FRA-lagen, IPRED-lagen och Pirate Bay-rättegången för det intressanta med sig att de får upp en del intressanta synsätt och mentala modeller till ytan.
Rasmus på Copyriot diskuterar teknikdeterminism, alltså att tekniken i sig har en egen "agenda". Detta är också intressant i ljuset av det vi skrev om Kevin Kellys projekt "The Technium" som handlar om vad tekniken "vill ha". Det projektet kan sägas gå ett steg till i att ge tekniken en aktiv roll, nästan förkroppsligad eller kanske till och med besjälad.
Själva diskussionen på Copyriot gäller om det är piraterna eller antipiraterna som är teknikdeterminister, och Rasmus har ett fint citat från en moderat riksdagsledamot som säger att "om det nu är ett problem, finns det säkert en teknisk lösning på det också. Jag tror ju på tekniken!"
Det finns några olika aspekter här, av den entitet som moderater och andra sätter sin tilltro till. För att summera ovanstående:
- Tekniken "med en egen agenda" är något som går sin egen väg oavsett vad vi vill med den. Det är ett ganska neutralt synsätt, som implicerar att vi kan leva sida vid sida med tekniken, och inte påverkas så mycket av den. Kanske göra lite kul saker ihop ibland. Tekniken blir ungefär som en tjurig tonåring som ändå kommer hem till mor och far när hn blir hungrig.
- Tekniken som "The Technium" blir lite som sonen som vägrar flytta hemifrån och bygger skjutvapen i garaget, och som tvingar mamma och pappa att ljuga om vad som egentligen händer i huset. Tekniken/sonen kräver mer av sina åldrande föräldrar.
- Tekniken som man "tror på" blir mer som en gud. Det finns inte så många traditionellt gudstroende i Sverige längre, men kanhända kunde man ändå ställa frågor till folk, såhär:
Om du hamnar i en svår situation, vad hoppas du ska hjälpa dig då?
Någon säger att de ber till Gud och hoppas få hjälp, andra säger att vännerna kommer att hjälpa dem ut ur situationen, och vissa säger att de tror på tekniken.
/Simon
Simone Weil skriver intressant om science i "The Need for Roots".
När jag kom till vissa stycken, så började jag göra kopplingar mellan Simone Weil's diskussion om science och Max Webers Instrumentiella rationalitet. (Det är okänt om Simone Weil hade studerat Webers texter).
Stycket jag fastnade för var:
"Facts, force, matter, isolated, considered
singly, without reference to anything else—there is nothing
here that a human mind can love."
(längre citat på http://emergenceofhumantouch.blogspot.com/2009/03/science-there-is-nothing-here-that.html)
Kombinerar man sen Weils fras med en av Webers, så ser åtminstone jag något intressant:
"isolated, considered singly, without reference to anything else" - "The orientation of action wholly to the rational achievement of ends without relation to fundamental values"
Och genom att ha följt utvecklingen av det som allt oftare nu kallas depression, så ställer jag mig frågan:
Vart leder oss den ekonomiska "vetenskapen"?
Håller rationaliteten på att avhumanisera oss, upphöjandes tekniken (science) till en religiös sanningstatus innesluten i sig självt? En teknikdeterminism beundrandes sig självt för sin storslagenhet?
Posted by: thomas | 19 mars 2009 at 21:32