Inte ens science fiction hänger med längre

I sin nya och mycket läsvärda bok Wired for war intervjuar P.W. Singer den förra chefen för Science Fiction Museum and Hall of Fame i Seattle, Donna Shirley. Hon säger: "The technology is changing so rapidly, they [science fiction writers] are increasingly having trouble keeping up" (s 159). Shirley ledde f ö också Explorer-programmet, ni vet: Marsresorna, så hon har inte bara insikt i litteraturgenren sf, utan också direkt erfarenhet av sådant som sf-författare tidigare bara har siat om.

Jag känner mig lite orolig när jag läser detta. Sf har visserligen ibland varit dåligt på att "förutse" vissa viktiga saker, som t ex persondatorer, även om mycket annat har förebådats, men den verkliga poängen med att skriva och läsa sf är en annan. Singer citerar apropå det Orson Scott Card, som säger:

Predicting is a trivial aspect of writing science fiction. We are extrapolating what would happen if a particular configuration of future possibilities become real. The result is that we plunge readers into an environment in which they must rebuild their conception of reality. So we aren't predicting the future, we're helping readers rehearse for the future, whatever it might bring.

Jag har sedan ungdomen läst en hel del sf. Denna vana har helt klart haft en "intellekt-vidgande" effekt och jag tror faktiskt att den har hjälpt mig väldigt mycket, när det gäller att känna igen och identifiera möjliga intellektuella och sociala konsekvenser av nya teknologier. (I ett kommande inlägg tänkte jag ta upp den här aspekten lite närmare, i förhållande till diskussionen om "digital kompetens".)

Denna sida av sf blev ännu klarare för mig när jag under en vecka, på ett internat, umgicks med några av världens ledande sf-författare. En av dem jag pratade mycket med då, Greg Bear, säger i Singers bok: "There is a pretty striking amount of government officials that read science fiction" (s 161). Det kan man ha i åtanke när man vet att en mycket stor del av den digitala teknologiutvecklingen, inte minst av robotar, direkt eller indirekt finansieras av militären, särskilt den amerikanska. (Och Orson Scott Cards Ender's game finns på åtskilliga läslistor för högre militära befattningshavare; det är heller inte ovanligt att sf-författare agerar konsulter för militären.)

Ett av de företag som i stor utsträckning lever på militära kontrakt är iRobot. Två företrädare för detta spär på Shirley-citatet ovan:

Andrew Bennett, who leads the design team at iRobot, says, "We were all influenced by science fiction. You are always looking for ideas and science fiction is one of many sources." His colleague Bryan Yamaguchi laments, "But now we are finding that our stuff is getting more advanced than science fiction." (Singer, s 163, min kursiv)

Det som gör mig lite orolig till mods är frågan: Vad händer när kanske inte ens science fiction-genrens "intellekt-vidgande", människocentrerade scenariobyggande hänger med i svängarna? När den faktiska teknikutvecklingen går så snabbt, att sf snarare härmar än "föreskriver" inte bara tekniken, utan också dess konsekvenser?

[bild: United States Air Force]

/Per

Comments

[Robert L]

Den största frågan är väl följande: Vad sker med vårt psyko-sociala och psyko-politiska välbefinnande när de tekniska /och mediala/ verkligheterna flyr människans naturliga perceptivitet?

Kan vi förtröstansfullt överlåta det slaget av problem åt Artificiell Inteliigens?

[Per]

Nej, den sortens problem bör definitivt inte överlåtas till någon AI. Det skulle ju innebära att vi helt och fullt litade mera på denna/dessa än på oss själva; den ultimata abdikationen, skulle man kunna säga.

[Robert L]

Lika hastigt som vår teknikinveckling ökar, minskar de faktiska möjligheterna till alternativ?

[Per]

Ja, risken finns. Jfr:
http://www.nytimes.com/2009/07/26/science/26robot.html?_r=2
" Impressed and alarmed by advances in artificial intelligence, a group of computer scientists is debating whether there should be limits on research that might lead to loss of human control over computer-based systems that carry a growing share of society’s workload, from waging war to chatting with customers on the phone.
Their concern is that further advances could create profound social disruptions and even have dangerous consequences."