Namnet på vårt släkte är "homo". Homo är ett förled från grekiskans ὅμοιός som betyder "samma" eller "lika". Det betecknar människan som ska ordna världens alla arter och finner sig själv.
Vi kan inte lämna vårt eget perspektiv och ställa oss och se på världens arter utifrån. När vi kommer oss själva i den stora taxonomin gör vi bara en referens till oss, som någon på ett möte som efter att alla andra har presenterat sig säger "ja mig känner ni ju alla".
Begreppet "jag", som står oss ännu närmre, undflyr definition på liknande sätt. Den definition som används i den lingvistik som jag kommer ifrån, härstammar från Émile Benveniste. Benveniste tar lite avstånd och använder den latinska termen "ego" i sin text, men sedan kommer det ändå "Est 'ego' qui dit 'ego." Alltså "'jag' är den som säger 'jag'."
Men om vi hade haft en maskin som skulle kategorisera världens arter, då skulle den inte kallat människosläktet för "homo" -- även om det var en maskin som vi hade skapat till vår avbild är det tveksamt om maskinen skulle se sig omkring med nyvaknade "ögon" och tänka "det där är en hund, djuren borta i hagen är kossor, men den som står framför mig, den är precis lik mig själv". Det är nyttigt men stundom alienerande att försöka befria sig från det mänskliga perspektivet och försöka se världen som ett djur eller en maskin skulle se den.
/Simon
Eller varför inte som en svamp eller som en vattendroppe, som förvisso inte ”ser” med en optisk-neurologisk anordning, men har en kontaktyta mot omvärlden och därför upplever den på något sätt.
Posted by: ctail | 13 september 2009 at 13:22
Ja, jag var kanske inskränkt när jag bara tog perspektivet hos djur, människor och maskiner, men det känns som att vattendroppen är ett långt steg därifrån. Men på ett sätt -- maskinen och vattendroppen kanske är mer lika än maskinen och vi...
Posted by: Simon | 13 september 2009 at 17:02
Det tycker jag dock inte. Det bör vara betydligt lättare att hitta en definition av ”maskin” som inte inkluderar vattendroppen än en som utesluter människan.
Posted by: ctail | 13 september 2009 at 19:20
Det blir väldigt poetiska diskussioner när man jämför en vattendroppe och en maskin vad gäller deras likhet. Och den vanliga likhetsasymmetrin gäller ju här också:
1: är New York mest likt Malmö eller är Malmö mest likt New York?
2: är en vattendroppe mest lik en maskin, eller är en maskin mest lik en vattendroppe?
Posted by: Simon | 14 september 2009 at 09:15