Ibland kommer jag att tänka på saker som är självklara för mig men som vissa grupper kanske inte fått i sig med modersmjölken. Nu tänker jag specifikt på kunskapen om att man ska vara restriktiv med att äta insjöfisk för att den kan innehålla tungmetaller.
Allmänbildning (eller "gemensam bildning" kanske är en bättre term) har lite olika egenskaper som jag inte är riktigt säker på:
* Allmänbildning är det som man slipper säga till de flesta, alltså det man kan ta för givet att personer som man inte känner ändå vet om en, och om samhället.
* Allmänbildning är oftast inte specifik, och varar ofta ganska lång tid. Undantag är förstås plötsliga förändringar som får stort genomslag. Att efter Palmemordet eller terrorattackerna 11 september 2001 inte känna till dessa är väldigt konstigt.
* Allmänbildning är inte den sortens specifika kunskap som SCB anser den vara. Den är inte att känna till arbetslösheten i de 16 Euroländerna på en procent när, i januari 2010, kanske inte ens att veta om den är 5, 10 eller 15 %, men däremot att veta att 15 % arbetslöshet är en mycket hög siffra, med europeiska mått idag i alla fall.
* Allmänbildning är ofta svår att lära ut, även om man kan bli uppmärksam på den och börja samla på den. Anledningen till att den är svår att lära ut är ju att man oftast inte behöver berätta den för folk eftersom de redan vet. På KTH finns det en kurs i allmänbildning för ingenjörer för att studenten efter kursen ska "kunna delta i samtal och debatt med andra än tekniker" och kunna "anlägga nya tänkesätt i sitt yrkesliv". Att en sån kurs finns känns kanske som ett tecken just på att allmänbildningen håller på att bli mer klickformig snarare än utsmetad över hela befolkningen. (Per säger ibland att det inte finns nån "kultur" utan bara "subkulturer" nuförtiden.)
* Nationalencyklopedin har även med att man ibland innefattar en "allmän mognad i omdömet och ett medvetande om den egna kunskapens gränser".
I den tyska artikeln Allgemeinbildung på Wikipedia finns några för mig förvånande inslag. Det står en del om "den bildning som man måste förvärva för att överhuvudtaget vara människa". ("ob ein Bildungsinhalt von jedem Menschen erworben werden muss, um überhaupt Mensch zu sein").
Det känns som om det tyska kriteriet hamnar på en ännu "lägre" nivå än när man i Sverige diskuterar allmänbildning. I kursen från KTH står det exempelvis som kriterium att "känna igen bildningsfragment som det ofta anspelas på i allmänna texter". Kanhända är detta för att vi i Sverige ändå under lång tid har haft en kulturellt mycket sammanhållen kultur, men jag är öppen för alternativa tolkningsförslag.
Men här kommer vi in på ännu en distinktion, den mellan allmänbildning och kuriosa, eller trivia. Svenska Wikipedia sätter upp allmänbildning och trivia som motsatser, men ser man till KTH-kursen så känns det mer som att det är trivia som är de bildningsfragment man ska känna till när man läser "allmänna texter", och det är kanske också ofta den sortens kunskaper som håller ihop en (sub)kultur, när de skapar igenkänning mellan olika grupper.
Här är ett äldre inlägg som handlar om olika nivåer av förklaringar, givet åhörarnas (förväntade) kunskaper.
Jag tror att man skulle behöva ta fram ett antal exempel och pröva mot kriterierna ovan. Låt oss här begränsa oss till exemplet med insjöfisk.
Jag bor inbäddad i småländska skogar, och vid stränderna av dessa står det ofta fiskare, som påtagligt ofta är invandrare. För den som har gått i svensk skola (och/eller varit gravid i Sverige) tror jag att det är en självklarhet att inte äta insjöfisk alltför ofta, på grund av miljögifter, men är det fallet även för en invandrare? Emellanåt läser man om personer som ätit vanliga svenska giftsvampar, och jag har fått för mig att det oproportionerligt ofta varit personer med annat ursprung än Sverige.
Frågan har inte så mycket med det specifika fallet att göra som den mer allmänna frågan "hur tar en ny medlem av en (sub)kultur till sig de delar av kulturen som är så självklara att de aldrig diskuteras?". Det är kanske till och med en fråga som skulle lämpa sig för akademiska metoder för utforskande.
/Simon
Comments