Jag var lite undrande redan förra året när rapporten "Svenskarna och internet" visade att hälften av fyraåringarna "använder" internet. När den i år visade att "användningen" gått ner ännu mer i åldrarna blev det liksom absurt.
Just nu håller .SE en workshop om begrepp inom internetanvändning. De välkomnar personer med kunnande inom enkätstudier. Det har jag inte mycket av, men här är ett bidrag från mitt perspektiv. Låt oss kalla perspektivet för språk- och teknikutveckling.
Jag tror att internetanvändning idag lever ett dubbelliv. Dels refererar det till en informations- och kommunikationsresurs, och dels till ett tekniskt nätverk. .SE, som ansvariga för internetinfrastrukturen, rider fortfarande lite på båda dessa. Och båda två håller snabbt på att bli "osynliga" för vanliga människor, i den meningen att vi kan ta dem för givet, så som vi tar för givet elförsörjning eller varmvatten.
Vad gäller det tekniska nätverket, där information skickas över IP, så är det ju idag nästan allestädes närvarande -- går inte till och med alla mobiltelefonsamtal över IP nuförtiden? Och när jag köper en läsk i en automat, och automaten skickar ett meddelande (via mobildata/sms etc) till service att den är sönder eller tom, använder jag internet då?
Om vi ser på andra sidan myntet, på internet som informations- och kommunikationsresurs, när jag går till järnvägsstationen och tittar på skyltarna som anger när tåget ska komma -- är det inte troligt att den informationen kommer dit via internet? Eller reklamskärmarna i livsmedelsaffären, de är väl också kopplade direkt till nätet, snarare än att det är en DVD som körs lokalt och som behöver bytas nu när annonseringstiden har gått ut? Använder jag alltså internet varje gång jag handlar mjölk?
Eller är det för passivt för att kallas "användning"? Krävs det att jag trycker på en knapp på en tangentbord för att det ska vara användning? Knappast, för det skulle diskvalificera uppkopplade grafiska spel, och alla andra applikationer som inte bygger på textinmatning i vanlig mening. För att inte tala om röst-gränssnitt där man styr telefoner och datorer med röstkommandon.
Idag är det inte svårt att hitta någon som använder internet varje dag genom IP-telefoni, men inte skulle säga att hn använde internet, kanske för att hn tycker det är för svårt att boka tågbiljetter via sj.se. Vi skulle inte säga att personen ljög, bara att det tyder på förekomsten av olika begrepp som vi kallar "internetanvändning".
Om vi definierar internetanvändning som "beteende som korrelerar med att det skickas datapaket via IP" tror jag att vi i nästa års rapport kan få med åtminstone hälften av alla tvååringar. :-) Det måste väl räcka med ett videosamtal över exempelvis Skype för att kvalificeras enligt den definitionen. Eller till och med att gå hem från dagis och fångas av övervakningskamerorna?
Om jag ska vara lite mer konstruktiv med vad som bör och kan mätas i en snabbt föränderlig internetkontext tror jag att man kanske behöver ta ett steg tillbaka och se internetanvändning "i kontrast till nåt annat", inte bara som något som kan mätas "i sig". Några förslag:
- Grupper som har möten via internet i relation till fysiska möten. Vissa, som AV-media här i Växjö (disclaimer: kund) räknar till och med på minskade CO2-utsläpp genom distansmötena. Samtidigt är det svårt att finna renodlade mätpunkter här, eftersom det ofta är några personer som är fysiskt på plats, och andra som deltar på distans.
- Boklån i elektronisk form, eller fysisk. (Behöver ju inte ske över internet, men nätet är oftast inblandat.) Samtidigt ändras ju själva användningen av "böcker" i takt med att alternativa informationsresurser blir tillgängliga, och en hel del av dessa är på nätet.
Kanske ska man i stället titta lite framåt i tiden och tänka sig några grundläggande mänskliga aktiviteter som idag sker i den fysiska världen men som skulle kunna digitaliseras. Då skulle man kunna göra lite intressanta mer kvalitativa intervjuer i relation till teknikanvändning:
- Kan man tänka sig att gifta sig via internet, där prästen kanske är nån annanstans och brudparet närvarande med sina anförvanter? Eller till och med att en i brudparet är med på distans? Att ha en virtuell flickvän som bara finns på nätet verkar inte ens vara något värt att nämna i vissa kretsar.
- Att gå till doktorn och visa upp sina sår och knutor via en iPad? Mobil e-hälsa växer väldigt starkt, bland annat i och med trenden där man ägnar mer resurser åt kroniska sjukdomar, snarare än åt akuta.
- Teledildonik är ett område som jag är lite förvånad över att det inte har växt snabbare. Intressant att se att Slashdong har tagit fram ett Arduino-kompatibelt kretskort.
- Cyber-krig är ju ett något som redan finns och används på extremt oroande och växande områden. Oklart hur mycket av krigföringen som tekniskt sett går över internet, och hur mycket som sker i militära delvis parallella nät, dock.
Ja, jag tror att jag har gjort min position klar i och med det ovanstående. Hoppas det kan leda till en intressant diskussion.
/Simon
Intressant som vanligt, vad gäller militära nät så tror jag att de flesta kör interna nät med färister ut mot "svartnätet" (internet) och vpn-tunnlar mellan exempelvis regementen.
Posted by: Alfred Askeljung (@alfredaskeljung) | 13 december 2011 at 20:55
Tack! Ja, det är förstås svårt att veta exakt med militära nät. Blev dock lite förvånad när den här drönaren sas ha blivit offer för en cyber-attack. Tänkte att det tydde på att den faktiskt kunde tas över via det vanliga internettet.
http://www.cbsnews.com/8301-503543_162-57339407-503543/iran-shows-intact-drone-boasts-of-cyberattack/
Posted by: Simon | 13 december 2011 at 21:05
Kan inte annat än hålla med om att begreppet Internetanvändning blir mer och mer svårdefinerat och det är en mycket intressant diskussion. Precis som du säger så finns aktiviteter eller händelser som har någon form av koppling till Internet, eller möjligen IP-infrastruktur, men personen är inte medveten om att det används. Eller så är inte ens en person involverad när prylar snackar med varandra. Däremot går det ju att komma runt rent mättekniskt genom att ställa frågor om olika aktiviteter och i efterhand bestämma sig för vilken definition man anser passa sitt syfte. Exemplet du tar upp med Skype för videosamtal, är för mig ett relativt tydligt exempel på användning av Internet. Precis som du också är inne på använder jag mig sällan av en definition som innebär att användaren måste trycka på knappar. Någon form av helt omedveten passiv handling (gå förbi en kamera) skulle jag nog sällan definera som användning ur ett användarperspektiv. Kanske om jag jobbade med att mäta infrastruktur men som sagt inte när jag mäter användarbeteenden.
Vi kommer att fråga om användning av videokommunikation via internet nästa år, det tycker jag är relevant. Vi kommer även att ha flera frågor om användning av olika sorters e-böcker (ska testa men är rädd att termen e-bok är lite otydlig, vet inte riktigt hur man ska fråga här än). Vi kommer troligen inte att ställa frågor om framtida hypotetiska områden då det enligt min erfarenhet sällan fungerar bra i enkätstudier. Här måste man som du är inne på använda sig av mer kvalitativa metoder tror jag.
Tack!
Posted by: Janneelvelid | 16 december 2011 at 15:20
Tack för din kommentar! Roligt att vi är lite inne på samma spår. Men det finns nog ett par grejer just när det gäller "användning" som behöver redas ut mer.
I många fall kan "medveten användning" vara något att mäta, eftersom det signalerar ett "val" -- man väljer internet snarare än någon alternativ teknik/plattform.
Men om man tillämpar detta på barn, framför allt små barn, blir det lite tokigt tycker jag. Om man fokuserar på "medveten användning" som det man vill att användning ska betyda bör man utesluta all internetanvändning åtminstone före skolåldern, för innan dess tror jag inte att man kan göra något grundat val av teknik, utan man tar det som finns till hands.
Förhoppningsvis kan vi fortsätta diskussionen i något sammanhang.
Posted by: Simon | 16 december 2011 at 16:29