På Ajour.se har man fångat en fin illustration av uppfattningen av internet idag. En man som läser på Aftonbladets sidor ser plötsligt sin egen nuna i kommentarsfältet och blir övertygad om att alla andra också gör det.
Mannen börjar skriva i kommentarsfältet för att be Aftonbladet ta bort honom från kommentarsfältet, men förstår inte att det är först när han faktiskt kommenterar själv som han börjar synas för andra.
Här är en skärmdump, och här en till.
Ajours Emanuel Karlsten beskriver det här som en generationsklyfta och beskriver "den äldre mannens" beteende, och hur hans kollega till slut ringer upp mannen och förklarar för honom att hans namn inte syns om han inte aktivt kommenterar.
För ca 10 år sen hade bokhandeln Amazon en liknande funktion, med en badge som hälsade besökarna på sidorna med deras namn. Jag vet att Scott McCloud hade en sån badge på sin sida, så när jag kom till hans sida och hade en Amazon-cookie aktiv i webbläsaren så stod det "Hello Simon" på McClouds sida. Jag var tvungen att fundera länge och väl på hur det kunde vara att browsern kunde visa mig mitt namn utan att McCloud nödvändigtvis kunde se vem som besökte hans sidor.
Idag vet jag faktiskt inte om Aftonbladet får tillgång till namnen på besökarna innan de kommenterar, men jag tror inte det. De får nog bara ett IP-nummer. Däremot vet ju Facebook namnen på alla som besöker Aftonbladet!
Efter att ha läst lite om "digital natives" och deras kunskap om olika saker på internet är jag inte säker på att det här är en generationsfråga. Och kanske inte ens en kunskapsfråga. Kanske är det helt enkelt en fråga om tillit. Och kanske rädsla att visa sig dum.
Många som använder sidor integrerade med Google eller Facebook är helt enkelt vana att deras eget och deras vänners namn dyker upp här och där, men jag tror inte att särskilt många, oavsett ålder, har en någorlunda tekniskt korrekt bild av hur det funkar och vilken information som skickas vart, och vem som kan spåra deras surfande.
2005 skrev jag om den roll Googles annonser spelar för att Google ska kunna kartlägga hela ens surfningshistorik. Det har ju egentligen inte blivit någon debatt om det, men kanske främst för att Google har skött sin data-business ganska bra, och varit förhållandevis restriktiva med hur de har sålt personliga data. Ja, jag tycker det, även i förhållande till de integritetsstormar som ändå varit. Och framför allt -- det har aldrig varit någon "flykt" från Google. För den överväldigande majoriteten av internetanvändarna (åtminstone i västvärlden) är sökning på nätet synonymt med att använda Google.
Så oavsett ålder tror jag inte att de flesta som läser nyheter på Aftonbladet har en särskilt välinformerad uppfattning om vem som kartlägger deras surfning, eller vem som kan se deras namn och bild. Däremot tror jag att det finns ett stort mått av blind tilltro till både Aftonbladet, Google och Facebook. Både en tilltro till att "de har så många användare, varför skulle det hända just mig något speciellt, och om det händer så åker vi alla dit" och till att "de skulle aldrig göra något sånt, då skulle de ju förlora alla sina besökare".
/Simon
Recent Comments