« Begäret och dess uttryck, del 1 | Main | Begäret och dess uttryck, del 2 »

17 april 2013

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Problemet som ska lösas är ett av den representativa parlamentarismens klassiska problem, nämligen att de valda personerna inte står för de saker som de blivit framröstade för. Eller vänligare uttryckt: våra politikers åsikter avspeglar inte väljarnas.

Vi bör skilja på sak och person i politiken för att kunna fatta bra beslut. En bra metod för den sortens beslutsfattande är att låta väljarna säga sin mening genom många och frekvent återkommande val i adekvata frågor.

Här visar E-demokrati verkligen potential. Det går att genomföra omfattande, snabba och billiga omröstningar via Internet.

Vi skapar en mer direkt demokrati genom att inte välja mellan partier (eller personer) vars program ska representera väljarens åsikter, utan istället genomföra val där väljaren får lägga sin röst i specifika frågor, vilket mycket mer motsvarar verkligheten: människor av idag engagerar sig inte i partier, utan i enskilda frågor.

Tänk inte heller så binärt som att det är fråga om allt eller intet nu genast...
Vi slår in på vägen mot mera e-demokrati genom att genomföra mindre betydelsefulla omröstningar i mindre frågor och allteftersom kan vi förbättra och förfina systemen, så att vi får allt bättre system som inger oss allt större förtroende. Med tiden kan vi nog implementera system där både valhemlighet och röstmanipulation kan anses vara eliminerade.

Tänk på att våra nuvarande system utformades inte över en natt och det finns ingen anledning att tro att vi ska skapa ett perfekt system genast. Att det inte blir perfekt från första början är absolut ingen anledning att inte redan idag inleda en utökning och breddning av demokratin genom att använda Internet. Tänk om vi kan ta steget från Internets yttrandefrihetsexplosion av idag till att i morgon ta tillvara de möjligheter som finns att röra oss från anekdoternas mörka gränder till dataaggregeringens upplysta avenyer.

Och om vi kan avgöra så livsviktiga tävlingar som ESC mha telefonröstningar så kan vi väl rösta om Slussens ombyggnad via Internet och e-legitimation?

Henrik: diskussionen om it-stödd direktdemokrati är intressant, men det är en helt annan diskussion. Här handlar det om e-röstning till de gamla vanliga valen: riksdag, landsting, kommun. /Jesper

Jesper: klockan är mycket, men jag ser det inte som en helt annan diskussion. Vad frågan i grunden handlar om är att använda teknik för att göra världen bättre. Om inte detta, så är frågan fel ställd ;-)

Det danska lagförslaget liksom vallagskommitténs betänkande handlar om de nuvarande valen. Det är allt jag kommenterat här. Vad gäller direktvalsdiskussionen är förstås de tekniska svårigheterna desamma, men där finns det större frågor att avhandla innan man kommer ner på den här om hur röstningen ska gå till rent praktiskt. /Jesper

En på dygnet sen och därför kort kommentar: Jag delar Jespers farhågor, men vill också påpeka att det finns helt otekniska, djupt symboliska och därför viktiga, skäl till att en stor del av medborgarna kroppsligen går och röstar (och kroppsligen även göra annat politiskt). En "elektroniserad" demokrati fruktar jag snabbt kommer att kunna urarta i trivialiserande riktning.
Jag får här en association till min recension av "Det nätpolitiska manifestet":
http://infontology.typepad.com/infontology/2010/10/kommentarer-till-det-n%C3%A4tpolitiska-manifestet.html

Tekniken skall vara där för att göra "världen bättre" och frågan som Jesper ställde är skall vi ha e-röstning i demokratiska val när det finns Problemen med e-röstning i demokratiska val.

Men det finns ju faktiskt skillnad på demokratiska val. Riksdags val är inte det samma som en vägledande folkomröstning om vänstertrafik eller slussens utformande. Det finns ju också skillnad på hur vi röstar, jag ser till exempel liknade brister mellan post-röstning och e-röstning.

Så faktum är att tekniken finns och den löser vissa problem men inte andra. Använd försiktighets principen använd e-röstning när fördelarna överväger annars inte.
Låt min ge ett par exempel

Exempel 1. tillämpa den på mindre vägledande folkomröstning där enkel, snabbhet och pris intressant. Dessa är ju egentligen bara en glorifierade opinionsundersökningar så den demokratiska aspekten är ju ändå dunkel.

Ex 2. Använd inte e-röstning som ett marknadsförings experiment för att få unga att rösta. Bryr man sig så lite om vad man röstar på att man inte pallar masa sig iväg och rösta så ska man rösta med fötterna och visa sitt ointresse genom att dyka i statiken som soffliggare.

Ex 3. utlandsröstande kanske skall få göra en e-Röst, men det kanske inte skall vara enklare än att poströsta.
Men det kan bara bättre, säkrare och med ett bättre integritetsskyddet.

Sven: det ligger återigen lite utanför vad jag ville prata om, även om de tekniska svårigheterna naturligtvis är desamma oavsett vad man röstar om. Men vad gäller ditt exempel 2 visar som sagt de erfarenheter som finns från andra länder att e-röstning inte ökar valdeltagandet. Det tycks inte som att det avgörande skälet att inte rösta är att ansträngningen att släpa sig till vallokalen. Såvitt jag förstått gäller det även unga. /Jesper

Får väl bara säga att jag håller med dig i ditt resonemang till fullo. Varken valmaskiner eller E-röstning löser några problem utan skapar bara fler frågetecken och mindre förstålse av systemet.

Och med exempel 2 ville jag bara understryka att även om det hade ökat deltagandet så hade de gjort det av fel anledning.

The comments to this entry are closed.

  • "En läsvärd blogg om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur." -- Urban Lindstedt, Internetworld nr 7, 2006

Böcker

Blog powered by Typepad
Member since 12/2003