Liten förövning inför kommande inlägg:
För svenskar är det lätt
att tro, att ”utvecklingen”
är något gott. Det är också lätt att på denna
grund propagera vidare - för en förenad mänsklighet,
för universell tolerans, för en världsomspännande
solidaritet. Alltihop svepande abstrakta begrepp, möjliga att
omfattas av vem som helst, omöjliga att tillämpa för
någon. Dylika begrepp bäddar osvikligen för
ideologier, vilka med nödvändighet blir så totalitära
de kan och därför kräver underordning av enskilda
människor: ”Du är inte tolerant nog!” ”Du är
inte solidarisk!”
Men all verklig moral bygger på
erkännandet av nödvändiga val. Och välja kan bara
enskilda människor göra. De väljer ofta fel, men om
många väljer själva, så väljer också
några rätt och kan därmed påverka de övriga
i samma riktning, om dessa nu verkligen vill välja. (Alla vill inte det.) Ideologiskt
präglade ”val” däremot - egentligen underkastelse under
en tankegång - omöjliggör just detta. Verkliga
val förutsätter intolerans och icke-solidaritet. Annars
finns det ju inget att ta avstånd från och inget att
välja mellan. Man kan inte avskaffa det onda.
/Per
Comments
You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.