"Den andra världen"

I går sändes Eric Schüldts intervju med mig i serien Den andra världen.

Det som hörs är nedklippt från ca fyra timmars inspelade samtal, vilket innebär att Eric har plockat ut en specifik röd tråd (bland ett flertal) och gjort det bästa av denna. Det fungerar utmärkt för lyssnaren och är inte på något sätt osant, men det ger ju långt ifrån hela bilden. Jag ska inte försöka göra det här heller, men vi har publicerat ett antal Infontology-inlägg genom åren som springer ur de insikter och erfarenheter som antyds i programmet. Ett urval:

Den gudomliga ordningen och den diaboliska oordningen
Det högsta värdet
Mysterium och förnuft kontra rationalism
Mening, tillfälligheter och reell politik
Makrokosmos och mikrokosmos
När den magiska världen kommer tillbaka
Men vad är vi själva då?

Se även min "firmasajt", där jag i bloggen emellanåt tangerat ämnet.

För övrigt kan jag nämna att Eric och jag just nu arbetar med en serie i tre program som handlar om teknologi och digitalisering från ett annorlunda perspektiv. Sänds i P1 den 5, 12 och 19 september i år.

/Per

Comments

[Mange]

Tack för programmet, du inspirerar mig mycket. Skulle du kunna skriva ett längre inlägg på din blogg med temat "den meningssökande människan", där du utvecklar det du talar om i radioprogrammet? Mvh

[Per]

Det argument jag nämner i programmet, att det finns en sorts realism i människans meningssökande, har sin teoretiska grund i så kallad evolutionär epistemologi. Epistemologi handlar om hur och på vilka grunder vi har/får/skaffar oss kunskap. Evolutionär epistemologi tar avstamp just i frågan om anpassning, enligt Darwins teori om naturligt urval, och säger att våra perceptioner och vissa kognitiva strukturer med nödvändighet för det mesta, någorlunda, motsvarar någonting som, oftast, är fallet utanför oss som organismer. Det kan vara fysiska betingelser, sociobiologiska förhållanden, men också -- menar jag alltså -- mera "metafysiska" mönster. Dessa behöver inte vara bokstavligen metafysiska i exempelvis kristen mening (det tror jag inte att de är), men de har den egenskapen att de tillhandahåller vad man skulle kunna kalla "underförstådda sammanhang", en sorts latent, omedveten, given, insikt i hur saker och ting, även sådant man inte sinnligen förnimmer, hänger ihop. Som människor kan vi uttrycka dessa i någon mening transcendenta sammanhang genom symboler och myter och även manipulera dem genom "magi". I princip hör t ex vetenskapliga teorier till samma kategori, dvs de förutsätter att vi kognitivt besitter denna "inbyggda" realism på ett, så att säga, förvetenskapligt plan. Historiskt har sedan potentialen i denna meningsrealism utvecklats på många olika, lokalt anpassade sätt, men med vissa gemensamma grunddrag. Skenbart paradoxalt stämmer denna tankegång också väl med det faktum att vi kan hysa illusioner. Våra nervsystem är inga direkta "speglar", utan deras uppfattning av omvärlden konstrueras kontinuerligt genom en rad aktiva, "sökande" processer. Komplexiten i dessa ger upphov till många variatoner i uppfattningar inom och mellan individer. En del av dessa stämmer sämre med vad som är fallet, i någon mening, än andra. Men är de riktigt usla sållas de bort, antingen av andra samhällsmedlemmar eller av yttre omständigheter. Detta kan dock ta tid, så även delvis illusoriska föreställningar kan få historiskt fäste ganska länge, från ett rent mänskligt perspektiv. I ett evolutionärt perspektiv, däremot, kan helt tokiga föreställningar inte överleva särskilt länge.

[Frikyrkobarnet]

Tack för svaret. Nu tror jag att jag förstår bättre hur du menar. Jag har tänkt i liknande banor själv, men knappast med sådan här precision.

[Johannes]

Jag blev lite besviken halvvags in i programmet, nar intressanta reflektioner kring ormar och evolutionsteori urartade i... flummigt / religiost. Tack anda for den forsta halvan !

[Per]

Till den kommentaren måste jag säga: Hört men ej förstått. Jag använder termer som även förekommer i religiösa sammanhang, men ger dem själv inte någon religiös innebörd alls. Om man lyssnar noga framgår det.

Sedan är det naturligtvis en svårighet att programtiden är begränsad och att en hel del mellanliggande resonemang därmed inte finns med. Det jag säger i programmet sades inte heller i den följd det förekommer där utan är Erics produkt, så att säga. Det är inte "fel" från min synpunkt, men man bör inte dra alltför långtgående slutsatser om mig och mitt tänkande enbart utifrån programmet. Därför finns några länkar här ovan, om man vill ha lite mera substans.

[Johannes]

Per, det ar klart att jag maste ha "hort men ej forstatt". Jag tror ju inte ditt syfte ar att verka flummig eller direkt religios. Savitt jag kan forsta anvander du dig av religiosa begrepp som en slags metaforer eller referenspunkter, for att forsoka kommunicera nagonting svarformulerat.
Allt jag kan saga ar val just att jag inte forstar vad du menar.

Vad galler nagra av lankarna far jag ofta samma kansla: tag till exempel "Makrokosmos och mikrokosmos": efter lite idehistora namner du zodiaken -- nagon har definierat vissa korrespondenser mellan forlopp pa himlen, djur, vaxter, etc --- varefter du papekar att "Den som har teoretisk och praktisk insikt i dessa korrespondenser och förmår utöva aktivt, medvetet inflytande över de olika förloppen (i sig själv, i andra och i naturen) är en magiker i ordets ursprungliga mening." Vad menas --- vad ska den stackars vanligt installda blogglasaren tanka har? Hur kan jag se nagot annat an flummigt/religiost?

[Per]

Gott så. Jag förstår vad du vill säga och i princip håller jag med dig. Det hade naturligtvis varit bra om bl a det du citerar kunnat förklaras ordentligt där och då. Detta kan f ö sägas om en del annat på den här bloggen ibland :-).
Jag är naturligtvis mycket glad att du visat ett sådant intresse och tagit dig tid att kommentera. Tid är en ovanligt stor bristvara hos mig just nu, men jag vill gärna återkomma till det du nämner i ett mera klargörande inlägg!
En av de bästa idéhistoriska böckerna om detta är en klassiker, Arthur O. Lovejoy: The Great Chain of Being. Dock endast för ambitiösa läsare, är jag rädd.