Tredjedelsrapport av Kevin Kellys "What technology wants"

Liksom Per läser jag Kellys "What technology wants", men jag väljer att följa upplägget hos Bokprat och här kommer mina reaktioner på första tredjedelen av boken (kap 1-6).

Jag är glad att jag har läst lite i förväg och sett lite av det som kommer i senare kapitel, för det ger lite mer sammanhang (och mening) åt de första kapitlen. Vanligtvis blir jag helt allergisk mot böcker som ska handla om fenomen i nutiden och som börjar med stenåldern. Dels för att det sällan är relevant, och dels för att det oftast är så spekulativt skrivet.

I Kellys fall finns i alla fall relevansen där. Kellys bok är mycket mer personlig än jag väntat mig, och handlar (åtminstone hittills) mycket mindre om digital teknik än jag trodde. Men det är däremot oklart hur mycket av skildringen av människans tidiga evolution som är baserad på fakta som de flesta forskare är överens om. En hel del illustrerande exempel är tydligt polemiska, för att Kelly ska få fram en poäng.

Men jag gläds åt exempel som att tekniken att koka maten har gjort att vi genom evolutionen har klarat oss utan stora tänder. Genom att koka maten behöver vi tugga den mindre, och det blir en samevolution mellan oss och tekniken.

Kellys personliga sökande gäller såna vardagliga, nutida, frågor som "Ska man ha bilar som själva kan parkera?" och jag håller helt med honom om att man utifrån det måste fråga sig vad tekniken egentligen "är" och "gör". Kelly ser det han kallar Technium (på svenska kanske Teknium eller helt enkelt Tekniken) som en entitet som har egen kraft och agentivitet, och formulerar det på några ställen som om det är en ny "kontinent".

Tekniken är osynlig för ett otränat öga, och den som växer upp tar för givet den omgivande tekniken. Vill man prata om den behöver man diskutera sånt som normalt hamnar under "det självklaras" nivå, och Kelly gör en god insats för att samla ihop många trådar till begrepp som vi behöver för att kunna diskutera teknik.

Kelly skriver en hel del om teknikens evolution, och hur vissa uppfinningar bygger på andra, och hur förfining på ett visst tekniskt stadium bara kan nå till en viss nivå. Intressanta resonemang för mig som också haft glädje av Henri Petroskis böcker om vardagsföremålens evolution, som The evolution of useful things.

Kelly spekulerar en hel del angående språkets och medvetandets evolution, och det är tydligt att han inte är specialist på evolutionär kognitionsforskning, men han utger sig ju inte för det heller. Det är även för mig lite oklart vad det är som har gett oss en så stor evolutionär fördel mot konkurrerande arter, om det är självmedvetande, språk, verktygsanvändning, eller att kunna förutse och agera på framtida behov. Vad gäller språket så finns ju också de två stadierna talat språk och skriftspråk, och skillnaden mellan dessa steg (som i vissa fall togs för mindre än 100 år sen) är enorm! Troligen finns det fler sådana viktiga kvalitativa kognitiva hopp som döljer sig i historiens dunkel.

Det är intressant att läsa om övergången mellan jägare/samlare och jordbruk, och hur vissa klimatforskare menar att jordbrukets framväxt för 8 000 år sen och det ökade CO₂-utsläppet kan ha bidragit till en global uppvärmning som hindrat en annalkande istid. Men samtidigt finns det brister i resonemangen runt kunskapsöverföring. (s 32). Kelly resonerar om jägar-samlar-samhällena som att det inte finns några mor- och farföräldrar och att det därmed inte finns nån kunskapsöverföring mellan generationerna. Men familjerna levde väl inte avskilda och i ålderssegregerade grupper? Det måste väl ha funnits en kontinuerlig grupp "vuxna" som kan föra den mognande kulturen vidare?

Kellys framstegsbegrepp tror jag bär på en inre motsägelse. Han skriver på s 39 om den som en mänsklig uppfinning, men det är nog bara en polemisk uppladdning för att på s 101 kunna avsluta kapitel 5 så här:

Progress is real. It is the reordering of the material world that is made possible by flows of energy and the expansion of intangible minds. While progress is carried forward by humans now, this reorganization began long ago, in biological evolution.

En annan motsägelse, mycket mer intressant, ligger i informationsbegreppet. I ett resonemang om entropi skriver han (s 63) att information är två saker: dels informationsbitar vi skickar över till varann, och dels meningsfulla signaler. Det motsägelsefulla ligger i att när entropin ökar så ökar informationsbitarna, medan de meningsfulla signalerna minskar.

Flera av Kellys diagram är mycket tveksamma. På s 60 skildras en "kraftdensitetsgradient", men medan x-axeln har en rimlig skala saknas skala helt på y-axeln, mer än att objekten är ordnade i storleksordning. Trots detta drar han ut en streckad linje för att visa en tendens. Likadant på s 65, där de dominerande erorna i universum visas, utan skalor på någondera axeln. Drar man en lodrät linje i diagrammet mitt mellan Big bang och Idag får man fram att det då bara fanns massa och varken elektromagnetisk strålning eller information. Tveksamt, eller?

Tendensen till immaterialisering i evolutionen är dock mycket intressant, och att mäta exempelvis vikten av exportprodukter som tecken på detta är spännande. På sex år har vikten per dollar av USAs export halverats!

Det mesta av det ovanstående baseras på kapitel 1-4. 5 och 6 var mycket mindre intressanta för mig, men redan kap 7 var mer spännande, och hittills blir nog boken successivt bättre mot mitten. Ser fram emot upplösningen på den spännande historien...

/Simon