« Den som sa det hon var det. | Main | Sista chansen »

14 september 2009

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Kul Per, att du var tvungen att ta dig tid. Just i det här fallet genom ett så socialt medium som en blogg.

Tid att skriva och tid att kanske läsa min kommentar och till och med kanske tid att svara.

Inte måste du det.

Inte måste jag skriva det jag gör här.

Men nu gör vi det. Och det tycker jag känns ganska roligt och effektivt.

Hela grejen är ju rätt spännande. Du och Simon har ju många spännande filosofiska vinklar. Så om jag försöker mig på den vägen med en liten analogi.

Tänk förflyttningen från bondesamhället till städernas myllrande människoliv. I början hälsade nog alla på alla hela tiden (kanske). Men det är inget vi måste idag. Vi har lärt oss att då funkar ingenting, för vi går bara och hälsar hela tiden. Idag hälsar vi inte ens på grannarna i trappen/villakvareteret. (Jodå, visst ibland). Samtidigt hälsar jag på Mahesh i Singapore nästan dagligen. Kul. Och jag kan dra iväg en tweet till någon annan, även om jag sitter på ett möte. En tweet som andra kan se (värde i). Effektivt.

Jag grunnade faktiskt när jag skrev "måste" i stället för "får" (vilket hamnade längre ner i "du får ta dig tid"). I grund och botten är det frivilligt. Men delvis skrev jag måste för att få lite respons - och ser man på.

Men, jag hävdar fortfarande att många "måste" i betydelse ska. För att förstå sociala medier är det bästa sättet att leva dom. Liksom för att verkligen förstå skrivkonsten och det moderna mediesamhället måste man leva det.

För övrigt måste man ta det av det som Danah Boyd gör. Hon är fantastisk! Jag kommer extra väl ihåg henne just för hon svarade direkt på en kommentar jag gjorde i hennes blogg för flera år sen.

[R.G.]: "Jag grunnade faktiskt när jag skrev "måste" i stället för "får" (vilket hamnade längre ner i "du får ta dig tid"). I grund och botten är det frivilligt. Men delvis skrev jag måste för att få lite respons - och ser man på."

Mmm, en liten räv bakom örat får/måste man ha när man skriver blogginlägg. ;-)

Får hålla med dig om att man måste pröva olika sociala medier. Och bloggformatet passar mig förträffligt, det är klart (behövde jag väl inte nämna, tänkte jag). Men sen tror jag att det artar sig väldigt olika för olika personer och sammanhang. Vi är ju i princip bara i början av den här utvecklingen och vem vet hur det hela kommer att utkristallisera sig framöver. Saker kommer och går väldigt hastigt.

"Saker".
Som soffa.
Som medium.
om vi nu ska vara filosofiska ;)

När något nytt dyker upp rörande information och kommunikation är det lätt att uppleva att det är väldigt viktigt att prioritera det.

Efter ett tag ser vi klarare dess verkliga värde när det finns och det integreras bland övriga verktyg vi har: brev, tidningar, bloggar, e-post m.m.

The comments to this entry are closed.

  • "En läsvärd blogg om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur." -- Urban Lindstedt, Internetworld nr 7, 2006

Böcker

Blog powered by Typepad
Member since 12/2003