Realtidspolitik

Ny Teknik rapporterar idag om hur IT-bolag som Twingly, Saplo och Aitellu nu kan betjäna våra politiker med realtidsanalyser av vilka politiska frågor som uppmärksammas i olika sociala medier på nätet: "Den här typen av analyser är guld värda för politiker som vill veta hur brännande frågor tas emot av bloggarna." Det uppges finnas "ett väldigt intresse för att följa flödet minut för minut" och Martin Källström, Twingly, tillägger: "Det är där vi har vår utveckling i dag." Vad kan då det innebära, lite djupare sett?

På den snart lanserade gratistjänsten Valanalys.se, t ex, "kommer [man] automatiskt att analysera hur positivt eller negativt svenska parti [sic] och partiledare omnämns på Twitter." Vad det handlar om är alltså möjligheten till en sorts direkt och kontinuerlig feedback på olika politiska utspel, fastän i ett tekniskt begränsat sammanhang. Hur troget detta återspeglar vad folk i gemen tycker, tänker och vill är en öppen fråga. Generellt uppstår samma fråga i förhållande till alla de tänkta och redan befintliga tjänsterna. En ännu svårare fråga är i vilken utsträckning man förnuftigt kan argumentera för att politiker, med ansvar för vårt samhälles framtida utveckling, bör fästa vikt vid den här sortens tjänster.

Svaret på den senare frågan beror förstås på hur man fäster vikt vid dem. Om man fäster vikt vid dem på så sätt, att man bryr sig mera om skiftande nätopinioner, än om principer och strategier för vad som är långsiktigt önskvärt och hållbart, så befarar jag att den enda eller dominerande effekten av de här tekniska möjligheterna, kommer att bli en potentiellt grotesk förstärkning av en redan tidigare alltför opinionscenterad politisk (pseudo)kultur. En ytlighetens och kortsiktighetens triumf.

Frågan blir vilken betydelse den denna typ av intellektuella invändningar har. Jag fruktar att den är obetydlig. Trycket från de tekniskt baserade omvärldsförändringarna kan vara för stort, och i så fall är vi på väg mot en sorts generellt allt mera automatiserad samhällsutveckling, där tekniskt medierad realtidskoll i allt större utsträckning avgör vilka "beslut" som fattas, allt efter som, enligt i princip mekaniska kriterier (mätbart massmedialt inflytande, orderstatistik, börsindexförändringar etc). För några konkreta exempel från andra fält på denna tendens hänvisar jag till dessa tidigare inlägg:

Hur optimerade vill vi bli?

Arbetsmyror vart man än vänder sig

Det är något lurt, också, med sociala medier

Realtid - vår början och vårt slut

För att kunna ana något av vad som egentligen är på gång här i världen just nu, så måste man vara medveten om, ha kunskap om, alla dessa trender. De samverkar nämligen, på olika komplexa vis och det går snabbt. Av det följer ett mycket allvarligt intellektuellt dilemma som hittills är föga uppmärksammat, annat än i privata diskussioner. Det är att forskning (dvs djupare, mera långvariga och empiriskt belagda studier enligt lämpliga vetenskapliga metoder) inte längre förmår bidra till den grundliga förståelse och framförhållning som skulle behövas nu. Utvecklingen i sig medför att fokus på de långsiktigt viktigare frågorna i sammanhanget missgynnas, även det närmast automatiskt. Det är ingen som "bestämmer" att det ska bli så här. Men det händer ändå. Exempel på den här tanke- och insiktseftersläpningen finns här:

Städer på väg mot oändligheten

Inte ens science fiction hänger med längre

Både luttrad och överväldigad, som jag ofta känner mig inför de här skeendena, envisas jag dock med att mena, att vi både kan och bör försöka känna och tänka förnuftigt på vår situation -- som människor, oberoende av tekniskt baserade kriterier för vad som är "viktigt".

/Per

Comments

[Mr Profit]

Det är ju trevligt om visa partier förleds att bli ännu mer populistiska och kortsiktiga. Det öppnar, i mina ögon, marknaden ännu mer för ett parti med en konsekvent ideologi och principer att göra sitt intåg.

[JÅ]

Objektivt sett finns det ingenting som säger att en ytlig och kortsiktig politik är sämre för dem som utsätts för den än en genomtänkt och långsiktig. Man kan tvärtom tänka sig att ju kortsiktigare politikerna agerar ju större blir handlingsutrymmet för dem de försöker styra. Man kan tänka sig att en strävan att följa varje tillräckligt iögonenfallande trend och lyssna på varje tillräckligt högljudd opinion i slutändan kommer att leda till att politiken upphäver sig själv. I detta politiska nolläge skulle friheten kunna växa. Sen är det en av våra djupast rotade fördomar att långsiktighet är framgångsrikare än kortsiktighet och att genomtänkthet är klokare än ogenomtänkthet.

[Per]

"Objektivt sett"?