Infontology

Actual reality, från 1994

Monitor var en tidning från Mejeriet i Lund. 1994, innan internet blev riktigt vardagsmat och i den första hypen av utforskande av virtuella verkligheter skrev Oliver Hallqvist med bilder av Frans Hällqvist ett roligt reportage om "actual reality".

Speciellt iakttagelsen om apelsinen har jag tänkt på många gånger, så jag blev glad när jag hittade papperstidningen i en hög i arbetsrummet. Det är något visst med att kunna byta perspektiv och se vardagliga ting med främmande ögon på det sättet. Den förmågan kanske till och med förtjänar en plats som ett infontologiskt verktyg?

Det påminner en del om recensionen av spelet Outside från Metafilter, 2008. Nedan finns all texten från reportaget, och huvuddelen av bilderna. En inläst version av sidan med texterna finns här som jpeg.

/Simon

Actual reality

Alla har vi hört talas om virtual reality, vi har läst om cyberpunkare, sett byfânar omskolas till galna genier på bio, till och med gamla rockarna Aerosmith fyller sina påkostade videos med poppiga VR-fantasier. Vi får höra att virtual reality kommer att användas till allt från fjärr-hjärnkirurgi till telefonsex. Det är bara det att den virtuality-teknik som det idag experimenteras med ligger ganska långt ifrån de animerade syratrippar man ser på bio. I själva verket sitter du kedjad till en jättedator med en knasig rymdhjälm och en stel trädgårdshandske och tittar sakta åt höger, sakta åt vänster på något som mest liknar swimmingpoolsritningar. Ditt uppdrag är att hitta en dörr och öppna den, heta tiden pinsamt medveten om hur ensam du måste se ut utifrån. Nu verkar det som allt det här kommer att verka föråldrat tidigare än något japanskt dataföretag räknat med. MONITOR har nämligen varit närvarande vid ett av världens första fullskaliga experiment med en helt ny typ av verklighetssimulator som till hösten kommer att lanseras som ”Actual Reality".

Svante Lodén, sångare i lundabandet Agurk Players har på sin lediga tid utvecklat detta koncept. MONITOR fick tillfälle att bevittna och dokumentera denna nya företeelse en kylig fredagsförmiddag i april.

Infontologiska verktyg: "De måste ju ha förstått..."

I miljödebatt och liknande kommer ibland upp frågan om man inte för 40-50 år sen måste ha förstått vad som höll på att hända (med exempelvis miljöförstöringen). Kunde man inte se att Östersjön höll på att dö och sjöarna höll på att bli försurade?

Frågan måste delas upp i åtminstone två:

1. Kunde man se/komma att tänka på att Östersjön höll på att dö
2. Kunde man tala om att Östersjön höll på att dö

Det fanns säkert många som såg saker hända med fiskfångster och algblomning, men kanske inte så mycket diskussion? Miljön hade inte ännu hamnat över diskuterbarhetshorisonten.

I många fall har det under en period också funnits krafter som som trycker ner en diskussion. Jag skrev om ekonomiska modeller och hur det under perioder har ansetts omoraliskt att spekulera i fallande börskurser -- den allmänna diskussionen ser bara tillväxt och börsuppgång, en mental bild av marknaden som ett sätt att tillförsäkra ökat handlingsutrymme snarare än en mekanism för att sätta ett korrekt pris på det som handlas.

Jag är övertygad om att om man separerar frågorna 1 och 2 ovan så bäddar man för disruptiva/revolutionära händelser i samhället. Alltså att om man inte öppet kan diskutera det man ser och tänker så lever vi i en dålig och icke hållbar demokrati.

Jag prövade att slänga en glasflaska i soporna härom dagen, när vi var bortresta och jag helt enkelt inte visste var återvinningen fanns. Det kändes jättekonstigt, och ändå gjorde jag det hela min uppväxt, tillsammans med allt tidningspapper. Och idag är återvinningstänkandet så integrerat att man skäms för en glasflaska som inte kom till nytta igen.

Samtidigt räckte det med en tur till Västkusten för att den där "omoraliska" oändlighetskänslan skulle komma tillbaka. Att åka ut på havet och tänka att allt man skulle kunna kasta i vattnet bara skulle försvinna. När man kan gå ut med båt när som helst och ta upp makrill eller sätta en "ruska" för krabbor till middag, eller stå vid land och fiska näbbgädda, vad finns det som säger mig just då att jag borde se havet som en ändlig resurs?

Det infontologiska verktyget "De måste ju ha förstått..." har två användningsområden. Dels att förstå historien genom att i nutid försöka hitta situationer där man kan tänka som förr. Och dels att försöka säga något underbyggt om framtiden.

Eftersom framtiden är så svår att greppa visar det här verktyget på en praktisk metod:

1. ta sådant som du själv ser, men inte kan tala om, eller områden där du ser en diskussion som tystas ner
2. resonera runt om det här är något som håller på att spränga sig fram som samhällsförändring, eller bara en övergående "fluga".

Några exempel på områden där man idag kan använda verktyget, förutom det ovan nämnda om spekulation i fallande börskurser: organtransplantation, robot-etik, vägbyggen, religion, övervakning, invandring, lönearbete, föräldraledighet, julfirande...

(Ja, det här verktyget ligger nära "oproportionerliga kulturella reaktioner" och tabun.)

Tidigare inlägg med infontologiska verktyg: diskussionshorisonten.

/Simon

Ö-riket

Tillbaka efter en veckas avkoppling på en fascinerande oexploaterad ö(grupp) på Västkusten. Öckerö kommun ligger trekvart ut från Göteborg, inklusive en kvarts färjetur, och består av tio bebodda öar.

Med tanke på hur kompakt och lättillgängligt allt var, med välorganiserade badplatser, fisketurer, småbåtshamnar, skolor, bagerier och kommunhus, hade jag väntat mig mycket mer turistexploatering. Och kanske framför allt med tanke på närheten till Göteborg.

Det är kanske bara allmän sammanhållning som har skapat detta. Två gånger har man röstat nej till broförbindelse till fastlandet.

En faktor skulle annars kunna vara kyrkornas ställning på öarna. 2009 fick Öckerö som sista kommun i landet ett eget Systembolag, vilket tillskrivs frikyrkornas motstånd. Här spekuleras också om Öckeröbornas inställning till främlingar utifrån religionstillhörighet, både frikyrklig och schartauansk. Stämningen i kvarteret där vi hyrde stuga var i alla fall väldigt familjär och alla hälsade på en på morgonen när man gick till affären...

Kanske är det också religionens ställning som gör att Öckerö har minst antal anmälda brott per invånare i landet, eller så är det för att det är så svårt för en brottsling att fly från en ö...

Skönheten och odjuret

Det är en sån skillnad mellan att titta på programmet Sommarlovsmorgon och att gå på inspelningen en morgon. Det mest slående var att allt var så smått i verkligheten. SVT är verkligen bra på att få allting att se bra ut på TV, och deltagarna är superbra på att interagera via kameran.

Jag vet inte vad programledarna får för feedback under själva tagningen, men kameratekniken som används gör att de får skapa sin kontakt med TV-publiken under de här förhållandena:

Fascinerande att lyckas hålla bilden av människorna "på andra sidan" levande med kameran som motpart. (Och nej, det är inte killen som är "odjuret"...)

Glad fortsatt sommar.

/Simon