, och väldigt många intressanta kulturella uttryck bygger just på ett intellektuellt risktagande på olika sätt.

Jag uppfattar det som att det finns en "rationell" (och "vetenskaplig") strävan att ta bort främst den fysiska faran, på samma sätt som det finns en rationell strävan att bekämpa rökning eller sex.

Esk skriver: "Man kan öka säkerheten men aldrig göra de här sporterna fria från fara. Blir de helt ofarliga blir de ointressanta."

Intresset ligger i faran, i risken, i osäkerheten.

En gång i Köpenhamn för många år sen såg jag en ung tjej i en kjol, broderad med texten "Confusion is sexy". Jag har funderat mycket på det där, hur stor betydelse själva osäkerheten har för spänningen som byggs upp. Och så skillnaden mellan en ung kvinna som säger det, eller om en Formel 1-arrangör hade sagt samma sak i sin PowerPoint-presentation.

Tidigare inlägg om begär och uttryck: 1, 2, 3. /Simon

Öppna data, appar och vad besöksnäringen behöver

I fredags bevistade jag de föredrag och det rundabordssamtal som inledde Media Evolutions första Meet'n'Hack -- "Hacka turismen i Skåne och Blekinge!" -- ett event som pågick in på lördagen. Jag var där eftersom jag tillsammans med Albin Ponnert (EnjoySweden) sedan förra vintern har arbetat med att finna nya vägar för att knyta ihop den fysiska och den digitala världen till besöksnäringens fromma. Syftet med arrangemanget: "Under en och en halv dag lär vi oss av varandra om hur öppen data och digitala tjänster kan driva innovation och utveckling i skapandet av framtidens hållbara och innovativa digitala resetjänster." Till det hela var knutet ett hackathon för "nya, hållbara och innovativa tjänster för turism och destinationer".

Öppna data

Öppna data har varit lite av en käpphäst för Media Evolution och dess VD Christer Månsson sedan mer än ett år tillbaka. Med all rätt. Själv kom jag till frågan via diskussioner kring den av Digisam samordnade digitaliseringen av det svenska nationella kulturarvet. Jag hade också en liten roll när det gällde att förlägga den nyligen hållna nordiska konferensen om öppna kulturarvsdata till Media Evolution City i Malmö, på vilken jag även höll en workshop.

När det gäller tillämpningar byggda på öppna data, så ligger det nära till hands att se turist- och reserelaterade sådana som "low hanging fruit" (för att citera Christer Månsson), eftersom vägen till nytta för användaren och affärsmodeller kring just resande tycks vara ganska rak. Vi (Albin och jag) påpekade dock tidigt en svårighet, nämligen att officiella turistdata -- sådana som turistbyråerna producerar och som t ex är grund för sajten Visit Skåne -- ofta inte alls är öppna, eftersom de bara är tillgängliga via en kommersiell tjänst som köps av -- i det här fallet -- Region Skåne. Det betyder att ägaren av denna tjänst bestämmer villkoren för hur data släpps och än så länge är detta inte gratis och kräver en överenskommelse i varje enskilt fall. Det betyder alltså att skattefinansierade data avsedda att vara till nytta för alla i praktiken är inlåsta i en privatägd plattform. Därför uppstod det en något ironisk situation när Tourism in Skåne var part i ett Vinnovafinansierat projekt på Media Evolution, vilket undersökte möjligheter och svårigheter med öppna data. Projektet har resulterat i en läsvärd rapport: Från byråkrati till innovation (pdf). Ett där nämnt och, kan man tycka, självklart kriterium för att data ska kunna kallas just öppna är att de är fritt tillgängliga, som regel via ett öppet API. Men uppenbara turistdata i Skåne och på andra håll är alltså inte fria att använda av vem som helst, hur som helst, vilket är själva förutsättningen för att öppna data ska kunna ligga till grund för innovation över huvud taget. Så här har vi ett hinder när det gäller besöksnäringens möjligheter att utnyttja fördelarna med öppna data.