Jag förstår ofta inte ekonomiska resonemang. Dollarkursens nedgång är bra för Sverige för vi kan köpa billiga varor från USA. Den är samtidigt dålig för exportindustrin, för våra varor blir för dyra för den amerikanska marknaden. Dessa två påståenden kan var för sig framföras i nyhetsmedia, men det är sällan någon som väger dem mot varann och bestämmer sig för hur valutakursen påverkar oss som helhet. Kanske blir det för komplext.
James Surowiecki skriver om hur den aktuella kreditmarknadskrisen nu inte bara drabbar USA utan även Island, som tydligen fått höja sin statsränta till 15 %. När Sverige chockhöjde räntan på 80-talet gick det ju bra efter ett tag, men frågan är om ett land på 250.000 invånare och en mycket liten kapitalreserv klarar sig lika bra. Det är ett grymt ekonomisk-politiskt spel som pågår.
Enligt Surowiecki är orsaken till den isländska krisen det stora beroendet av utländskt kapital, vilket nu i kristid ses som en svaghet. Denna svaghet gör att de tidigare så hungriga utländska investerarna drar öronen åt sig. Knappast en stabiliserande effekt.
USA å andra sidan har Kina och Japan som en ekonomisk buffert. Men vem vet hur länge.
The U.S., by contrast, remains the beneficiary of the world’s generosity—no matter how bad our financial situation looks, countries like China and Japan keep pouring hundreds of billions of dollars into U.S. securities. They’re doing this not out of kindness, of course, but because the U.S. is a colossal market and they need us to keep buying stuff. The world can’t afford to have the U.S. fail, and so we are able to get away with behavior that would wreck smaller countries. Great for us, but when we look at Iceland’s predicament we should say that there but for the grace of China go we.
Låt se nu..
Jag säljer något till dig för 100 dollar, min inkomst placerar jag någonstans säkert där jag helst får lite ränta, och det är hos dig.. Om jag dessutom ibland köper något av dig och framförallt av andra med din valuta, så gör jag det med pengar jag hämtat ut hos dig, du kan dessutom trycka nya skulsedlar som du inte har mer än en tiondels täckning för, och den tiondelen består i att andra placerar hos dig. Vad betalade du då egentligen? Så, nu vet du hur det kommer sig att en pryl tillverkad i Japan ofta är billigare att köpa från USA än vad den är att köpa från Japan, trots att transporter och amerikanska mellanhänder tagit sin vinst. Nu förstår du du också hur USA kan ha så låga skatter, vi i den övriga världen sponsrar dem..
Det finns några uttryck för det, googla "world currency freeride", "petrodollar" och "fractional reserve". Var du kommer att landa om du gräver lite i det, är att om USA hade varit ett företag, så hade firman gått i putten för sisådär 30 år sen. Fler har börjat inse det idag, samdidigt som euron idag börjar vara ett trovärdigt stabilt alternativ som dessutom ger bättre ränta, därav krisen.
Fråga dig nu vad som i grunden upprätthåller det.
Posted by: steelneck | 08 maj 2008 at 20:10