Gartners hajp-graf har fascinerat mig ända sen jag såg den första gången. De har förstås förenklat processen alldeles för mycket, men de har i ett litet diagram fångat vad som händer med nya tekniker när de introduceras i samhället.
(Klicka för stor bild)
Nyckeln till grafen är att den fokuserar på förväntningar och hur förväntningarna helt skiljer sig från den tekniska utvecklingen under den första fasen av den tekniska utvecklingen.
När en teknik introduceras visar den på kommande tekniska möjligheter som inte finns ännu, men kreativa gemenskaper, författare och medier kopplar den nya uppfinningen till fantastiska möjligheter där endast fantasin sätter gränser.
Och det är kanske själva fantasin som sätter gränserna när "the peak of inflated expectations" nås. Vid den tidpunkten har många scenarier utforskats, men själva tekniken kanske gjort ytterst blygsamma framsteg under tiden. Jag tror att den här fasen är väldigt viktig för den tekniska utvecklingen för dess scenarieskapande roll, även om det är tröttande att se teknik efter teknik genom åren utmålas som en världsfrälsare.
Kanske fyller modellen dessutom en funktion utöver att visa på teknisk utveckling i relation till förväntningar? Jag tror att den kan ge en ingång till en bättre förståelse av språkets funktion i stort i och med sitt fokus på förväntningar och hur förväntningar och verklighet skils åt.
Att sätta modellen i ett större sammanhang visar också på dess begränsningar. Man kan inte räkna med att en modell rätt av går att använda till syften den inte var konstruerad för. Men det gör den inte sämre, det är bara så modeller fungerar.
Enligt Gartners modell betecknar den första "toppen" i modellen de uppblåsta förväntningarna. Jag tror att de räknar med en samvariation mellan själva förväntningarna (i folks huvuden) och uttrycket för förväntningar -- om folk förväntar sig mycket av en teknik så får tekniken och mycket utrymme i diskussioner och medier.
Vad som händer i slutet på processen är också mycket intressant. De har i sin modell både en "upplysningens sluttning" och en "produktivitetsplatå". Båda dessa ligger liksom i skuggan av förväntningstoppen -- när tekniken väl börjar mogna så är det en period när den nästan inte pratas om.
Under den senare fasen dyker tekniken upp i konsumentprodukter. HD-TV som ett exempel. De första HD-apparaterna var inte ens "riktig" HD, om HD definieras som 1080p. Men HD som begrepp var så viktigt att kunna använda i marknadsföringen att man skrev sånt som "HD ready".
Under en period blev HD det finaste man kunde skriva på en TV-förpackning. Det är det inte längre idag. Inte för att TV-apparater inte längre är HD, utan för att HD har hamnat under diskuterbarhetshorisonten.
Jämför med "knapptelefon", ett begrepp som jag växte upp med och som var det nya coola på den tiden alla telefoner hade en nummerskiva. Begreppet knapptelefon hamnade under lång tid under diskuterbarhetshorisonten, eftersom alla telefoner hade knappar, men dök upp härom året som nedsättande benämning på alla mobiltelefoner som inte har "touch".
Ibland behövs de här nedsättande benämningarna som kontrast till de nya: "tjock-TV" myntas för de gamla apparaterna som inte är "platt-TV", och "knapptelefon" blir de gamla utan pekskärm.
En annan sak händer också när tekniken börjar mogna: den inkluderas i standarder och infrastruktur. Kanske kan man beskriva det som en process av "institutionalisering". Återkommer till den i ett senare inlägg.
Gartners graf beskriver utvecklingen som om det bara finns en gemenskap som diskuterar och har förväntningar, men jag tror att för de som har möjlighet att sätta sig in i tekniken lite djupare blir grafen annorlunda. Dels behöver man inte skruva upp förväntningarna så kraftigt, och dels blir besvikelsen inte så stor över det som inte infrias. Det går helt enkelt snabbare att komma in på upplysningsstadiet.
Om fler hade tagit sig den tiden att sätta sig in i ny teknik hade den samhälleliga diskussionen nått mycket längre innan tekniken hade mognat och denna standardisering och integration i infrastruktur (och lagar) hade behövts.
(Här är också ett inlägg som är lite av en föregångare till det här, och som innehåller ett relevant citat från Henri Bergson om förväntningar och besvikelser.)
/Simon
Comments