Politikers, särskilt ministrars, uttalanden bör tas på allvar. Deras ord, deras sätt att uttrycka sig är sällan precist eller konkret, men de skapar en sorts "aura" kring aktuella frågor, vilken har en tendens att styra upp tänkandet även hos andra aktörer. Därför är det viktigt att analysera både de logiska och associativa implikationerna av det som sägs, men det är lika viktigt att notera vad som inte sägs. Det är alldeles för lättvindigt att avfärda politikerord som floskler. Så kallade floskler har makt och saknar inte innehåll. Vad uppenbaras då vid en analys av påståenden på IT-ministerns webbplats? För dagen tar jag bara upp ett citat:
Digital kompetens är en förmåga som påverkar både lön och möjlighet att ställa om under ett långt arbetsliv. [...] Digital kompetens handlar också om försörjning av specialister till näringslivet. Alla ekonomiska sektorer digitaliseras. [...] Fler ungdomar måste bli intresserade av att välja utbildningar som ger sådan kunskap. [...]
"Digital kompetens" är ett vagt begrepp som vi har stött och blött mycket genom åren. I ovanstående formuleringar är det tydligt att det endast uppfattas som en form av teknisk färdighet. Det inför framtiden mest problematiska med en sådan syn, är att digitala aktörer (dvs program på eller utanför Internet, samt robotar) är mycket bättre på detta än vad vi människor är och de blir bättre och bättre hela tiden. Många av de så kallade kunskapsintensiva arbetena ersätts mer och mer av automatiserade system.
Om man vill bibehålla eller öka en mänsklig närvaro i och inverkan på de digitala systemen, så måste man medvetet planera för detta. Men IT-ministern tycks i ovanstående formuleringar tro, att bara vi lär oss att använda datorer och Internet bättre (fastän vi i princip i Sverige redan hör till de "världsbästa"), så kommer Sveriges "digitala framtid" att vara räddad. Det tror inga bedömare som är verkligt insatta i digitaliseringens samhällseffekter, inte ens Microsoft. Därifrån, från Microsoft Research, heter det i stället:
Computer technologies are not neutral – they are laden with human, cultural and social values. We need to define a new agenda for human-computer interaction in the 21st century – one that anticipates and shapes the impact of technology rather than simply reacts to it.
Detta, Anna-Karin Hatt, är vad du behöver ta fasta på, om det är människornas framtid, med hjälp av tekniken, som du vill främja. Annars blir det mycket lätt teknikens framtid, på människornas bekostnad, som främjs. Det är ett misstag att tro, att teknikutveckling automatiskt leder till ett mänskligt värdefullt samhälle. Du säger det nästan själv, i DN-intervjun idag: "att se till att den digitala agendan i huvudsak hjälper oss att få en utveckling som mer styrs av vad användarna vill ha, än vad teknikerna kan åstadkomma." Byt ut "användarna" mot "människorna", så blir det rätt; "användare" är ett teknikcentrerat begrepp. Och då bör man inte heller uttrycka sig så som det står i citatet från departementets webbplats ovan.
I nämnda DN-intervju finns formuleringen "Sverige ska bli världens mest framgångsrika digitala samhälle." Det är förmodligen journalistens ord. Den officiella formuleringen tycks snarare vara, att den statliga digitala agendan handlar om "att Sverige även i fortsättningen kan vara den mest framgångsrika digitala ekonomin."
Samhället, våra liv tillsammans, är inte och kommer aldrig att bli digitalt. Då gäller det att den "digitala ekonomin" (vad den nu är, närmare bestämt) främjar det verkliga, icke-digitala mänskliga samhället. Det sker, som sagt, inte automatiskt, utan behöver bli föremål även för politisk debatt, dvs demokratisk diskussion om vilken sorts samhälle vi vill sträva mot.
/Per
Comments
You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.