Att bygga upp det infontologiska argumentet

För mig handlar infontologin mycket om några olika saker som inte nödvändigtvis hänger ihop.

I december firar Infontology 10-årsjubileum, och det skulle vara skönt att till dess kunna ha fått ihop något lite mer sammanhängande om vad vi egentligen skrivit om under den här tiden.

Här är några punkter som jag skulle vilja utgå ifrån för att bygga upp argumentet:

1. Det finns mänskliga särdrag värda att bevara och utveckla.
2. Information som produceras i samhället ska åtminstone i förlängningen kunna kopplas tillbaka till ett mänskligt behov.
3. Den mänskliga kulturen är inte på väg åt något speciellt håll -- man kan inte säga att vi är på väg åt "rätt" håll, inte att vi har "nått fram" men heller inte att vi inte har det.
4. Det är något speciellt med mänskliga individer. En individ är förstås aldrig autonom för sin överlevnad, och påverkas ständigt av andra vad gäller tankar, perspektiv och motivation, men att individen är den viktigaste enheten är ändå grundläggande.
5. Det är individen (snarare än en grupp människor) som har medvetenhet och omdöme. Det är också individen som kan "se" saker som är svåra att tala om. Det kan vara musik, matematiska samband, synestesier och annat.
6. För att avgöra om något är meningsfullt eller inte är det bästa sättet att fråga människan som utför aktiviteten.
7. Det är stor skillnad på att något är "funktionellt" och att något är "meningsfullt".
8. Om man ser på en människa från ett företags eller organisations perspektiv är människan ofta utbytbar mot en maskin.
9. Perspektivbytet är grundläggande för vad vi ser, och det finns ingen möjlighet att se något "utan" perspektiv. (Vi ser inte själva perspektivet, utom möjligen från ett väldigt speciellt perspektiv…)
10. Företag, organisationer eller för den delen vetenskapen, ger ingen privilegierad plats åt just människor.
11. Idag är en människa i samhället värd "oändligt" mycket. Det är både bra och orimligt.
12. Dagens samhälle bygger på att ekonomi är en stark grund för existentiella beslut om människor.

Fler punkter, eller allmänna kommentarer är välkomna nedan, eller i annan kanal.

/Simon

Comments

[chris Jangelöv]

Fundersam över 10:an. Kan vara teoretiskt sann men de tre systemen drivs ju av människor vilket färgar av sig på olika sätt och i olika grad.

De styrande i ett företag kan fatta beslut att skrota en maskin på ett mer osentimentalt sätt än att skrota/avskeda en människa. I det fallet kan privilegiet bestå av att människan kan behålla sin försörjning trots att företaget skulle tjänat x kronor på att välja annorlunda.

Vetenskapen "i sig" kan vara neutral på samma sätt som företaget kan vara det men vilar på tolkningsgrunder. Även om systemet är byggt för att kunna utropa sig som objektivt så vore det nästan utomvärldsligt om det också är objektivt. Jag skulle nog hävda att ett system som människan skapat för att undvika obalanser lider av den obalansen att människan ensam tagit fram det.

[Simon]

Javisst, det är lite tillspetsat.

Fast ibland känns det nästan som att den mänskliga intervention som får en att behålla en "olönsam" människa snarast är att bryta mot reglerna...

Vad gäller vetenskapen tycker jag att din ståndpunkt representerar en spännande balans mellan det människo-skapade och det "transcendenta" eller vad man ska kalla det, om det nu är så att vetenskapen/matematiken "finns" på ett objektivt och att vår uppgift snarast är att "upptäcka" den.

Om man kan se på världen från vetenskapens perspektiv tror jag att den skulle bli glad om den kunde bli av med den subjektiva/partiska människan!

[Johannes]

Jag haller nog inte med om 11. --- det ar ju vanligt att "prissatta" manniskoliv exempelvis i olika typer av samhallsekonomiska kalkyler (nytta vs kostnad av att forbjuda ett visst farligt amne, etc)

[Simon]

Ja, 11 och 12 är nog lite motsägande. Men vad gäller 11 så finns det en del som pekar på det "oändliga" människovärdet.

* I princip alla resurser sätts in i sjukvården för att rädda ett människoliv. Självklart finns det undantag för gamla, sjuka människor, men även de hålls ibland vid liv trots att deras liv kan sägas vara "slut".

* I diskussionerna om exempelvis drönare för krigföring i USA har man kunnat få fram i princip oändliga utvecklingsresurser bara med argumentet att man inte riskerar amerikanska soldaters liv.

* Vill man utveckla vilken teknik som helst så kommer man att lyckas om man kan säga att "det räddar människoliv". Det går helt enkelt inte att säga emot.

[Johannes]

* Detta kanns latt att hitta motexempel mot, atminstone i lander med stor andel privat sjukvard (forsakringar som tacker vissa behandlingsmetoder men inte andra t ex). Men jag ar overtygad om att motsvarande beslut av cost/benefit-karaktar tas kontinuerligt aven i svensk sjukvard.

* USAs forsvarsbudget har val varit nagot sa nar konstant (atminstone samma storleksordning) i manga ar, sa dronar-utveckling sker nog pa bekostnad av andra militara utgifter (atomvapenforkning t ex). Sedan tycker jag i allmanhet att sattet som dronare anvands pa ar betingat pa ett mycket lagt mannisko-varde (for vissa manniskor da, som val iofs faller utanfor "samhallet" i 11).

* vet inte riktigt vad som menas har, lite abstrakt setting, men jag tror att i praktiken (nar viss teknika ska finansieras eller prioriteras) sa blir fragan anda "hur manga manniskoliv raddas, och till vilket pris?"

[Simon]

Johannes, jag får återkomma till resonemanget i sammanhang, när jag skriver mer om punkt 11 och 12 -- tack för bra input.

För att ge exempel på argumentet "det räddar människoliv", se den här artikeln: http://www.businessinsider.com/google-technology-saving-12-million-lives-2013-3