Turkiska forskare skriver om ett system som övervakar operatörerna av övervakningskameror. Det använder ögonrörelsemätning för att se vilka delar av sändningen från övervakningskameran som övervakaren missar. De missade delarna klipps sen ihop automatiskt till en film som man kan titta på för att försäkra sig om att ingenting farligt hände under den tiden när operatören tittade bort.
Artikeln i New Scientist ironiserar över möjligheten att operatören kommer att se systemet som integritetskränkande. Själv tänker jag på vilken roll operatören har i detta extremt teknologiserade system. Att sitta timme ut och timme in och titta på en skärm där det oftast inte händer något...
Man kunde hoppas att operatören i stället kunde känna lite frihet med det nya övervakningssystemet, och känna att hn kan gå på toa eller ta en liten paus och snabbt ta igen den förlorade tiden. Men risken för ändamålsglidning är ju uppenbar när arbetsgivaren börjar mäta hur lång tid som operatören tittar bort, och kopplar lönesättningen till när operatören faktiskt jobbar...
Men visst, på Luftfartsverket kanske man hade behövt ett system för att se vad de anställda verkligen tittade på...
Det är lustigt -- det finns en del såna här riktigt dystopiska system som man bara trodde skulle finnas i en deprimerad människas inre en mulen dag, och som inte riktigt lämnar en.
Det är viktigt att vi designar en värld där vi själva vill leva.
Länk via BoingBoing. /Simon
Comments
You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.