Du befinner dig i Second Life, eller rättare sagt de bitar som representeras i form av en viss avatar på skärmen befinner sig i en av Linden Labs servrar. Din avatar ser ut som en WASP. Du ställer en fråga, via din WASP-avatar, till en annan avatar, som också är WASP-ig: "Tjena har du lust o hänga me t femti olika ställen i SL o låta mig ta skärmdumppar av oss där?"
Den andre tvekar kort och svarar sen: "Nej."
Då säger din avatar: "Men t ett ställe då?"
"Okej."
Detta exempel illustrerar ett känt socialpsykologiskt faktum. Om du först kommer med en orimlig begäran till någon, så säger denne som regel nej. Men samtidigt känner sig hon/han lite skyldig för att han/hon har gjort dig besviken. Så när du direkt kommer med en jämförelsevis mera rimlig begäran är sannolikheten hyfsad att svaret denna gång blir ja. Fast det beror också på vem som frågar...
Forskare vid Northwestern University har gjort detta experiment i There.com, just så som skisserats ovan. Och resultatet blir detsamma i den virtuella världen som i den verkliga. Sen gjorde de om försöket med avatarer med olika utseende och det är här det där med WASP kommer in i bilden. Forskarna upptäckte nämligen att färgen eller det synbara könet på avataren hade betydelse för vilken reaktionen blev. Om en svart avatar ställde ovannämnda fråga till en vit avatar så blev svaret oftare nej, även på den andra frågan.
In one of the most striking findings, the effect of the DITF technique was significantly reduced when the requesting avatar was dark-toned. The white avatars in the DITF experiment received about a 20 percent increase in compliance with the moderate request; the increase for the dark-toned avatars was 8 percent. [...]
The finding is consistent with studies in the real world as well as the few in the virtual world that clearly demonstrate that physical characteristics, such as race, gender and physical attractiveness, affect judgment of others.
På ett plan är ju detta inte särskilt förvånande. Men från en annan synpunkt är det extra intressant och det var därför som jag betonade det där med bitar i servrar ovan. De här forskningsrönen är ju tydliga tecken på att människor i gemen inte tänker på vad som "verkligen" äger rum i en virtuell värld som Second Life eller There.com. De tror att det som händer där, är ungefär detsamma som i den vanliga världen och i och med att de tror detta, så agerar de också därefter framför skärmen.
Jag har inte varit i Second Life så många gånger, men lite små experiment har jag gjort. Min första tanke (tydligen till skillnad från de flesta andras) var att här kan jag vara vem jag vill och hur jag vill! Men allra först hade jag bråttom och tog en manlig WASP-standardavatar. Då hände inget särskilt, annat än vad jag själv hittade på. Sen ville jag prova något annat. Eftersom jag inte då ville betala extra för att åstadkomma något riktigt exotiskt, nöjde jag mig med att ändra så mycket jag kunde med de gratisverktyg som står till buds för avatarbyggande. Jag blev en veritabel sexbomb av kvinnligt kön, synnerligen minimalt "klädd" dessutom. (Ja, ja, lite pubertalt, visst, men:) Mindre än fem sekunder efter min ankomst i den virtuella världen kommer det fram en sliskig (ja, utseendemässigt) manlig avatar och säger:
"Wanna fuck?"
Nej det ville jag inte så jag stack vidare. Men jag kunde inte gå eller flyga någonstans utan att liknande scener utspelade sig med tröttande enformighet. Det gav mig mycket att tänka på -- relationer mellan könen, mottagligheten för grova visuella stimuli, den flytande gränsen mellan fantasi och verklighet. Jag har också alltsedan dess tänkt mer än vanligt på frågan varför det verkar vara så få, som släpper fantasin loss helt ohämmat och blir vem som helst, hur som helst. Det är ju faktiskt bara bitar, som man kan leka hur man vill med.
/Per
Koppla nu första halvan av denna postning till de politiska turerna kring FRA or oförståelsen kring att det inte går att "signalspana" där privat kommunikation förmedlas utan att begå massavlyssning utan brottsmisstanke.
Posted by: Krister | 26 september 2008 at 13:47
"att det inte går att "signalspana" där privat kommunikation förmedlas utan att begå massavlyssning utan brottsmisstanke"
Visst är det så. De misstänkta (brottslingar, terrorister etc) kan bara urskiljas mot en väl kartlagd bakgrund av statistisk normalitet, vilken bygger just på "massavlyssning utan brottsmisstanke". Det är ju så amerikanska NSA har arbetat länge. I princip, och ibland i praktiken, räcker det med att avvika lite grann från det "normala" för att flaggas i någon mer eller mindre suspekt kategori.
Det är f ö samma metoder för massiv databehandling som används på andra sätt och i andra syften för att ringa in potentiella konsumenter (köpare, väljare etc) i allt större detalj.
Posted by: Per | 26 september 2008 at 14:33
Skrev några ord om den ultimata friheten på Skiften för ett tag sedan:
http://skiften.se/2008/08/10/transsexualitet-och-transhumanism-den-ultimata-friheten/
Doping, kroppsförbättring, second life, transsexualitet... när vi separerar identiten från kroppen eller gör kroppen formbar till det yttersta så uppstår en spännande... ja, vad?
Den där Alter Ego-boken är nog värd ett köp.
Posted by: Erik Starck | 26 september 2008 at 16:27
Intressant.
Har inte sett Alter Ego än. Köpte däremot nyss
I, Avatar: The Culture and Consequences of Having a Second Life av Mark Stephen Meadows. Den har också fascinerande bilder + mycket intressant text.
Fast i SL ser klientelet -- eller vad man ska kalla dem -- oftast rätt ordinära ut, så de där fantastiska uttrycken (som jag verkligen gillar) är knappast representativa. Det är det som är lite sorgligt/tänkvärt, tycker jag.
Posted by: Per | 26 september 2008 at 17:21