Som bakgrund, låt oss titta på ett par stadier av IT-användning och motsvarande interaktionsdesign. Det är svårt att sätta datum på stadierna, för de har inträffat vid olika tidpunkter i olika sammanhang:
- IT-användning var styrd av arbetsplatsen till specialiserade applikationer som behövdes för att utföra en specialiserad beräkningsuppgift. IT-användningen var ålagd arbetaren för ett visst syfte. Interaktionsdesignen inriktade sig på att se till att ergonomiska faktorer i en viss skärmbild var tillgodosedda, som textstorlek, bildkontrast, layout etc.
- IT-användning blev vanligare på arbetsplatsen. Interaktionsdesignen inriktas på att tillgodose informationsflödet genom en viss arbetsuppgift. Finns rätt information tillgänglig på skärmen vid rätt tillfälle, etc.
- IT-användningen blir vanligare även utanför arbetsplatser. För att driva på privat IT-användning behöver man designa tilltalande tjänster. Det talas mer och mer om "användarupplevelse". Men IT är fortfarande en företeelse som är ett "undantag" i förhållande till den huvudsakliga sysselsättningen som bedrivs i den fysiska världen. Interaktionsdesignen studerar fler och fler behov hos användarna. Hur kan exempelvis en mobil internettjänst bli så attraktiv att den kan konkurrera med att gå ut och dricka öl med vännerna.
- Den situation som börjar infinna sig idag innebär att IT-användning genomsyrar fler och fler av de viktiga och meningsskapande aktiviteter som många i samhället har. IT tas närmast för givet även när det gäller värde- och meningsskapande aktiviteter, även vad gäller social samvaro utanför arbetet. Interaktionsdesignern får till uppgift att inte bara göra en ytlig analys av vilka drivkrafter och motivationer som kan finnas för att använda olika IT-tjänster, utan behöver gå mycket djupare in i mänskliga drivkrafter, värden och värderingar. Den rapport som getts ut av Microsoft Research om människa-dator-interaktion år 2020 beskriver detta nya läge väl.
Det fjärde stadiet, när IT-användning tas för givet skapar en klyfta som blir svår att hantera i en del sammanhang. Detta beror på att fenomen som tas för givna inte (kan) talas om. För den del av befolkningen som tar IT för given blir det bara besvärande att behöva tala om det och ifrågasätta det.
Eller man kanske kan säga att språkets ekonomi bygger på att vi kan ta en del för givet. Om vi hade varit tvungna att rapa upp all gemensam kunskap innan vi kom till den nya information vi vill förmedla så hade vi fått hålla på väldigt länge innan vi fick något sagt.
Douglas Adams skriver så här i The salmon of doubt:
Anything that is in the world when you’re born is normal and ordinary and is just a natural part of the way the world works. Anything that’s invented between when you’re fifteen and thirty-five is new and exciting and revolutionary and you can probably get a career in it. Anything invented after you’re thirty-five is against the natural order of things.
Det finns ett annat citat också som jag inte kan hitta, om att teknologi är det som har uppfunnits efter att din mormor föddes.
Citatet från Douglas Adams sätter fingret på en annan viktig faktor: de som har en etablerad position i samhället vid tiden för en stor förändring kommer att motsätta sig förändringen, eftersom förändringen i stort sett automatiskt blir ett hot mot den "affärsmodell" som de bygger sitt liv på.
Men framför allt tror jag att det är kommunikationsklyftan som kommer att ställa till problem för olika organisationer: den uppväxande generationen kommer inte att diskutera ITs vara eller icke vara. Det tas för givet på samma sätt som vi som är över 35 tar för givet tidningar och böcker. Det är så mycket av våra kulturella omedvetna praktiker som är knutna till tidningar och böcker att "vad som helst" kan hända om de skulle ifrågasättas.
Ta skolan som ett exempel: hur ska man hantera IT i skolan om IT "tas för givet"? I stället för att man ser på skolans situation och undersöker behovet av IT, vilket är den naturliga processen, så måste man ta in IT i skolan ("blint" skulle någon säga) och pröva sig fram till olika användningar, och hela tiden fokusera på målen med skolans verksamhet. (Kanske är det också att åtminstone den svenska skolan inte har sina mål klara för sig som gör att det är svårt att integrera nya saker, såsom IT.)
/Simon
Se där, ett inlägg i rättan tid. Jag citerar med glädje Adamscitatet (med credits) i min presentation i morgon för affärsfolk om sociala medier.
Ett par länkar om skolan. Har bokat tid med vår rektor för att snacka om dem och varför vi får kallelser till föräldramöten på papper fortfarande :-)
http://www.iis.se/2009/08/17/webbens-stjarnor-blir-fler-och-yngre/
och en lärares reflektion
http://stjarnkikarna.se/2009/09/03/larares-funderingar-kring-webbpublicering/
Posted by: chris Jangelov | 24 september 2009 at 01:53