Det finns en relativt ny licens för Creative commons som heter CC0. Genom den placerar man ett verk på den kulturella allmänningen utan några krav alls.
Bland andra Nicklas Lundblad har varit inne på detta vad gäller programkod -- vad skönt det vore om det fanns en massa algoritmer för vanliga problem som man kunde använda utan att bekymra sig om var de kom ifrån.
Ungefär som att lära sig knyta skorna -- det är en algoritm man lär sig av någon, men ingen behöver bekymra sig om var den kom ifrån. (Att knyta skorna är inte så enkelt att varje barn "uppfinner" det på nytt utom i undantagsfall, utan det är en kulturell artefakt som går i arv.)
Vissa bilder kunde också vara sådana. Om jag tar en bra bild på Växjö domkyrka, kan inte vem som helst få använda den då. Jag kanske till och med föredrar att mitt namn inte förknippas med bilden, om bilden blir populär men jag har en helt annan business som min huvudsakliga sysselsättning.
Jag ska börja med att tacka Mathias Klang (twitter) och Kristina Alexanderson (twitter) redan nu för mycket av resonemangen i resten av inlägget. Det är dock inte säkert att de håller med om allt, men jag har försökt mig på välvilliga tolkningar. En del frågor besvaras i Creative commons CC0 FAQ, men jag tycker inte den täcker nedanstående.
Det som i de svenska licenserna kallas "erkännande" kallar jag "attribution", som i de engelska, fast med svenskt uttal… :-)
Det finns några ganska enkla fall där licensen blir svåranvänd.
Låt oss säga att jag skriver en artikel om Växjö domkyrka, och illustrerar den med en CC0-bild. Det är bra, för jag behöver inte ange någon fotograf. Men enligt konventionen är bilder utan attribution ihop med en text i en artikel tagna av textförfattaren, så den uteblivna hänvisningen till fotografen blir i praktiken en hänvisning till mig!
Ett annat fall blir när nån tar min CC0-licensierade bild och hävdar ägande. Personen får ju göra vad hn vill med bilden, förvanska och modifiera, sälja, etc. Men enligt Mathias går lagstiftningen in och trumfar licensen vad gäller ägandet. Ett ämne för nästa diskussion är kanske hur liten min förvanskning kan vara för att min modifiering ska vara ett verk i sig. Säg att jag ändrar färgskalan på bilden. Eller gör ett collage med olika CC0-bilder. Då blir det helt klart ett verk som jag äger. Och eftersom jag inte behöver ange upphovsmannen för de olika bilderna som ingår så finns det sen inget spår efter den ursprungliga upphovsmannen. Kanske missar jag något här i resonemanget.
Vi kom sen in lite på vad CC-licenser i allmänhet passar för för verk. Jag tror själv att upphovsmän lockas att använda CC-licenser för att deras verk ska bli använda. Då är tröskeln lägre för den som behöver en bild, och bilderna kan komma till användning i stället för att ligga i flickr-lådan och skräpa. Men om en bild får enorm spridning tror jag att många ångrar sig. Framför allt skulle en fotograf med CC0-licensierade bilder säkert ofta ångra publicering av en bild som visade sig bli populär.
Den här avvägningen mellan att göra något lätt tillgängligt innan det blivit "upptäckt" och att kunna styra spridningen efter att det har nått den breda fåran tror jag kan vara en viktig sak att tydliggöra för den kreativa gemenskapen.
Ja, diskussionen lär fortsätta om det här ämnet.
Här är en Storify med relevanta tweets.
/Simon
Man skulle kunna använda ett artistnamn som fotograf. Det är många som gör det när de laddar upp sina bilder till wikimedia commons.
Posted by: Pieter Kuiper | 13 september 2012 at 11:14
Ja, artistnamn (och diverse nicknames) är ju användbara när man vill behålla den där lite lösare kopplingen till sitt upphovsmannaskap.
Posted by: Simon | 13 september 2012 at 11:18
Som fotograf och konstnär har jag en del tankar i detta ämne ...
Redan idag behöver man inte ange upphovsmän för fotografier eller andra verk som ingår i ett verk man själv sätter ihop om verkshöjden är tillräcklig. Det spelar ingen roll hur mycket skydd den ursprungliga bilden har.
http://creativecommons.org/choose/zero/: "Using CC0, you can waive all copyrights and related or neighboring rights".
Det är stor skillnad på copyright rättigheter och den ideella upphovsrätten. Som fotograf kan jag avtala bort allt som har med kopieringsrätt att göra, det gör man ofta när man säljer bilder t ex till reklamsammanhang. Som jag ser det så är det detta CC0 också gör. Däremot kan man ALDRIG avtala bort den ideella upphovsrätten, alltså att man tagit de bilder man tagit. Det är liksom fakta och inte en lag- eller licensfråga.
Och det där med att författaren av en artikel ses som fotograf är väl väldigt lätt att fixa, skriv bara "Foto: CC0" under bilden!
Glada hälsningar!
Stina
Posted by: Stina | 13 september 2012 at 11:42
Vad gäller algoritmer finns det normalt ingen immaterialrätt, man använder algoritmer som man önskar. Programkod är en annan sak.
Posted by: Avadeaux | 13 september 2012 at 13:37
Ja, jag menar programkod. Tänker på programkoden som förkroppsligad algoritm, men tänker kanske inte spontant att det finns många möjliga förkroppslingar.
Posted by: Simon | 13 september 2012 at 13:43