En av de mest fascinerande sakerna vi gjorde i USA i april var att åka ut till en av de trakter där det bor många Amish.
Det finns inte så många ställen i världen där en stor del av befolkningen har valt bort vissa nymodigheter, och kanske inget annat bra exempel där folkgruppen dessutom är välintegrerad med den övriga befolkningen.
Vi bodde på ett relativt modernt Best Western-motell med gratis och snabbt wifi i den lilla staden Intercourse i Pennsylvania, ungefär fyra timmars bilfärd från New York City. Det var en fascinerande känsla att vakna upp på morgnarna och höra klappret av hovar mot asfalten på vägen utanför hotellet, och svårt att egentligen veta om man drömde eller var vaken.
Jag vet inte mycket om samvaron mellan Amish och icke-Amish, men det var roligt att observera de speciella anordningar som behövdes för att anpassa byn till häst och vagn.
Utanför banken fanns det en kundparkering för vagnar, liksom vatten för hästarna, och vid dagens slut kom en kille och samlade upp hästskiten.
En del hus hade något som såg ut som ett vanligt garage, men när man såg närmare på det var det avsett för häst och vagn.
Det är förstås svårt att förstå sig på Amish -- det finns ingen "logik" i vad de får och inte får göra. Vi åkte en tur med häst och vagn, med en Amish-kvinna som kusk, och hon berättade att även hon hade undrat över varför de fick åka sparkcykel men inte vanlig cykel.
Hennes far hade inte kunnat ge någon förklaring som hon var nöjd med. Hon gillade själv inte sparkcykel, men däremot rollerblades, som också var okej.
Vi var inne i en av alla affärer som sålde lapptäcken i fina mönster, och innehavaren pratade rätt öppet med en av oss om hur släpphänt de tyckte att Obama var, om vi förstod tyska, om hur hemskt ställe New York måste vara. Själv hade hon varit vid Niagara-fallen en gång, men gillade det inte, eftersom hon varit tvungen att åka bil.
Ja, de får åka bil i undantagsfall, men inte köra bilen; de får ha motorgräsklippare där motorn klipper gräset men en människa eller en häst drar runt klipparen. De pratar en svårbegriplig variant av tyska, speciell för Pennsylvania och kallad (Pennsilfaanisch) Deitsch i sin egen kultur, men vad jag förstod är skolorna på engelska.
Skolorna är gemensamma ett-klassrum-skolor för alla årskurser 1-9, och man känner igen dem som ett sånt här litet hus med många små sparkcyklar utanför.
Min förståelse av deras kultur är att grunden i deras stränga ordningsreglemente är en rädsla att splittra gruppen. Det gör att framför allt olika former av automatisk framdrivning av fordon är bannlyst, medan en dieselkompressor utanför husväggen som driver diverse tryckluftsmaskiner inuti huset är tillåtet, liksom batteribelysning på vagnarna, och ett butangas-system för belysning inomhus.
En annan stark drivkraft är självständigheten, vilket gör uppkoppling till elnätet icke önskvärd, medan de har telefon i skjul vid tomtgränsen, och dessutom lär vara föregångare vad gäller användning av solceller.
Men sen finns det som sagt ingen "logik" i vad de väljer att använda och vad de väljer bort, och det gör det ju inte heller i vår egen teknikanvändning.
Så den kvarvarande infontologiska frågan för mig bli: när jag åker hem till Sverige och tittar på varför vi gör vissa överväganden om vilken teknik vi vill använda -- vad grundar vi dessa överväganden på?
En ganska neutral översikt över Amish-kulturen finns här. För att förstå några mer djupgående aspekter av Amish-folkets relation till teknik rekommenderar jag Kevin Kellys artikel Amish hackers, som vi också redan har skrivit om.
/Simon
Comments