Jag var i den lokala Hemmakväll-butiken för att köpa film. Vid kassan tar killen fram DVDerna och lägger i fodralen. Sen scannar han mina tre filmer.
Han börjar svära över filmen "Att angöra en brygga" och får inte datorn att läsa streckkoden. Misslyckas med att mata in koden manuellt. Till slut vänder han sig till mig.
--Det är lite problem med den här filmen. Enligt datorn har vi den inte hemma. Och eftersom titeln inte finns i datorn kan jag heller inte göra en inleverans på den. Så jag kan tyvärr inte sälja den till dig.
--Va?
--Nej, för om den inte finns så kan jag inte sälja den.
--Jag skulle vilja intervjua dig när du säger det här.
--Va? Jaha.
--Jag skulle vilja spela in när du säger så.
--Okej.
--Men varför slänger du inte filmen då om den inte finns?
Han vänder sig om och slänger uppgivet filmen på bänken bakom sig. Jag fortsätter:
--Eller du kan kanske gå med filmen till utgången där borta och helt enkelt bara lägga den där? Så plockar jag upp den.
--Öh...
--Skulle inte det gå bra?
Han tittar på mig igen, och erbjuder sig att ringa sin chef och se om han kan göra en inleverans. Under tiden har kön växt avsevärt bakom mig, så jag avböjer. Inte för att jag ville vara med om slutet på historien, utan för de andra i kön.
/Simon
En liknande sak hände oss. Vi hade blivit av med skivan till Tårtan (barnserien) och skulle köpa ett nytt exemplar. Vi frågade om de hade den inne, vilket var fallet men de kunde inte hitta omslaget. Och då kunde de inte sälja oss filmen. Extra lustigt eftersom vi hade ett tomt fodral hemma.
Posted by: Peter Lindberg | 29 maj 2011 at 11:03
Men shit -- man skulle göra så att man bara gick därifrån med skivan. Eller jag ska ta med mig ett omslag hemifrån och be dem sälja det till mig...
Bara det här att det heter "inleverans" när de hittar en skiva som de inte har i systemet. Undrar vad de anger som "leverantör"...
Posted by: Simon | 29 maj 2011 at 11:39
Ett test man kunde göra för att se hur olika butiker hanterar detta är att ta med sig gamla skivor/filmer/omslag hemifrån och gå till kassan och försöka "köpa" dem. Eller så kan man busa genom att lämna kvar dem i hyllan; kanske det någon har gjort.
Det omvända, att man kommit med ett omslag till kassan och de inte kunnat hitta själva skivan, har hänt mig flera gånger. Men det är förstås mindre uppseendeväckande.
Posted by: Avadeaux | 29 maj 2011 at 14:11
Det är ett lite intressant fall eftersom det är ett "informationssystem" som så tydligt involverar IT, människor och fysiska artefakter (själva skivorna, som nån sorts "triggers" för olika handlingar).
Och att det inte verkar finnas något utrymme alls för att gå utanför regelverket. Det känns nästan som att personen i kassan försvarar systemets brister som vore de hans egna...
Posted by: Simon | 29 maj 2011 at 17:59