Krönika om datorspelande: "Inget är vad det synes vara"

 I Digital Life # 8, 2009, kan man läsa en text av mig om förhållandet mellan datorspelande och verklighets- respektive jaguppfattning:

"Det finns nämligen också en enorm positiv potential i datorspel och simuleringar och jag tror att denna har något att göra med de forskningsresultat som jag har refererat ovan.  Hjärnforskningens rön stöder tanken, att vår verklighet är formbar på ett mycket personligt plan. Olika människor har olika förmåga att av egen kraft fantisera, dvs måla upp alternativa scenarion för sig. Ett innehållsrikt och delvis oförutsägbart datorspel kan ses som en kraftfull fantasiförstärkare för alla människor, så att fler kan börja tänka i termer av alternativ till den vanliga verkligheten. Många har säkert redan upptäckt att spel just därför hjälper dem att utvecklas som personer. Men potentialen är ännu större än så."

Läs mer (pdf; s 12-13).

/Per