"Den dummaste generationen" -- teknikens fel?

I början av sommaren läste jag Mark Bauerleins The Dumbest Generation. Den innehåller många sammanfattningar av statistiska undersökningar och är bitvis ganska tjatig, men måste definitivt tas på stort allvar även i Sverige. Den förstärker och bekräftar en del som jag har hävdat här på Infontology genom åren, t ex apropå Web 2.0-fenomenet och angående den växande oförmågan hos unga att argumentera. I det tredje av mina inlägg om Web 2.0 ("Användaren är inte kung") skrev jag:

Min hypotes är att i ett samhälle präglat av individualism och konsumism, så kommer konkurrensen om tolkares ("innehållskonsumenters") uppmärksamhet automatiskt att begränsas av två faktorer: vad som närmast instinktivt uppfattas som intresseväckande, samt vad andra i bekantskapskretsen uppmärksammar.

Detta är också en av de viktigaste teserna i Bauerleins bok. En anledning till amerikanska elevers usla intellektuella prestationer och kunskaper är, att de nästan bara kommunicerar med andra i samma åldersgrupp. Och de flesta diskuterar inte politik, filosofi, religion eller vetenskap. "Peer review" i bokstavlig bemärkelse är det viktigaste i livet och internets olika sociala nätverkstjänster förstärker och upprätthåller detta, på ett för bildning, diskussionsförmåga och politiskt intresse direkt destruktivt sätt. Man har helt enkelt "ingen koll".

Tänkvärd är också Bauerleins slutsats, grundad på omfattande undersökningar, att en av de mest avgörande faktorerna för huruvida en ung människa utvecklar en förmåga att (verkligen) resonera kring och ta ställning i förhållande till (verkliga) samhällsfrågor är om denne läser böcker. Bibliotekarier och lärare: ta det till er! Viktigt är också seriösa kontakter och gemensamma aktiviteter över generationsgränserna, i synnerhet i relationen föräldrar/släktingar/barn, dvs mellan människor som betyder något för varandra.

Ska man då skylla något på tekniken? Ja, men i grund och botten är det de äldre generationernas fel, i och med att många i dessa okritiskt, naivt eller i ekonomiskt vinstsyfte hypar fel saker, inte diskuterar med sina barn och inte bidrar till att göra det roligt att läsa. Vad tekniken gör, dock, vill jag påstå, är att underlätta för oss alla att alltid följa minsta motståndets lag. Det är definitivt inte något som gör oss till bättre, klokare människor.

/Per

PS. Jag framhåller inte mina tidigare inlägg här för att slå mig på bröstet och säga "Vad var det jag sa?" Nej -- innebörden är att det faktiskt är möjligt, att med en adekvat kombination av tankemodeller förutsäga vissa sociala och kulturella effekter av kombinationen teknisk/ekonomisk "utveckling". I synnerhet är det väsentligt att börja förstå, att dagens s k globalisering, med vinstgenerering och "tillväxt" som enda funktionella värdenorm, ensidigt gynnar ett atomiserat, darwinistiskt system som, om det går tillräckligt långt, knappast längre förtjänar epitetet "samhälle".

Comments

[ctail]

Min spontana reaktion är "jag tror inte ett ögonblick på det". Detta låter för mig som det klassiska gnället på "ungdomen nuförtiden". Exempelvis är tron på mediet bokens närmast magiska kraft löjeväckande för mig. Argumentationen i det nya mediasamhället är annorlunda, men varför skulle den vara sämre? Kan du ge några faktiska belägg?

[Per]

Nej tyvärr är det inte alls fråga om gnäll på ungdomen nu för tiden. Då hade det varit trivialt och jag hade inte besvärat mig med det. Det rör sig om starka, statistiskt väl underbyggda trender, både vad gäller obildning, bristande samhällsengagemang och (bok)läsningens betydelse. Detta kompletteras med en bestämd uppfattning om vad som är nödvändiga förutsättningar för ett fritt samhälle med demokratiskt statsskick och oro för att dessa förutsättningar är på god väg att allvarligt undermineras.
Jag återkommer i ämnet senare i veckan!

[Erik Starck]

Flynn-effekten motsäger dina observationer, men det visste du såklart redan så jag ser fram emot att läsa hur du får in det i ekvationen.

Jag tror mer på Clay Shirkys linje: TV-tittandet döljer ett gigantiskt kognitivt överskott i samhället som håller på att frigöras när det flyttar ut på nätet. Och det är som bekant yngre människor som tittar minst på TV.

[Per]

Bauerlein tar upp Flynn-effekten till diskussion. Han refererar till Flynn själv och sammanfattar vad denne säger(s 93):

"The more tests emphasize 'learned content' such as vocabulary, math techniques, and cultural knowledge, the less the Flynn Effect shows up. The more they involve 'culturally reduced' material, puzzles and pictures that require no historical or verbal context, the more the gains surface."

[Erik Starck]

Men kom igen. Att den äldre generationen har gnällt på den förtappade yngre dito har skett åtminstone sedan Sokrates dagar.

Hittills har de äldre haft fel (om man nu inte anser att civilisationens intellektuella topp var på de gamla grekernas tid).

För länge sedan ägnade människor mycket kognitiv kapacitet åt att lära sig recitera sånger och ramsor som ordagrant gick i arv mellan generationerna. Jag är rätt säker på att när skriftkonsten dök upp tyckte de äldre att de yngre var slöa och korkade som inte ville lära sig de gamla verserna. Men, varför skulle de det? Att skriva ned dem är ju betydligt mer effektivt.

Man måste se på en generations intellektuella förmåga som summan av deras hjärnkapacitet och deras externa verktygslådor i form av skriftkonst, tryckkonst, Google eller giganters axlar. Något jag försökt summera i ett hypotetiskt "IA Turing-test":
http://www.framtidstanken.com/2006/01/14/en-miljon-apor-och-ett-turingtest/

"Expert-Turingtestet vrider lite på reglerna och låter istället två människor sitta i de båda rummen. Testet handlar om hur människan + maskinen tillsammans som ett system klarar sig - alltså novisen + maskinen mot experten"

Med reservation för att jag inte läst boken (jag tillhör ju (nästan) den dumma generationen) så tror jag Bauerlein gör misstaget att lägga alldeles för stor värdering på en viss sorts kunnande och en viss sorts kunskap.

Kanske är den yngre generationens intellektuella förmåga _annorlunda_ än den äldre, men _sämre_? Nja.

Vad anser du förresten om Shirkys resonemang om kognitivt underskott och TV-tittande? Det är OK om du svarar efter Sommartorpet och Atuellt. ;)

[Per]

Där kom du igång ordentligt, Erik ;-)
Du borde nog läsa boken; Bauerlein bemöter i princip alla dessa argument, direkt eller indirekt.

Samtidigt håller jag själv inte med Bauerlein om allt. Jag tänker nu att jag ska återkomma med två inlägg denna vecka: det första en sammanfattning av vad jag tycker är det viktigaste i Bauerleins bok (den som vill veta exakt vad Bauerlein själv säger, bör som sagt läsa boken) och ett annat, som utvecklar min egen syn på bl a intellektuell förmåga och "kulturell kompetens".

Och en gång till: det handlar INTE om generationsgnäll, varken hos Bauerlein eller hos mig. Saken ligger på ett mera fundmentalt, generationsöverskridande plan och är väl underbyggd -- sakligt, inte moraliskt e d.
Så låt mig slippa den synpunkten i fortsättningen (gäller alla presumtiva kommentatorer i detta ämne)...
Notera f ö att jag i mitt inlägg skyller på de ÄLDRE generationerna.

[Simon]

Jag tycker nog också att resonemanget behöver kompletteras med lite fler kunskapsformer. Jag läste inte hela Steven Johnsons "Everything bad is good for you" men jag gillar grundtanken i den att vi blir smartare av bland annat datorspel och moderna TV-serier. Men då måste vi bestämma vad det är vi menar med "smartare".

Den sortens kunskap som bygger upp en demokrati kanske inte fostras på internet, eller etiska ställningstaganden som bygger på att man ser medmänniskor på nära håll som lever på andra sätt än man själv (som kanske är en nödvändig förutsättning för "solidaritet"?) Samtidigt ser man hur Facebook kan koordinera stora samlade aktioner snabbare och mer kraftfullt än man har kunnat göra med traditionell informationsspridning.

Vi måste väl helt enkelt diskutera det här rätt många vändor...