« Säkerhet, komplexitet och RFID i passen | Main | Va -- är vi fördomsfulla? »

20 april 2008

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

1. Vanan. Man gör som man helt enkelt är van vid. Det fyller det omedelbara behovet och så finns därför inte moroten till den extra ansträngningen. Den uppenbara vinsten (fördelen som vi kanske ser som använder rss) upplevs inte vara av värde. Den där extra glöden för nyfikenhet genom lek och så upptäcka nytt verkar saknas.
2. Trots att verktyget för mig, och er och andra, uppfyller viktig funktionalitet som ökar vår förmåga att hantera information som vi är intresserad av och i behov av, så är verktyget (rss) än ej fullt utvecklat för dem som inte använder det idag, men, som du i artikeln, ser skulle kunna behöva använda rss för att bli mer effektiva i sin dagliga informationshantering. För denna grupp saknas det fortfarande en "användarvänlig" nivå, som vi som tycker att det är super, inte riktigt förstår. Kanske därför att vi utvecklats till en sådan nivå, att mycket hanterande, både tekniskt och informationsmässigt, internaliserats i vår användning.

Goggle har ju nu en massa roliga och intressanta funktioner.
En av dem är deras rss-läsare, vilken befriar användningen av rss från ett stationärt installerat program till att bli "mobilt". Det intressanta med Goggles rss-läsare är att man kan skapa ett eget rss-flöde baserat på artiklar man tycker är intressanta. Denna funktion kan även integreras i en egen blogg.
Goggle har ju även en Notebook-tjänst. Även med den kan du skapa ett rss-flöde från utvalda egna note-books.
Så även Goggle Documents, och Calendar, har stöd för rss.

För mig är det spännande och ovärderlig funktionalitet i min dagliga hantering av det jag läser.

/thomas

Jag har ochså märkt att det är trögt för vissa grupper som borde vara glada för rss att börja använda det.

Förutom det som redan sagts så tror jag att många inte vet att det finns sådana verktyg och väljer hellre att klicka på länkarna i sina favoriter. Jag skulle aldrig klara av min info-flöde utan rss...

Ni tycks båda bekräfta den känsla jag har.
Det där med vana vid/internalisering av "teknisk och informationsmässig hantering" kan det ju ligga något i, liksom bristande nyfikenhet. Men att rss-läsare skulle vara krångliga har jag svårt att tro. Själv använder jag f n Feedreader, efter att ha testat flera andra. Detta är nog det enklaste programmet i min dator att använda, t o m enklare än "Anteckningar".

Det kan finnas ytterligare en aspekt, och det är känslan av att göra ett "besök", där webbplatsens design osv. gör sitt till för att skapa åtminstone en del av denna känsla.

"Men att rss-läsare skulle vara krångliga har jag svårt att tro."

Krångligheten kan också ligga i att inte förstå hur ta åt sig användningssättet. Programmet, applikationen, kan vara lätt att förstå, men varför använda sig av rss är en annan sak. Det enkla programmet blir då svårt att förstå därför den enkla applikationen får ingen betydelse som verktyg. Hur många gånger har ni inte tittat på något gammalt handverktyg och funderat vad det skall användas till?

Man kan dela upp begreppet rss i två delar.
1. Tekniken. Applikationer som använder rss för att läsa ett flöde. Här tänker man kanske först på rss-läsare som vi använder, där vi Aktivt väljer flöden att prenumenera på och läsa. Men man kan också tänka sig att rss funktionaliteten byggs in i en applikation, där flödet man väljer är mer eller mindre förutbestämt.
Exempel här igen är Goggles calendar där man kan lägga till offentliga kalendrar (finns även sökfunktion). För den som använder kalenderfunktionen, och lägger till en offentlig kalender, behöver inte tänka på att tekniken rss kommer att hålla den nya kalendern uppdaterad. Man säger att man lägger till en kalender, inte prenumenerar (rss). Så kommer användaren omedvetet att, på ett av applikationen förutbestämt sätt, använda sig av rss tekniken.
2. Användningssätt. Även här kan man skilja på "aktivt" (medvetet) användande när man specifikt prenumenerar på ett flöde, som när man prenumenerar på infontology's feed, eller styrd genom en metodisk "handledning". Även här är Goggles kalender ett bra exempel. Man "lägger till" en kalender, och goggle skriver, inte "prenumenera". Går man in på kalenderuppgifter efter man lagt till en kalender, och klickar på "xml" får man upp en sida där det står att man kan prenumendera på sidan. Men under kalenderuppgifter står inget om att prenumendera (på rss). Goggle ger användaren en metod för att hålla sig informerad/synkad med andra kalendrar, och bäddar där in användningen av rss utan att användaren behöver bekymra sig om "rss".

Goggle levererar en lösning (applikation+metod).

Jag tror att vi kommer att få se mycket mer av denna utveckling för en stor grupp användare, som inte aktivt själva vill ta åt sig ny teknik och utforska (leka) med dess användning av olika anledningar.

Jag känner ingen som INTE använder Bloglines (dvs RSS) för sitt "bloggläsande". Så det är nog farligt att dra för stora slutsatser av din egen urvalsgrupp.

Min pappa använder nån svensk version av "startsida" och rekommenderar tjänsten till mig varje gång vi träffas he he. Ändå vet han nog inte ett dugg av vad rss är. Aggregatorer är nog brohuvudet för mainstream-publiken.

"Jag känner ingen som INTE använder Bloglines (dvs RSS) för sitt "bloggläsande". Så det är nog farligt att dra för stora slutsatser av din egen urvalsgrupp."

Jag känner många som INTE använder rss.

Min urvalsgrupp är nog inte representativ.
Och jag har inte på grundval av min egen "urvalsgrupp" dragit någon slutsats.

Kännetecken för "min urvalsgrupp", om någon känner igen sig:
xm top
xm block-attach solaris phy:sde 2 w
zpool create
cgdconfig
grub
prstat
screen -r streamripper
apt-clone

Alltså, jag kan inte fatta varför folk INTE känner till dessa verktyg och börjar använda dom.
Dom är oumbärliga för mig.
Jag använder dem varje dag.
Just NU!

"känslan av att göra ett "besök"" (steelneck):
Ja det låter troligt i vissa fall.

"Krångligheten kan också ligga i att inte förstå hur ta åt sig användningssättet." (Thomas):
Ja, låter också ganska rimligt. Kruxet är kanske huruvida man redan innan är en aktivt sökande informationsätare, som är van att skanna och sovra mycket information, eller inte. Är man sådan snappar man snabbt nyttan med rss.

"Jag känner ingen som INTE använder Bloglines (dvs RSS)" (anonym):
Kanske min bekantskapskrets är mera sammansatt yrkesmässigt, åldersmässigt och socialgruppsmässigt än din?

Men jag gör förstås inga anspråk på representativitet; det var mest en stilla undran som har växt i mig på sistone, mest som ett sorts skådeexempel på en informationshaanteringslösning som verkligen är värdefull, men som ÄNDÅ -- tyckte jag mig märka -- har lite svårt att breda ut sig, även där den borde platsa. (Denna anmärkning gäller f ö också del.icio.us.)

Sedan är det ju långt ifrån bara bloggar som betjänar sig av rss. Även sajter som inte har någon inbyggd rss-funktion kan man själv hålla koll på genom rss, via tjänsten page2RSS.

Min teori är att det är RSStress som är problemet.

Jag känner få som fortfarande använder bokmärken i sin webbläsare.De flesta har någon gång i tiden någon gång börjat samla bokmärken - men det går inte lång tid innan den menyn är så överlastad att den inte längre är användbar.

Samma sak tror jag drabbar RSS - det är lätt att lägga till intressanta kanaler, men snart är inflödet av nyheter så stort att man inte har en chans att läsa dem alla. Visst går det att hoppa över, men jag tror många hellre bara stänger av och återgår till traditionella metoder som inte ger samma informationsstress.

Jo, man får ha självdisciplin ;-)
Och sovra hårt i hur många kanaler man har. Just nu har jag ca 500 nyhetsrubriker som jag inte har kollat än, men dessa skannar jag snabbt och jag läser nog bara ca 30 ordentligt (ca 30 per 500 alltså; kanske jag sparar ca 20 länkar per 500 i del.icio.us för framtida ändamål).
Jag har också för vana att radera kanaler efter hand, om de inte ger så mycket att det är lönt att skumma dem. Låt oss säga att jag lägger till en kanal varannan vecka och tar bort drygt 1.
Men visst, man måste absolut sovra aktivt för att kunna använda rss konstruktivt -- det är min erfarenhet. Klarar man inte det så blir det säkert som du säger.
Men mitt ursprungliga inlägg handlade om att folk inte ens tycks pröva. Det är fortfarande lite märkligt tycker jag. Om så bara för att hålla koll på sälj-, köp- eller jobbannonser man är intresserad av...

Intressant att just detta genererar så många kommentarer. Inte så konstigt kanske att folk som läser just Infontology använder RSS. Jag tycker nog det tyder på lite dålig fantasi att inte alls förstå varför så pass många inte använder RSS och att förklara det med brist på nyfikenhet. En hel del viktigt pågår faktiskt utanför internet - tro det eller ej! Jag kan tycka att det är viktigt att prioritera det som faktiskt händer kring mig, och att det skulle skapa en obalans om jag fick ännu mer "information".

Jag är notoriskt nyfiken och vill gärna ha mycket information om mina intresseområden, och särskilt där de korsar varandra. Alltså borde jag tydligen använda RSS. Jag kan känna några orsaker till att jag ändå inte gör det:

1) Det finns så mycket information att det kan vara bra att medvetet bortse från det som inte söker upp en. Ungefär som att inte städa skrivbordet och låta det som är riktigt viktigt göra sig påmint och resten falla i glömska.

2) Google mm räcker när man själv söker information.

3) RSS har inte presenterat sig för mig.

Och kanske viktigast:

4) Just genom att ta del av osorterad, icke utvald information, får jag också del av en hel del information utanför mina intresseområden. Ibland är den intressant i sig, ibland finns det en högst oväntad koppling till mina intresseområden, som bara min hjärna i hela världen kan göra.

Jag tror detta är väldigt viktigt för kreativiteten och jag tror helt enkelt inte att det finns teknik som kan förse mig med rätt blandning av information.

En möjligen krystad liknelse kan vara mat. Väldigt många delikatesser har kommit till när det blivit fel. När någon ingrediens eller parameter inte passat in eller betett sig som den ska. Så tror jag det är med de "Ingredienser" som information utgör i den kreativa soppa jag vill koka.

/Mårten

RSS är om möjligt det dummaste och mest tekniskt krångliga namn jag har hört för att beskriva fenomenet prenumeration. Det spelar roll vad saker heter, och om man döper helt vanliga saker till obegripliga trebokstavsförkortningar, så är det inte så konstigt att mest är nördar som använder det.

Jag tror det handlar om sökstrategi.

Dvs om det handlar om "slösurfning" för att fördriva tiden. Vad är väl då bättre än att gå in på DN:s eller AB:s hemsidor?

Eller om det handlar om mer "professionell" sökning, eller kanske snarare en bevakning av ett specifikt område.

Där är rss utmärkt.

Kanske har inte alla det behovet, dvs att bevaka ett område? Det kanske räcker att veta att det finns uppsatsdatabaser, tidningar, bibliotek osv och söka upp informationen om/när man behöver den.

För egen del använder jag google/ig som rss-läsare. Tycker det fungerar utmärkt för att bevaka t ex litteratur, platsannonser, bloggar etc.

Jag gör det inte. För något år sedan gjorde jag det en kortare period för jag tyckte det lät bra och att jag skulle få överblick, vinna tid och bli mer allmänbildad.

För det första tyckte jag att det inte inbjöd till att läsa, det såg helt enkelt tråkigt ut. För det andra såg det så mycket ut att jag backade. Det tredje skälet tycker jag är viktigast, jag fick känslan av att jag missade något för att jag läste det jag serverades.

Jag tillhör den yrkesgrupp som du utpekar som icke-användare av RSS, dvs. lärarna. På min skola anses jag väl vara något av it-nörd och använder också RSS (Google reader) för att följa de sajter som har ett intresse för mig såväl i yrkeslivet som privat.

Som du skriver så ser jag många fördelar med att använda RSS-läsare, bl.a. att ha allt material samlat och slippa klicka sig in på bokmärken för att se om en sida är uppdaterad. En nackdel är att prenumerationerna - liksom webbläsarens bokmärken/favoriter - har en tendens att svälla och bli alldeles oöverskådliga. Mappstrukturen är, som alltid, oerhört viktig och även att man tar sig tid att rensa bort ouppdaterade prenumerationer. Och egentligen har väl en RSS-läsare och bokmärken/favoriter många likheter i funktion. Det som skiljer är att RSS-läsaren håller koll på uppdateringen.

Ett problem (som kanske inte är det för en del) tycker jag är att vissa sajter bara har delar av sina inlägg publicerade i RSS-läsaren, vilket gör att åtminstone jag snabbt tappar intresset. Viljan att klicka mig in på sajten för att läsa inlägget i sin helhet beror helt enkelt på hur mycket rubriken eller de få raderna fångar mitt intresse.

Jag använder RSS, alla jag känner som är intresserade av bloggar använder RSS, och min bostadsrättsförening publicerar sitt nyhetsbrev via RSS. Dock bara ingressen – det är ett otyg det där med att inte publicera hela texten.

En stor anledning för mig, förutom att det är enda sättet att hålla koll på när det kommer nya inlägg, är att många bloggar har erbarmligt ful och svårläst design, så det är uppenbart att föredra att läsa via Google Reader.

Steve Rubel skriver en del om en ny rapport. Verkar inte vara så många som har hajjat vitsen med RSS.

http://www.micropersuasion.com/2008/10/rss-adoption-at.html

The comments to this entry are closed.

  • "En läsvärd blogg om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur." -- Urban Lindstedt, Internetworld nr 7, 2006

Böcker

Blog powered by Typepad
Member since 12/2003