Jag vill helt kort lyfta fram en krönika av Johan Croneman i DN 12 januari 2013 med titeln "Vill vi ha full rättvisa?", inte för att den är så intressant och välargumenterad, utan för att den visar några av de saker som går att säga om digitaliseringen av kulturen (i det här fallet sporten) just i år.
Ja, det är ju inte bara själva digitaliseringen, utan den "mätningskultur" som den ofta (alltid?) för med sig. Ämnet är kamerakontroll av sportevenemang, främst fotboll.
Ett citat:
Förr kunde man sitta på en middag i timmar och gräla och diskutera. Nu sliter tolv personer upp en varsin smartphone och avgör dispyten på en grisblink. Kul. Vad skall vi prata om nu då?
Kan man över huvud taget ha en åsikt om en fotbollsmatch som man inte sett om åtminstone en gång? Helst två.
Kameror och granskningar och kommittéer behövs inte i första hand för spelarnas skulle, inte för publikens skull, inte heller för domarnas säkerhet. Skälen är givetvis mycket krassare än så, de är strikt ekonomiska:
”Felaktiga” domslut kan kosta tiotals miljoner, en avstängd stjärna kan göra hela skillnaden i ett viktigt mästerskap.
Kommer vi i fortsättningen att älska sporten ännu mer för att den är så perfekt och så komplett rättvis? Är det verkligen det vi saknar mest av allt i modern idrott, rättvisa?
Om man skulle pressa Croneman på slutsatsen av första stycket tror jag att han skulle backa -- vi har förstås mycket att prata om ändå. Och trots det tycker jag att han sätter fingret på en viktig poäng -- genom att fundera på vad vi faktiskt pratar om kan vi komma fram till att vissa saker är mer intressanta och givande än andra på ett sätt som inte blir en elitistisk kultur-kanon, utan ett värdemässigt ställningstagande.
Det andra intressanta i citatet är kopplingen mellan sport och ekonomi -- hur stark vill vi att den ska vara?
Och det tredje är kopplingen till "rättvisa", vilket får mig att tänka på skolans värld, där det i min egen erfarenhet som universitetslärare ofta har varit viktigare för studenterna att de blivit rättvist bedömda än att de har lärt sig något.
Jag vet inte om det finns ett strikt orsakssamband typ "mer mätning och kontroll går alltid ut över upplevelse" men det känns som en väldigt stor fallgrop många verksamheter kan riskera att falla ner handlöst i innan de vet ordet av.
/Simon
Comments