Infontology

Åskkänsliga gräsklippare

Om man nu inte kan lämna sin robot-gräsklippare på när det åskar är det ju inte så lönt att skaffa en sån -- en av de stora fördelarna är ju att man kan åka bort från huset på sommaren utan att gräsmattan växer igen.

Kanske kan gräsklipparen förses med en åsk-sensor, men det riktigt svåra blir förstås att övertala roboten att dra ur sladden. Först måste man övertyga den om att man till slut kommer hem och kopplar in den igen.

/Simon

Katastrofer i "realtid"

Ungerns National Association of Radio-Distress Signalling and Infocommunications har en spännande/skrämmande sajt som visar nödrop allteftersom de kommer, från hela världen. Här kan du hålla koll på både eventuella mönster i det som sker och på vad som är en "disaster".

/Per

AI-forskare oroas av att maskinerna ska börja bestämma över människorna

En intressant artikel i New York Times om en bunt forskare inom artificiell intelligens som har träffats och diskuterat farorna med att våra maskiner kan bli för smarta, och att människorna tappar kontroll och bestämmanderätt.

Jag vet inte om journalisten har spetsat till resonemangen lite, för det känns lite onyanserat, men ett par stycken är värda att ta vara på. Forskarträffen leddes av en Eric Horvitz från Microsoft. Han säger:

Something new has taken place in the past five to eight years. Technologists are replacing religion, and their ideas are resonating in some ways with the same idea of the Rapture. [min länk]

En synpunkt som kommer fram i artikeln genom en Paul Berg är att det är viktigt att starta en allmän debatt ganska tidigt, innan de båda sidorna motståndare och förespråkare har grävt ner sig för långt i sina egna skyttegravar, på det sätt som har skett med genetiskt modifierade grödor. Om vi redan nu börjar diskutera frågor om människors och maskiners/robotars/AIs roll är vi bättre förberedda den dagen det finns verkligt kvalificerade maskiner att prata om.

Själv är jag mest rädd att de maskiner som kommer att börja bestämma över oss inte egentligen kommer att vara intelligentare, utan att vi bara gör oss beroende av dem för vår infrastruktur, så att vi sen inte klarar oss utan dem.

Det ögonblick när vi möter en AI som är intelligentare än vi tror jag kommer att dröja länge. Dels för att mänsklig intelligens är väldigt komplex, och dels för att jag håller med Goodiepal om att en AI nog kommer att hålla sig gömd ett tag innan den framträder...

Länk via BoingBoing. /Simon

Att hålla koll på sexförbrytare

En ny applikation till iPhone gör att man i USA kan se direkt hur nära man befinner sig olika sexförbrytares bostäder.

Man kan tycka många olika saker om hur denna information sprids, men den här applikationen utgör i alla fall någon sorts gränsfall för vilken sorts personlig information man kan få om olika bostadsområden. Som en av kommentarerna till Techcrunchs rapport föreslår kan man förstås bygga ut det med att ha en fotboja på förbrytarna med GPS som skickar ut deras position kontinuerligt, så att man inte bara får uppgift om var de bor, utan även var de just nu befinner sig...

Jag vet inte vad som provocerar fram återfall hos förbrytare, men tänker mig att det vore jobbigt att alla man möter tittar bort och går ur vägen när man kommer gående på gatan. Applikationen innehåller även fotografier av människorna.

Tips via Beta Alfa som tycker det har gått lite för långt: "När kommer AR-appen som låter dig se inkomst och straffregister för husägaren bara genom att rikta mobilen mot ett hus, eller en bil?" Svaret på det blir väl att den applikationen kommer så fort dessa data blir möjliga att publicera i Sverige, och så snart det finns lite fler mobiler som kan köra den sortens mobilt augmented reality. Jag är lite pessimistisk på den fronten.

Det var också spännande att läsa och försöka förstå statistiken som är kopplad till den här sortens förbrytelser:

• Sex offenders were less likely than non-sex offenders to be rearrested for any offense -- 43 percent of sex offenders versus 68 percent of non-sex offenders.

• Sex offenders were about four times more likely than non-sex offenders to be arrested for another sex crime after their discharge from prison -- 5.3 percent of sex offenders versus 1.3 percent of non-sex offenders.

Om en av tjugo sexförbrytare blir återfallssexförbrytare, hur stor mening är det då att ha en lista över dömda sexförbrytare, om det är "sinnesfrid" som är visionen? Den person som söker sinnesfrid med den här sortens tekniska hjälpmedel kommer aldrig att få det.

/Simon

De får naturlig frukt att låta konstgjord

Visst är det nåt konstigt med den här texten -- att kiwi finns i två "smaker", snarare än att det är olika kiwi-sorter, på samma sätt som att det finns massor av olika sorters äpplen?

/Simon

Mobilt bredband per dag via telefonen och OS X

Ibland åker jag iväg och jobbar någon annanstans. På många ställen finns det trådlöst nätverk, och när Telias Surfzon funkar är det ett bra alternativ.

Men ibland skulle det vara bra att ha tillgång till mobilt bredband via 3G-nätet. Därför har jag skaffat ett kontantkort från Tre. De har en rätt bra modell för betalningen -- 29 kr för en dag, 99 för en vecka, eller 249 för en månad.

Men det tilltalade mig inte att köpa ett bredbandsmodem -- det borde gå att lösa med en telefon, fast från informationen hos Tre eller på deras webbplats verkade det inte vara ett alternativ.

Så jag köpte ett löst "startpaket" för 99 kronor som visade sig vara ett SIM-kort laddat med en veckas surf. Och så en Sony Ericsson G502-telefon med HSDPA, alltså en telefon med "turbo-3G" fast bara snabb nerladdning. (Ska man ha en för snabb uppladdning heter det HSUPA.)

Den telefonen kostar ungefär 1 200, att jämföra med ett bredbandsmodem för 800 kronor.

Det abonnemang man får har ett vanligt telefonnummer, men det går inte att ringa till eller från det, och inte heller att skicka SMS eller MMS med det. Däremot kan man ta emot SMS, vilket behövs för att registrera sig hos 3.

Redan utan några inställningar gick det att surfa på telefonen -- den gick genom ett datakonto hos Sony Ericsson som var förkonfigurerat. Men jag ändrade datakontot till data.tre.se.

Första testen med dator var att koppla upp telefonen som modem mot min Mac via Bluetooth, och det fungerade bra. Jag ställde in att jag vill ansluta via Bluetooth, och angav att telefonen var av märket Sony Ericsson, under Avancerat.

APN är vad telefonen ska ansluta till, och CID är i princip numret på datakontot i telefonen, men det verkar som om man kan lämna det på 1. Därefter räckte det att göra Anslut.

Via Bluetooth kom jag upp i ca 700 kbps, eftersom Bluetooth begränsar hastigheten i surfandet, men det räckte bra för att surfa och köra Spotify.

Sen anslöt jag telefonen via USB, och markerade på telefonen att jag ville köra i Telefonläge. Operativsystemet skapade lite nya nätverksportar till mig.

Jag är ingen expert på nätverk så jag vet inte riktigt vad de olika portarna gör, men det räckte återigen med att gå in under Avancerat på den ena Sony Ericsson G502-porten och skriva in samma inställningar som innan, och så trycka på Anslut, så kopplade telefonen upp sig mot internet.

Den här gången gick hastigheten upp i ca 2 Mbps (och 0,3 för uppladdning).

Att ha telefonen som modem så här verkar vara en bra backuplösning, fast om man har ett kontantkort i telefonen för datatrafiken går det ju som sagt inte att ringa samtidigt. Om man inte kopplar upp en Skype-anslutning via datorn, förstås!

Tack till Stefan för tipset om kontantkorten. /Simon

En bön om stillhet innan du kopplar upp dig

Den östliga ortodoxa kyrkofamiljen är den äldsta formen av kristendom som fortfarande är vid god vigör. Den går tillbaka till kejsar Konstantins tid, dvs 300-talet. Hans "Nya Rom", Konstantinopel, blev också centrum för vad som senare kom att kallas Bysans, det östromerska rike som inte gick under förrän 1453, då turkarna erövrade staden. (Romarriket gick alltså egentligen inte under förrän mer än tusen år senare än vad man vanligen får lära sig i västerländska skolböcker.) Den västliga Katolska kyrkan är i själva verket dessutom, från ortodox synpunkt, en avvikelse från den "ursprungliga och sanna" typen av kristen trosutövning. Den tvisten blev permanent 1054, något som insatta ortodoxa och katoliker inte har glömt. Protestanterna är förstås ännu värre, även om man skulle kunna argumentera för att Luthers reformation, i sin ursprungliga form, i princip är en sorts katolicism, trots allt.

Den läsare som törstar efter genuin allmänbildning får gärna försöka ta till sig, att alla dessa förmoderna kyrkobildningar (om vi gör halt på 1500-talet), är mycket annorlunda till sin karaktär jämfört med det som de flesta numera förknippar med kristendom. Detta gäller i synnerhet ortodoxa kyrkan, vilken till skillnad från såväl katoliker som lutheraner i princip inte har ändrats sedan antiken, med viss reservation för moderniseringstendenser på många håll från 1700-talet och framåt.

För några år sedan började ortodoxa präster i Ryssland diskutera huruvida det borde utses ett speciellt skyddshelgon för Internet. Den katolska kyrkan har redan ett sådant: Isidor av Sevilla. Men, som sagt, ortodoxa struntar i vad katoliker säger om så här viktiga saker. På förslag är två Internet-helgon: Johannes Chrysostomos (bysantinsk kyrkofader, författare till den Gudomliga liturgin, ortodoxins centrala gudstjänst) och Teofan enslingen (1815–1894, helgonförklarad i Ryssland 1988). Jag har inte lyckats ta reda på hur läget är nu, men det finns i alla fall en engelskspråkig pdf-fil man kan ladda ner, innehållande en bön avsedd att läsas innan man ger sig ut på Nätet. Där heter det bl a:

Oh God, our Saviour [...]. Do Thou Thyself now also preserve unharmed them that desire to venture upon the perilous network of our day. Be Thou the guardian of our eyes and rational minds, and preserve our spiritual hearts in stillness all the days of our lives.

/Per

Läraren blir viktigare med IT i klassrummet

Det här inlägget har vi skrivit för bloggen på Internetdagarna.se.

Läroböcker är nästan alltid otroligt tråkiga. De är omöjliga att läsa för nöjes skull. Ändå är det så här som de flesta människor, under minst nio eller oftast tolv skolår, får för sig att "kunskap", eller till och med "lärdom" och "bildning", ser ut. Samma sak fortsätter i många universitetsämnen. Att en del människor ändå kommer att värdesätta och skaffa sig kunskap är något som sker trots läroböckerna.

Men inte nog med det. Läroböcker är dyra, de är osammanhängande och oinspirerande, de väcker ingen entusiasm för ämnet, de är opraktiska och inaktuella. När Seth Godin skrev just det här på sin blogg nyligen fick han mera respons än han fått på något annat ämne. De flesta var "aggressivt instämmande". Godins förslag på alternativ är intressant och tidsenligt, eller åtminstone internetanpassat. Det går ut på att läraren för en kurs, som ju per definition bör veta vad hon talar om, producerar sina egna läromedel allt efter som och tillhandahåller dem gratis för studenterna (sammanhanget är för Godin först och främst universitetsundervisning). Den ideale läraren vet ju själv av erfarenhet bäst vad som fungerar pedagogiskt och vad som är aktuell kunskap inom ämnet.

Det här sätter fokus på lärarrollens betydelse för god undervisning. Vad gäller tråkiga läroböcker så kräver ju dessa en inspirerande och kunnig lärare som kompensation. Men utan dessa läroböcker skulle läraren i princip kunna bli ännu bättre och Godins tanke behöver utvidgas. Det handlar inte bara om mer eller mindre dyra eller läsvärda texter. Läraren skulle kunna slippa identifiera läroplanen med läroböckerna.

Digitala dokument, annan digital teknik och internet gör det möjligt för läraren att tillsammans med elever eller studenter utforska ett område på ett dynamiskt sätt. Läraren är som regel den mera kunnige och erfarne, men inte när det gäller allt. Vad dessa nya förhållanden skulle kunna stimulera är upptäckandets glädje, en erfarenhet som läraren delar med sina elever.

För vad är det lärare och studenter måste ha gemensamt, vad är deras gemensamma ansvar? Det är intresse för ämnet, vilket inte infinner sig automatiskt. I synnerhet inte med "hjälp" av läroböcker. (Däremot finns ofta mycket att vinna genom att använda andra böcker, fjärran från läroboksstämpeln.)

Det här handlar inte bara om en sorts pedagogisk förnyelse av ett system som i sig är ohotat, något som nyligen har framhållits av affärsstrategen Don Tapscott, känd som medförfattare till boken Wikinomics. I en artikel på Edge.org framhåller han, att studenternas inställning till kunskap och hur man tillägnar sig den idag är sådan, att traditionella undervisningsmetoder förfelar sitt syfte. "De vill ha livlig diskussion, inte en föreläsning." Han tillfogar andra orosmoln för det konventionella systemet: överspecialisering, kluvenhet mellan forskning och undervisning, varvid forskning alltid kommer i första hand, "massproduktion" av examina som det inte finns något behov av på arbetsmarknaden. Men den viktigaste förändringen är denna:

Young Americans under 30 are the first to have grown up digital. Growing up at a time when cell phones, the Internet, texting and Facebook are as normal as the refrigerator. This interactive media immersion at a formative stage of life has affected their brain development and consequently the way they think and learn.

Vilka pedagogiska förändringar är det då som behövs, enligt Tapscott? I princip det som vi redan har antytt ovan:

The professors who remain relevant will have to abandon the traditional lecture, and start listening and conversing with the students — shifting from a broadcast style and adopting an interactive one. Second, they should encourage students to discover for themselves, and learn a process of discovery and critical thinking instead of just memorizing the professor's store of information. Third, they need to encourage students to collaborate among themselves and with others outside the university. Finally, they need to tailor the style of education to their students' individual learning styles. [vår kursiv]

Den kursiverade meningen sätter fingret på det kanske allra viktigaste, det som kommer före alla frågor om mediet eller tekniken, nämligen själva tanke- och upptäcktsförmågan.

Vi håller med om det mesta som Tapscott och Godin skriver. Samtidigt finns det en hel del fallgropar i de här resonemangen.

En vanlig missuppfattning är att elever och studenter kan lära sig på egen hand genom att upptäcka relevanta samband. Wikipedia och andra kunskapskällor blir en form av ersättning av både lärare och lärobok. Men forskning av bland andra Richard Meyer visar att det är lärarlett upptäckande som är nyckeln till framgång.

Däremot är många överens om att det är just upptäckandet som är viktigt, och faktiskt har man visat att den lärare som uppmuntrar upptäckande genom att själv ha en konstruktivistisk grundsyn (snarare än att förespråka traditionell katederundervisning) också gärna släpper in IT i klassrummet.

Vad som i den nu aktuella -- i sig viktiga och fullt begripliga -- satsningen på ökad IKT-användning i skolorna tyvärr ofta förbises, är att det här med att upptäcka själv och att lära sig att tänka kritiskt inte kan odlas i ett kunskapsmässigt vakuum. Lärarens roll kommer att bli ännu viktigare i ett samhälle där eleven ska hämta sitt lärande från ett okontrollerat informationsöverflöd snarare än från de välkontrollerade, men själskvävande, källor, som traditionella läroböcker är.

Lärarens roll blir också att hindra eleverna från att beta alltför mycket på de rika ängar av skenbart lättillgänglig kunskap som internet erbjuder. Att lära sig något nytt är och ska vara svårt, och därmed obehagligt, även om tillfredsställelsen efteråt är stor. Som Theodore Gray skriver i en fantastisk text om lärande:

No one can learn to think without having something to think about. If you try to teach someone how to think in the abstract, you are not going to get anywhere. If you try to make education "easy", by removing the content, you are cheating your students out of the most important thing you have to offer: the chance to do something hard. Only by mastering a difficult body of knowledge can a child develop into a confident, thinking adult. The point is, it doesn't necessarily have to be the same difficult body of knowledge that the child's parents learned.

Så lärarens roll blir både att erbjuda en intressant kunskapsmängd, anpassad efter elevens förutsättningar, och leda eleven (med milt epistemiskt våld) genom de blindskär som finns på vägen. IT, simuleringar, nätgemenskaper, strömmande föreläsningar på nätet och visualiseringar har förstås en given roll i det här, men dagens kunskap och lärande är mycket mer komplext än som visas i de flesta debattartiklar och -inlägg.

Av denna anledning förespråkar vi också en generell integrering inte bara av själva tekniken, utan också av teknikens sammanhang i undervisningen på olika nivåer. Den digitala omvälvningen handlar inte bara om att vi gör samma saker på nya sätt. Den förvandlar själva samhället, själva kulturen, själva sättet att uppleva verkligheten. Kunskap om denna förvandling bör följaktligen också bli en del av innehållet i olika ämnen.

/Per och Simon

Vart är teknikens evolution på väg?

Kevin Kelly har fortsatt sitt utforskande av teknikdeterminismen, alltså ifall tekniken i sig har en riktning dit den utvecklas, och i så fall vilken riktning detta är.

Det är en komplex frågeställning, men jag tycker väl ändå att Kelly gör en rätt bra insats i ett välskrivet inlägg, där han efterfrågar verktyg för att kunna på något sätt säga vilka delar av teknikutvecklingen som är oundvikliga, och vilka vi skulle kunna påverka.

Where is the source for the wisdom to discern the difference between the inevitable stages of technological development and the volitional forms that are up to us? What we would really like is a technique which makes the inevitable obvious.

I think that tool is our awareness of the technium's long-term cosmic trajectory. By placing technology in the context of a natural extension of biological evolution rising from the big bang, we can perceive how those macro imperatives play out in our present time. In other words, technology's inevitable forms derive from the dynamics that characterize all extropic systems — the dozen or so attributes I describe as "what technology wants." These are: an increase in complexity, diversity, specialization, efficiency, consilience, socialization, structure, ubiquity, opportunity, beauty, sentience, and evolvability. All these values are increasing on average in sustainable systems like life, evolution, and the technium.

Kelly ger ett roligt exempel på hur vidden på två hästars bakdelar styrde en del av designen på rymdfärjorna -- via romarnas vägbyggen och de första järnvägarnas spårvidd!

Förutom Kellys bidrag kan jag rekommendera en titt på Mick och Fourniers artikel "Paradoxes of technology" från 1998, som går in på hur tekniken hjälper oss och hindrar oss på samma gång:

• Control/chaos -- Technology can facilitate regulation or order, and technology can lead to upheaval or disorder
• Freedom/enslavement -- Technology can facilitate independence or fewer restrictions, and technology can lead to dependence or more restrictions
• New/obsolete -- New technologies provide the user with the most recently developed benefits of scientific knowledge, and new technologies are already or soon to be outmoded as they reach the marketplace
• Competence/incompetence -- Technology can facilitate feelings of intelligence or efficacy, and technology can lead to feelings of ignorance or ineptitude
• Efficiency/inefficiency -- Technology can facilitate less effort or time spent in certain activities, and technology can lead to more effort or time in certain activities
• Fulfills/creates needs -- Technology can facilitate the fulfillment of needs or desires, and technology can lead to the development or awareness of needs or desires previously unrealized
• Assimilation/isolation -- Technology can facilitate human togetherness, and technology can lead to human separation
  
• Engaging/disengaging -- Technology can facilitate involvement, flow, or activity, and technology can lead to disconnection, disruption, or passivity

Och liknande tankar återfinns i en text av Neil Postman om teknikförändringar, som jag tror också är från 1998. Jag citerar bara sammanfattningen, men man bör läsa själva texten för att förstå hur de olika stegen fungerar:

And so, these are my five ideas about technological change. First, that we always pay a price for technology; the greater the technology, the greater the price. Second, that there are always winners and losers, and that the winners always try to persuade the losers that they are really winners. Third, that there is embedded in every great technology an epistemological, political or social prejudice. Sometimes that bias is greatly to our advantage. Sometimes it is not. The printing press annihilated the oral tradition; telegraphy annihilated space; television has humiliated the word; the computer, perhaps, will degrade community life. And so on. Fourth, technological change is not additive; it is ecological, which means, it changes everything and is, therefore, too important to be left entirely in the hands of Bill Gates. And fifth, technology tends to become mythic; that is, perceived as part of the natural order of things, and therefore tends to control more of our lives than is good for us.

Man kan själv placera sin uppfattning om teknikdeterminism på skalan som löper från påverkbarhet till att teknikens evolution inte kan hejdas -- vad är din uppfattning? Vad krävs för att vi ska kunna styra samhället mot en utveckling där vi kan bli lyckligare än om vi inte försöker förändra utvecklingen, och är det alls önskvärt att försöka styra?

/Simon

Prenumerera på någons puls -- äntligen!

Ibland vill jag kunna mäta tiden mellan en idé som någon diskuterar, och att den sedan förverkligas.

För 4 1/2 år sen skrev jag om en idé från Telepocalypse om att folk skulle vilja prenumerera på Britney Spears pulsklocka, och nu har jag äntligen fått tips om någon som har gjort en sådan applikation, och dessutom i (japansk) open source. (Och detta efter att själv med några universitetskollegors hjälp ha försökt få till det med en AliveTec monitor, och i princip lyckats, fast sen blev det ändå inte som planerat.)

Tack (igen) till Erik för tipset. /Simon