Infontology

På Signatärsforum med Digitaliseringskommissionen

I går bevistade jag det av Näringslivsdepartementet hostade "Signatärsforum" i Stockholm. I församlingen återsåg jag ett antal bekanta och på det sättet var det ett trevligt arrangemang. Det var också trevligt att ta del av IT-minister Anna-Karin Hatts energiska vision av hur Sverige ska bli ännu bättre, ja världens bästa, på att ta till vara digitaliseringens (positiva) möjligheter. De efterföljande diskussionstillfällena -- det var en sorts kombinerat "open conference"-/panelupplägg -- var dock inte fria från orosmoln vid horistonten, såväl praktiska som intellektuella och strategiska. Jag ska inte just nu fördjupa mig i dessa, bara kort nämna några intryck som ledde mina tankebanor åt det hållet.

I ett av inledningsanförandena nämnde Janne Elvelid, som står för Digitaliseringskommissionens sifferexercis, en mätsvårighet: Var drar man gränsen mellan det digitala och det icke-digitala? Det kan bli en hård nöt att knäcka om man specifikt önskar mäta "digitalisering", eftersom det digitala och det analoga redan nu är tätt inflätade i varandra och denna inflätning kan förväntas öka. Ett mått av godtycklighet i kategoriseringen lär bli oundviklig. Vad är vad, egentligen? Egentligen förutsätts ju också en teoretiskt mycket god förståelse för den digitaliserade samhällsekologins funktionssätt och dynamik. Jag hoppas att den finns....?

Efter de inledande föredragen delades deltagarna upp i olika sessioner, om skola/utbildning, om företagande/entreprenörskap och om delaktighet. Ett par dagar innan hade jag tillfrågats om jag ville säga några ord i ett panelsamtal om hur lärarutbildningarna kan anamma IT bättre, inlett av Elza Dunkels. Hon inledde klokt och tänkvärt med att säga det som nu kan läsas på hennes blogg. Jag höll med och fyllde i två saker:

Att såväl många skolor som lärarutbildningar och självaste Utbildningsdepartementet håller på att bli akterseglade av de snabba omvärldsförändingarna, vilka är samtidigt tekniska och sociala/ekonomiska. Specifikt på lärarutbildningarna krävs en ständigt aktualiserad och förståelseinriktad omvärldskunskap när det gäller digitaliseringen av samhället.

Att eftersom skolans tidsperspektiv ska vara långsiktigt (generationer) så får fokus i "digitaliseringsdiskussionen" inte ligga på teknik, utan på vad vad vi mänskligt och kunskapsmässigt sett egentligen vill åstadkomma. Då är teknikens närvaro och ständiga användning självklar och behöver oftast inte vara föremål för någon diskussion i sig. Då är det naturligtvis ett problem att ungefär hälften av landets kommuner inte en har någon datoranvändning värd namnet i skolorna, alls. Men att sådana i någon form ska finnas överallt för alla är bara en självklarhet, ett krav, inte något att diskutera över huvud taget. Frågan om "IT i skolan", liksom alla andra skolfrågor, måste i stället strategiskt fokusera på Varför? i alla möjliga avseenden.

Men samtalet i utbildningssessionen gav ett intryck av en omfattande diskrepans i vad man ansåg vara viktigt. Enigheten om att skolan och lärarutbildningarna just nu är allvarligt på efterkälken och oroande "osynkade" med resten av samhället var dock påfallande.

/Per

Ett par andra relevanta inlägg: 1, 2.

 

 

En infontologisk digital agenda för Sverige

Det politiska arbetet med digitalisering av Sverige är i full gång, och det är intressant att följa. Regeringen har öppnat upp för olika organisationer att signera agendan, och det har även Infontology gjort!

Vi ser det som en fin möjlighet till deltagande, och själva processen med signering och publicering av listan känns både som modern digital kultur och som en fläkt från forna tider där man skrev under och satte sitt sigill under ett fördrag eller en avsiktsförklaring.

Med signeringen följer också en förväntning på ett bidrag: en beskrivning av vad varje organisation kan göra för att bidra till att föra Sveriges digitalisering framåt.

Initialt har tre fokusområden valts, och de ska diskuteras på Signatärsforum nu på onsdag.

• Digitalt innanförskap och jämställdhet
• Skola, undervisning och digital kompetens
• Entreprenörskap och företagsutveckling

För oss som har följt digitalisering av samhälle och kultur under 10 år känns det som att just de här områdena är så inarbetade att när man bygger en agenda för framtiden så bedömer vi att arbetet inom åtminstone de två första områdena är så etablerat att man inte behöver något ytterligare politiskt arbete på området, utan kan fortsätta på den utstakade vägen.

2005 gjorde vi en lista på punkter där vi fann att debatt och samhällsutveckling inte riktigt hängde med i digitaliseringen. De flesta av de punkterna är lika giltiga idag som då.

Om vi skulle ta några områden där en politisk insats vore önskvärd så låt oss föreslå följande. Dessa punkter utgår ifrån att digitalisering i princip är en positiv aktivitet men att det finns vissa blindskär att försöka navigera förbi, om vårt samhälle ska förbli ett öppet och fritt samhälle med möjligheter för människor att växa och arbeta med uppgifter som är meningsfulla för människor:

• Analys av konsekvenserna av digitaliseringen för arbetsmarknaden i Sverige. Teknik har som syfte att förenkla de sysslor som ska göras, och skapar i sig inga jobb. En del företag kan byggas för att skapa teknik, men hur intäktsströmmarna kommer att gå i ett digitaliserat samhälle är väldigt osäkert. Som Johan Ronnestam visar i det här föredraget är det inte alls självklart att tillräckligt med pengar kommer att genereras i Sverige för att trygga vår konkurrenskraft. Det behövs ett öppet och trovärdigt sätt att redovisa framtidsutsikter i ett alltmer automatiserat samhälle. Här är några aktuella länkar som diskuterar det här problemet: 1, 2.
• Vi tycker det är intressant och lovvärt att mäta digitaliseringen av Sverige, och välkomnar Digitaliseringskommissionens arbete. De ca 200 indikatorer som föreslagits indikerar en mycket ambitiös ansats. För oss är det självklart att vissa av dessa indikatorer är viktigare än andra, och man bör därför lägga ner en stor ansträngning för att få till en politisk diskussion där man viktar indikatorerna, innan man fortsätter med mätningsarbetet. Detta behövs för att kunna avgöra vilka mätningsinsatser som lönar sig att utföra -- en stor kostnad för att mäta en oviktig faktor bidrar bara till ökad byråkratisering. Antagligen kan man genom att göra viktningen komma fram till att 20-50 faktorer är tillräckliga för att avgöra i vilken grad digitalisering ägt rum. Att på förhand sätta en viktning gör också att själva mätningen blir rättvisande -- sätter man vikterna i efterhand går det i princip att visa vad som helst givet den utveckling som sker under mättiden.
• Viktiga delar av Sveriges digitala infrastruktur ägs av privata företag. Vi anser att det är viktigt att det finns en politisk kontroll och kvalitetssäkring av den infrastrukturen, nu när IT-system är så viktiga att centrala verksamheter inte fungerar utan dem.

Infontology är en tankesmedja som startades 2003 och som sen dess har gjort analyser av vad som händer med människor, samhälle och kultur vid digitaliseringen. Vi propagerar inte för någon "försiktighetsprincip" som skulle innebära att utreda alla möjliga negativa konsekvenser innan man gör en förändring, men vi propagerar för en ökad medvetenhet vad gäller de mer djupgående konsekvenserna av digitalisering, konsekvenser som redan nu förändrat våra roller som människor i takt med förfinade tanke-hjälpmedel, avlastning av tunga jobb, omfördelning av intäktsströmmar och mycket annat.

/Simon Winter och Per Johansson

"Vill vi ha full rättvisa?"

Jag vill helt kort lyfta fram en krönika av Johan Croneman i DN 12 januari 2013 med titeln "Vill vi ha full rättvisa?", inte för att den är så intressant och välargumenterad, utan för att den visar några av de saker som går att säga om digitaliseringen av kulturen (i det här fallet sporten) just i år.

Ja, det är ju inte bara själva digitaliseringen, utan den "mätningskultur" som den ofta (alltid?) för med sig. Ämnet är kamerakontroll av sportevenemang, främst fotboll.

Ett citat:

Förr kunde man sitta på en middag i timmar och gräla och diskutera. Nu sliter tolv personer upp en varsin smartphone och avgör dispyten på en grisblink. Kul. Vad skall vi prata om nu då?

Kan man över huvud taget ha en åsikt om en fotbollsmatch som man inte sett om åtminstone en gång? Helst två.

Kameror och granskningar och kommittéer behövs inte i första hand för spelarnas skulle, inte för publikens skull, inte heller för domarnas säkerhet. Skälen är givetvis mycket krassare än så, de är strikt ekonomiska:

”Felaktiga” domslut kan kosta tiotals miljoner, en avstängd stjärna kan göra hela skillnaden i ett viktigt mästerskap.

Kommer vi i fortsättningen att älska sporten ännu mer för att den är så perfekt och så komplett rättvis? Är det verkligen det vi saknar mest av allt i modern idrott, ­ rättvisa?

Om man skulle pressa Croneman på slutsatsen av första stycket tror jag att han skulle backa -- vi har förstås mycket att prata om ändå. Och trots det tycker jag att han sätter fingret på en viktig poäng -- genom att fundera på vad vi faktiskt pratar om kan vi komma fram till att vissa saker är mer intressanta och givande än andra på ett sätt som inte blir en elitistisk kultur-kanon, utan ett värdemässigt ställningstagande.

Det andra intressanta i citatet är kopplingen mellan sport och ekonomi -- hur stark vill vi att den ska vara?

Och det tredje är kopplingen till "rättvisa", vilket får mig att tänka på skolans värld, där det i min egen erfarenhet som universitetslärare ofta har varit viktigare för studenterna att de blivit rättvist bedömda än att de har lärt sig något.

Jag vet inte om det finns ett strikt orsakssamband typ "mer mätning och kontroll går alltid ut över upplevelse" men det känns som en väldigt stor fallgrop många verksamheter kan riskera att falla ner handlöst i innan de vet ordet av.

/Simon

Epost -- en robust kommunikationsform? (del 8)

Jag är fortfarande fascinerad över att epost fungerar så skakigt i vissa fall. Ett par aktuella exempel:

1. Att skicka vidare epost från en domän till en annan är väldigt praktiskt. Man kan ta en gammal epostadress som man inte använder så mycket och skicka vidare mailen till sin nya adress. Men om man gör det här i flera steg kan det få väldigt tråkiga, oväntade och osynliga konsekvenser. Speciellt tydligt blir det med gmail som slutkonto, där det är lätt att testa också. Troed Sångberg beskriver här ingående hur det för honom i vissa fall räcker med ett steg av vidarebefordran till gmail för att hans mail inte ska komma fram. Mina egna försök (beskrivna i kommentarerna på G+) visar att två vidarebefordringar alltid leder till att mailet försvinner i ett svart hål på gmail. Observera att vi inte pratar om att mailet "studsar" och ger avsändaren en signal om att skicka mailet igen. För avsändaren ser allt normalt ut, men mailet levereras inte.
2. I september fick jag plötsligt ett mail skickat från en iPhone till mig som läste det med Mail.app på OS X. Mailet hade plötsligt inte ÅÄÖ korrekt kodat, utan nåt gick fel på vägen så att headern plötsligt stod mitt i mailet, och inga UTF-8-tecken tolkades korrekt.
3. Ett liknande fel drabbade en (tekniskt extremt erfaren) vän som skickade ett mail från gmail i Chrome. Det mailet hade också delar av headern skrivet i huvudtexten. Bland annat fanns alla adresserna i Bcc-fältet där -- de som användaren inte ville visa för oss på utskickslistan!
4. Jag fick ett dokument utdelat till mig i MS Skydrive igår. Mailet som Skydrive skickade ut med aviseringen formaterades med ett tecken per rad! Nästan omöjligt att läsa.
5. För ett par veckor sen rapporterade BoingBoing om ett mycket intressant fall av identitetsstöld, en kombo av social engineering och lite tekniska "glapp" mellan olika system. En av de centrala delarna av bedrägeriet byggde på att gmail är "punktblint", dvs [email protected] är samma adress som [email protected]. Men det gäller bara för gmail -- inte exempelvis för Amazons system där app.eltrad och appeltrad är två olika adresser! Jag tyckte att gmails drag att låta användarna sätta punkter i sina adresser lite där de vill var genialt när jag läste om det först, men kunde inte alls ana de här konsekvenserna!

Tidigare inlägg i serien: (1, 2, 3, 4, 5, 4 (igen), 7 )

/Simon