3 juni 2010 publicerades i Smålandsposten en häpnadsväckande artikel om datorhjälpmedel vid nationella prov på gymnasiet. Den vittnar både om ojämlika bedömningsgrunder och om en djup klyfta i uppfattningen om vad datorer och Internet är och kan användas till.
Den främsta anledningen till att jag inte skrivit om det tidigare är att jag trodde att den skulle väcka en debatt, så att ämnet skulle diskuteras och Skolverket utfärda noggranna riktlinjer för att försäkra sig om att man säkerställer vem och vad det är som examineras på de nationella proven.
Jag har inte sett nån sån debatt, och när jag nämnt artikeln för lärare i regionen är det ingen som minns att de läst den. Den finns inte heller tillgänglig på nätet, så här är finns själva texten till artikeln, som heter "Rättvisa prov i en uppkopplad värld?" (Klicka för större bilder)
Anledningen till att artikeln kom till är ett email från en elev till tidningen och till Skolverket, där eleven klagar på att elever som skrivit det nationella provet i engelska bland annat använt msn för att diskutera provet under tiden.
Huvudläraren i svenska på en av skolorna säger först att rättviseaspekten är mycket viktig, och sen att han vill att provsituationen ska likna den arbetssituation som eleverna har i vanliga fall. Det finns ju en paradox redan där. Självklart kan man tänka sig att examinera en situation där eleverna har hjälpmedel, men då måste ju hjälpmedelsuppsättningen vara lika, annars är det ju själva hjälpmedlen man jämför.
Ett alternativ är att säga att man får använda vilka hjälpmedel som helst, men den diskussionen tror jag slutar med att man bestämmer sig för att inte undervisa alls i engelska… Egentligen tror jag att alla är överens om att det finns saker som eleverna på egen hand med minimala hjälpmedel bör klara av. Samtidigt finns det förstås elever som hämmas så mycket av sin dåliga stavning att de utan hjälpmedel inte kan producera de avancerade texter som de kan få fram med exempelvis stavningskontroll.
Tidningen har gjort ett bra arbete och hittat många att intervjua. Lena Börjesson som konstruerat provet på Skolverkets uppdrag konfronteras med uppgifterna att eleverna har chattat med varann. "Det är väl självklart att man inte får chatta på ett prov, även om det inte står i instruktionen", säger hon.
Javisst, på ett sätt är det självklart. Å andra sidan så om man har datorn, uppkopplingen (som inte var tillåten men lätt att dölja eller kunde gå via telefonen i fickan) och man ser när tentavakten kommer gående så att man kan stänga ner de program som inte är tillåtna så är det nästan svårt att klandra eleverna. Frestelsen blir för stor.
Vad gäller stavningskontrollen, som inte var tillåten enligt instruktionerna, så är det ju en sak om de har ett standardiserat ordbehandlingsprogram och alla kör samma operativsystem. Då kan det kanske gå att hålla koll på att stavningskontrollen åtminstone inte är påslagen från början. Men standardiserade datormiljöer har också enorma nackdelar, det blir vanligare och vanligare att eleverna har sina egna datorer i skolarbetet, och i vissa operativsystem är det extremt svårt att försäkra sig om att stavningskontrollen är av (som Mac OS).
Men även om dator i det här fallet var tillåten i uppsatsdelen av det nationella provet i engelska så betydde det inte att alla skolor tillät det. En möjlig bedömningsgrund för ett "hjälplmedel" är om det bara är en tidsbesparing, eller om det tillför något annat.
En ordbehandlare är i huvudsak en tidsbesparare, medan om man lägger till stavnings- och grammatikkontroll så blir det något utöver detta. En elev skulle kunna skriva för hand, göra snygga och eleganta bokstäver, och skriva rent uppsatsen och få ett estetiskt tilltalande resultat som skulle motsvara att använda ordbehandlarens slutresultat, men det skulle ta mycket lång tid.
Använder man däremot stavningskontrollen är det inte en fråga om tid för eleven som inte kan stava rätt -- det är en förmåga som hjälpmedlet tillför.
Diskussionen om hjälpmedel i skolan är mycket angelägen om man anser att betygsgrunderna är viktiga, och en diskussion som tyvärr bara har börjat. Det kommer lite spridda skurar av nyheter som berättar om fusk eller kontrollmetoder, men jag har inte sett något samlat grepp. Senast idag kom det en nyhet om att man på Uppsala universitet ska ha pejlingsutrustning för mobiltelefoner. Ska bli spännande att se hur det försöket fungerar.
/Simon
Comments