Dagens DN (inte på nätet) har en underlig men mycket intressant krönika av Karin Bojs, med titeln "Elever pluggar bäst med prov". Läser man slarvigt förleds man att tro att traditionell skriftlig examination är det bästa för lärande.
Läser man lite mer noggrant visar det sig vara rätt annorlunda. I stället för spänningen inför ett skriftligt prov, lärarens inblandning i detta etc är det själva återskapandet av fakta på papper som bedömts ha positiva effekter på lärande.
Författarna bakom artikeln, Jeffrey Karpicke och Janell Blunt, på Purdue-universitetet i Indiana, har jämfört fyra sätt att studera: traditionell inläsning, upprepad inläsning, konstruktion av tankekartor och återskapande av kunskapen (retrieval practice).
Det visar att återskapandet är den metod som ger bäst resultat när man sen testar de kunskaper eleverna fick. Men detta var inte den metod som eleverna trodde skulle vara den bästa.
Mekanismen bakom detta beskrivs så här:
There are several theoretical reasons to expect that the processes involved in retrieving knowledge differ fundamentally from the processes involved in elaborative studying. During elaboration, subjects attain detailed representations of encoded knowledge by enriching or increasing the number of encoded features. But during retrieval, subjects use retrieval cues to reconstruct what happened in a particular place at a particular time. In free recall, subjects must establish an organizational retrieval structure (23) and then discriminate and recover individual concepts within that structure (24). Retrieval practice likely enhances the diagnostic value of retrieval cues, which refers to how well a cue specifies a particular piece of knowledge to the exclusion of other potential candidates (25–27). Rather than multiplying or increasing the number of encoded features, which occurs during elaboration, retrieval practice may improve cue diagnosticity by restricting the set of candidates specified by a cue to be included in the search set (23, 25–27). Thus mechanisms involved in retrieving knowledge play a role in producing learning.
Flera saker är intressanta med detta:
* Det är ingen direkt prestation och ingen spänning associerad med metoden med återskapande. Eleverna stänger boken och skriver ner på ett papper vad de minns.
* Forskarna har hittat en mekanism för att beskriva vad som händer, även om mekanismen i mina ögon är rätt svagt beskriven.
* Det är inte det sätt som "kändes bäst" för eleven som visade sig vara det bästa.
Jag ser fram emot fortsättningen på dessa experiment. En möjlig fortsättning är förstås att kombinera konstruktionen av tankekartor med återskapande av kunskapen. Är det alltså bättre att som i den aktuella artikeln återskapa kunskapen i ord på papper, eller kan man få ännu bättre effekter genom att återskapa den i form av tankekartor (från minnet)?
/Simon
Comments
You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.