« "Ömsesidig förståelse? Sociala medier, språklig kompetens och teknikförståelse" | Main | E-sport på SVT play -- spännande men svårförståelig kultur »

27 november 2009

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Ett definitivt sätt att reta upp folk och få dem att bli "trotsiga" är att banka igenom IT-beslut uppifrån, alltid. Exempelvis, alla datorer måste beställas via IT-avdelningen, alltid, för där finns det "ramavtal" som tydligen är jätteviktiga att följa. Logiken lär vara att man får billigare datorer genom dessa fasta avtal, fast det brukar innebära vissa överraskningar som sedan IT-avdelningen inte låtsas om. T ex, datorer som ser schyssta ut på pappret ("Wow, 3.0 GHz core2"), men sedan när man tittar närmare så är det kassa grafikkort (ingen prestandaskjuts i program som använder hårdvaruacceleration), slöa minnen (533 Mhz istället för 667), slöa hårddiskar (5400 rpm istället för 7200).

De som ordbehandlar och administrerar ser inga nackdelar, men alla som använder datorerna lite mera än genomsnittsanvändaren förvånas över det kassa "ramavtalet" som på något vis har accepterats.

En annan sak är idén att användarna inte ska få vara administratörer på sina egna datorer. Kanske är en toppenidé om allt är homogent och alla använder exakt samma program. Tyvärr bli återigen de användare som avviker från normen drabbade, när de inte kan installera tillägg till program, eller använda vissa program alls. Då måste man hojta på IT-avdelningen som ska fixa det, och det innebär först väntan, sedan ska man förklara problemet, sedan föreslår IT-avdelningen en massa workarounds som man redan tillbringat tid med att prova, och sedan till slut så ger de upp och ger en ett eget administratörskonto ändå.

Det kanske funkar bättre i företagsvärlden, men det här gäller i universitetsvärlden åtminstone. Tack och lov har jag en jobbdator som jag betalat för egna pengar, så IT-avdelningen kan hållas långt borta.

Å ena sidan: Det är fortfarande mycket "jag-kan-status" inom IT. Mhz, Gb, rim,ram & rom osv. Vi har ännu inte ens börjat skämta om det (jfr: "Bubbla överiggande förknasare" som dök upp under 60-talet när bilarna lämnade samma stadium. Detta fokuserar helt på att lära ut verktyget, inte nyttan av det. Innan man förstår nyttan så kan det vara en sund reaktion att inte vilja införa en nyhet i ett system som man upplever fungerar.
Ett nyttosätt att sälja in IT vore: Nu kan alla ha ett eget uppslagsverk i klassrummet + alla klassikerna).

Just för lärarna gäller ibland även(det finns en föräldramedverkan i detta också)att man vill att barnen ska vara tysta, stå vackert, leka tyglat etc innan man anser dem mogna att ta del av *kunskapen*. Ett exempel: De som är emot att byta småklassernas kontaktbok (ryggsäcksposten) mot e-post för kommunikation mellan lärare och familjer använder delvis just nyttan av att ungarna lär sig att hålla reda på denna kontaktbok, komma ihåg att säga till de dagar någon skrivit i den så att budskapet når fram. Inte ens argument som att e-post kan nå båda föräldrarna om de inte bor samman, biter på denna inställning. (Utredning från Sundsvall om jag minns rätt)


Chris och Anonym (är det ditt förnamn?), jag håller med er. Vad gäller alla termer och features runt IT är det intressant att minnas att David Gelernter nån gång sa att vi inte ännu har sett den första moderna datorn, i den bemärkelsen som DC-3 var det första moderna flygplanet...

Får jag komma med ett förslag: intressera dig för motstånd mot IT-användning från synpunkten att teknik även bör förstås som utbyggnader av mänsklig funktionskapacitet - med IT utbyggs då vårt centrala nervsystem.

Jag hör till de tvivlande vad gäller ITs välsignelser i långa loppet, för jag tvivlar på människans förmåga att hantera resultaten av alla
sina utbyggnader. Tycker att vi och våra institutioner alltmer blir deras tjänare.

The comments to this entry are closed.

  • "En läsvärd blogg om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur." -- Urban Lindstedt, Internetworld nr 7, 2006

Böcker

Blog powered by Typepad
Member since 12/2003