"Den dummaste generationen" (del 2)

För att göra diskussionen utifrån Bauerleins The Dumbest Generation tydligare följer här en sammanfattning av några viktiga delar i boken.

Kontentan är klar:

The autonomy [of today's American youth] has a cost: the more they attend to themselves, the less they remember the past and envision the future. They have all the advantages of modernity and democracy, but when the gifts of life lead to social joys, not intellectual labor, the minds of the young plateau at age 18. (s 10)

Taget för sig låter ju detta lite surgubbeaktigt, men bakgrunden utgörs av mycket omfattande och noggrant genomförda studier av bl a följande organisationer och myndigheter:

National Assessment of Educational Progress, U.S. Department of Education (NAEP)

National Survey of Student Engagement, Indiana University (NSSE)

Kaiser Family Foundation Program for the Study of Entertainment Media and Health

American Time Use Survey, Bureau of Labor Statistics (ATUS)

Survey of Public Participation in the Arts, National Endowment for the Arts (SPPA)

Ytterligare större och mindre undersökningar refereras i boken. Bauerleins sammanfattning lyder:

Most young Americans possess little of the knowledge that makes for an informed citizen, and too few of them master the skills needed to negotiate an information-heavy, communication-based society and economy. Furthermore, they avoid the resources and media that might enlighten them and boost their talents. [...] instead of producing a knowledgeable and querulous young mind, the youth culture of American society yields an adolescent consumer enmeshed in juvenile matters and secluded from adult realities. (s 16)

American Freshman Survey från Higher Education Research Institute, UCLA, visade att andelen ungdomar som ansåg det vara "very important" att hålla sig à jour med politiska frågor år 1966 var 60 %, medan den år 2005 var 36 % (trots 9/11 och dess efterverkningar, alltså). Det s k "Executive Summary of the State Legislatures" inledde redogörelsen för detta så här:

This public opinion survey shows that young people do not understand the ideals of citizenship, they are disengaged from the political process, they lack the knowledge necessary for effective self-government, and their appreciation and support of American democracy is limited. (s 21)

Med tanke på USA:s globala maktposition är ju detta högst oroande, alldeles bortsett från andra synpunkter på saken.

Paradoxen med "den dummaste generationen" lyder så här: De tydliga nedåtgående trender, vad gäller för en demokrati basala intellektuella färdigheter och kunskaper, som avslöjas i dessa undersökningar, har ägt rum under samma tidsperiod som ungdomar har tillbringat mer tid i skolan än någonsin, antalet kulturella institutioner har blomstrat och ungdomar har haft mera pengar att spendera än någonsin. Sett från Bauerleins kritiska synpunkt står vi här inför inget annat än ett gigantiskt kulturellt och pedagogiskt misslyckande. Amerikanska utbildare och andra aktörer har trott att de har stimulerat och verkat för en sak, men resultatet har (kollektivt sett) blivit snarast det motsatta. (Vi får inte glömma att det här rör sig om starka och ihållande statistiska trender, vilket innebär att det finns gott om individuella undantag, vilka dock fortgående reduceras till en krympande minoritet sett till hela befolkningen.)

Vad Bauerlein fokuserar på, med rätta som jag ser det, är vad han kallar "intellectual habits and repositories of knowledge" -- alltså inte på social förmåga, moraliska attityder, religiösa uppfattningar eller generell hälsa. Det rör sig alltså om förmågan att ta till sig och använda det kulturella arvet -- till sitt eget och framtida generationers fromma. Vad som händer är att alltfler människor tycker sig kunna "börja från scratch" och sålunda i praktiken dumpar det som de som har levt och verkat innan oss har åstadkommit.

Vad är då orsakerna till detta? Bauerlein redogör för dem i kapitlen "Screen Time", "Online learning and non-learning" och "The betrayal of the mentors". För att inte göra detta redan långa inlägg ännu längre kan de sammanfattas i två påståenden, som i boken underbyggs grundligt:

Forming reading and thought patterns through screens prepares individuals for only part of the communications demands of the twenty-first century, the information-retrieval and consumer-behavior parts. The abilities to concentrate upon a single, recondite text, to manage ambiguities and ironies, to track an inductive proof ... screen reading hampers them. (s 148)

[Young Americans] upload and download, surf and chat, post and design, but they haven't learned to analyze a complex text, store facts in their head, comprehend a foreign policy decision, take lessons from history, or spell correctly. Never having recognized their responsibility to the past, they have opened a fissure in our civic foundations, and it shows in their halting passage into adulthood and citizenship. (s 201-202)

/Per

PS. Någon som känner till eventuella motsvarande svenska studier i stil med de Bauerlein refererar till får gärna tipsa om dessa.

Comments

[ctail]

För mig ser det fortfarande ut som en generation (i generaliserad bemärkelse) som anväder sin egen måttstock för att mäta nästa generations förmågor. Naturligtvis blir resultatet att nästa generation får sämre siffror.

Det där att många tycker sig kunna börja från scratch är förvisso ett problem, men inget nytt sådant. Att det enligt siffrorna har ökat kan dels bero på att det är/tycks mer rationellt att börja från scratch ju snabbare kulturen förändras; dels återigen på att siffrorna är framtagna med en konservativ måttstock.

[Fredrik]

Allt beror förstås på, som redan framgått av diskussionen, vilka mått man använder.

Jag argumenterade nyligen emot en kompis som hävdade att människan har blivit mycket intelligentare. Jag tog en sida likt Bauerleins position i debatten (jag är färgad av att ha bevittnat urlakningen av kvaliten på tekniska högskoleutbildningar genom åren). Min kompis hade en helt annan syn; han menade att moderna arbeten kräver en helt annan intellektuell kapacitet än traditionella (typ arbetare i fabrik, eller jordbruk).

Om man tar ett trubbigt mått på intelligens, t ex IQ, hur har då fördelningen av IQ förändrats över populationen på hundra år? Har vissa grupper blivit dummare eller smartare? Det är en fascinerande fråga tycker jag.

Som systembiolog så ser jag dock intelligens helt beroende av ekologi - varje ekologi kräver sin egen intelligens. Då humanekologin kraftigt förändrats med internet så krävs också nu en annan intelligens. Förmodligen dröjer det ett bra tag innan en ny jämvikt inställt sig, men jag tror att de nya villkoren bestäms mycket av det som diskuteras här på infontology. Det vore kul att diskutera hur den kognitiva förmågan kan tänkas präglas av moderna fenomen, t ex 1) allt mindre personlig integritet, 2) tillgängligheten av det förflutna, 3) gratis telefoni, etc etc.

[Per]

ctail: Det handlar inte om "en generation"; det handlar om hela det flerhundraåriga kulturarv, inklusive praktik, som ligger bakom det demokratiska politiska systemet, vilket bygger på att man behärskar även sina motståndares argument och synsätt. Detta fordrar oundvikligen studier och intelligent diskussion:

"However intelligent they are, people who think and act within their niche avoid the irritating presence of ideological foes, but they also forgo one of the preconditons of learning: hearing other sides. Hearing them, that is, in earnest and positive versions, not through the lens of people who don't endorse them." (Bauerlein, s 221)

Just detta, att digitala teknologier gör det möjligt att i åratal umgås på ett engagerat sätt bara med likasinnade, ofta i samma sociala klass och i samma ålder, ser Bauerlein som den samhälleligt allvarligaste biverkningen av alla de internetbaserade sociala tjänsterna, fastän dessa (vill jag tillägga) naturligtvis i princip också möjliggör det B. propagerar för i citatet ovan. Problemet är att så få verkligen utnyttjar och utvecklar den möjligheten. Men även då, i en blogg som denna t ex, krävs det mödosamt smält kunskap och reflektion för att verkligen ha något att säga och inte bara "tycka".

Och visst är måttstocken konservativ. Jag ser inget fel i det. Fredrik skriver "Som systembiolog så ser jag dock intelligens helt beroende av ekologi - varje ekologi kräver sin egen intelligens. Då humanekologin kraftigt förändrats med internet så krävs också nu en annan intelligens." Jag håller med. Detta innebär att kultur (kulturella yttringar och möjligheter) inte är något statiskt. Vad som däremot måste vara konstant är vilka grundvärden som alltid måste hävdas och försvaras. Om dessa handlar den (meta)politiska debatten -- något vi har alldeles för lite av i Sverige, anser jag.

Själv befarar jag stundtals, att många idag håller på att förlora förmågan att klart urskilja värden som sanning, lojalitet och plikt. Därvid måste man självklart utöva urskillning angående vad man är lojal mot och vad man anser vara ens plikt. Men i allmänhet tycks det idag för de flesta vara lättare att kräva "rättigheter" än att utöva "skyldigheter". Jag tror också att dagens nätteknologier, förankrade som de är i ett enbart vinstoptimerande, "kulturellt hänsynslöst" utbytessystem, underminerar mycket av vad jag anser borde vara fasta mänskliga värden, oavsett generation.

[ctail]

Per: Jag tror att du överskattar både djupet i det demokratiska systemet och hur betydelsefulla just dina egna värderingar (som jag förstås till stor del delar) är för det. Sveriges demokrati instiftades t.ex. ca 1920 genom att överklassen kompromissade med socialisterna för att undvika revolution, i en tid då befolkningens kännedom om det flerhundaåriga kulturarvet du anser vara demokratins grund knappast var bättre än dagens. Samma period frambringade totalitära ideologier som också de kan hävda att de är baserade på flerhundraåriga idétraditioner.

Jag håller med om att det är tråkigt att människors kunskaper och medvetenhet är så låga, men var det bättre förr? Nej, det tror jag inte ett ögonblick, trots siffrorna och undersökningarna du redovisar. De är nämligen ofrånkomligt subjektiva och konservativa. De mäter gårdagens indikatorer på kunskaper och medvetenhet.

Håller också med Fredrik, utom om en detalj: Det dröjer inte "ett bra tag innan en ny jämvikt inställt sig". Någon sådan jämvikt inställer sig aldrig någonsin, och har aldrig någonsin varit rådande. Omvandlingen har pågått och pågår oavbrutet. Det enda som varierar är typen av förändringar och deras hastighet.

[Per]

Håller med dig, ctail, om det du skriver i senaste kommentaren. Fast när jag skrev "flerhundraårigt kulturarv" tänkte jag på de idémässiga rötterna. Som jag ser det behöver vi fortfarande lära hur demokrati bör fungera och hanteras. Jag ser det t ex som ett styresskick, inte som en "ideologi", som man gärna vill göra det till nu för tiden. Och jag oroar mig för totaliserande tendenser, just nu i (ny)liberalismens och tillväxtens namn. En fungerande demokrati förutsätter också kontinuerlig idédebatt, men det verkar ha dött ut. Vad vi har i stället, i massmedia, är politisk marknadsföring + billig etikettering av "motståndare", vilka i praktiken inte är några sådana utan bara konkurrenter om en maktposition.

Vad gäller Bauerlein är jag f ö, vilket inte framgått hittills, också ganska kritisk. Tänkte återkomma till det i ett senare inlägg betitlat "Kritik av Den dummaste generationen". Det jag mest velat framhålla som riktigt i B:s bok, är identifieringen av ungas nätvanor som ett potentiellt bildningsmässigt och politiskt problem. Men helt klart ligger det något i det du säger om de frågor som förekommer i enkätundersökningar, det inser jag.

[Fredrik]

Ctail - jag vill mena på att jämvikt visst inställer sig - det finns tider i historien, där den tekniska utvecklingen i praktiken stått stilla i århundraden, nog är utvecklingen många, många ggr snabbare nu än på stenåldern. Nog är det större skillnad på oss vs våra föräldrars situation, än på barn och föräldrar för 10 000 år sedan. En dynamisk utveckling är också mer påtagande i väst, vill jag påstå, än i öst eller hos naturfolken.

Än tydligare är det hos djuren - där styrs förändringen framför allt av genetiska, ej tekniska förändringar (om vi bortser från miljöförändringar). Många ekologier har stått i jämvikt under mycket lång tid.