Var det det här vi behövde färgfilm och datorer med miljoner färger till? Bilden är från Miljögården i Lund och tagen för ett par veckor sen. Vi gick omkring i en miljö som till stora delar gick bara i gråskala. Är vi så matade med stimuli att frånvaro av färg upplevs som en lättnad? Kanske det... Är vi så bleka och anemiska att vi måste vistas i en miljö fri från färg för att tyckas ha någon ansiktsfärg över huvud taget? Eventuellt.
Eller är det den här sortens möbler som är "med känsla". Titta på annonsen nedan. Den är från Smålandsposten, men liknande finns överallt. Om det här är känsla, så vad är det då för "känsla"? Känsla brukar i såna sammanhang betyda den mänskliga beröringen, men här? Kanske behöver man skriva "med känsla" i något fåfängt försök att övertala nån att se känsla i den sterila designen. Visst, vi har också en Tivoli Audio-radio, men den är åtminstone lime-grön... :-)
/Simon
Comments
You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.