« de Botton om ornamentik. | Main | "Öppen för prototyper" »

16 februari 2007

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Även om det säkert finns många som drömmer om att de alster de laddar upp skall ge dem global berömmelse, så tror jag motivet - och publiken - för de flesta är ett helt annat. De laddar upp för att dela med sina kompisar, för att morfar och mormor skall se barnbarnet.

Även urvalskriterierna tycks ändras en smula. Tyngdpunkten i urvalet förskjuts från "mainstream" till nischer, i och med att allt mer material inom varje tänkbar nisch blir lätt tillgänglig. Se http://www.longtail.com.

Metoderna för urval måste också förändras när utbudet blir extremt mycket större. Lyckligtvis skapar volymen i sig förutsättningar för helt nya urvalsverktyg.

Om exempelvis 1000 bloggare recenserar filmer så är deras genomsnittliga betyg av en film ett värdefullt urvalsverktyg, även om ingen av dem är filmvetare eller journalist. Speciellt om det går att välja VILKA 1000 bloggares omdömen man vill sammanväga.

Håller med Tommy om motivet. Det är två olika motiv/motivationer på gång samtidigt här: en privat och en affärsmässig. De flesta är nog inte direkt intresserade av den senare, men den affärsmässiga sidan intresserar sig för de alster den "privata" producerar. Frågan är bara hur? Pär L:s respons antyder att det skulle kunna ske genom någon form av rätt sofistikerad "data mining". Har jag förstått dig rätt, Pär?

Begreppen "recommender systems" och "social software" är vanliga i detta sammanhang. De använder teknik från "data mining"-området.

Det handlar om små bidrag från många, som sammantaget ger ett bra urvalsverktyg.

Exempel på sådana är:
* Popularitetslistor hos http://del.icio.us
* http://digg.com (kika på snäva kategorier för att undvika drev-fenomen)
* Musikrekommendationer hos t.ex. http://www.pandora.com
* "People who bought..." hos Amazon.com

Om sedan visionerna om en Semantisk web blir förverkligade blir det möjligt att direkt ställa frågor till webben och få andra svar än bara listor med länkar.

T.ex. "Hur många bloggare har givit högsta betyg till film X?", "Vad är genomsnittsbetyget för film X bland bloggare som gillar film Y?"

Men detta förutsätter antingen framsteg för naturligt språkanalys eller ett stort uppsving för strukturerad information i stil med Microformats eller RDF.

Hej Pär. Trevliga kommentarer! Vet du något om framstegen för naturligt språkanalys? Det enda intressanta jag har sett är Yahoo's "content analys" eller "term extractor" som finns i Pipes, som jag såg på din blogg att du också hade uppmärksammat. (Amazon's SIP är ju något liknande.)

Hej igen,
tack själva för en intressant blogg!

Jag är tyvärr inte så bra på språkanalys, men jag tror att det är en av flera viktiga verktyg. Man behöver gå från flera håll samtidigt för att de exploderande informationsvolymerna ska bli hanterbara:

* Utveckla analys av naturligt språk.
* Utveckla publiceringsverktyg mot att göra struktur och innehåll mer tillgängligt för maskinell hantering.
* Utveckla sociala filtreringsstrategier.
* Utbilda för en digital värld.
Osv.

Google är för övrigt det mest lysande exemplet på sociala filtreringsstrategier.

Citat från Time-artikeln: "It's about the many wresting power from the few and helping one another for nothing and how that will not only change the world, but also change the way the world changes."

Citat från CNNmoney-artikeln: "And so far, it remains to be seen whether not 'You' will ever be able to generate much more than a lot of buzz. Sure, buzz is sexy. But you know what's sexier? Revenue and profits."

Viktigt att notera är att "for nothing" är ganska knivigt att kombinera med "revenue and profits". CNNmoney har (förmodligen) till uppgift att räkna profit och analysera olika trender ur ett ekonomiskt perspektiv. Men om själva trenden är att "du" producerar/filtrerar/kommenterar media utan tanke på det ekonomiska så säger ju inte deras analys så mycket egentligen annat än att det är svårt/meningslöst att jämföra en youtube-vlog med en tv-sitcom.

Det Pär beskriver är ju en decentraliserad värld där man (i framtiden) kan använda internet för att med olika (decentraliserade?) tekniker få information från peers (översättning?), information som man förut var hänvisad till massmedia för att få, massmedias makt omfördelas till peers/"du". Problemet med decentraliserade företeelser - och även buzzen "sociala media" verkar det som - är att monetisera på det. Det finns ingen central punkt att hänga annonser på, ta betalt för. Detta leder till att cnnmoney fokuserar på de centraliseringar av användare som existerar just nu (youtube, myspace) för att där utvärdera ekonomin. Själv tror jag att om de urvalsverktyg Pär pratar om, den semantiska webben, blir verklighet så blir användarsilos såsom youtube och myspace ointressanta. Då pratar vi om en framtid som är svårföreställd om man har vuxit upp med gamla goa massmedia. Även jag som är relativt ung och alltid deltagit i internetbaserade gemenskaper har svårt att tänka mig denna framtid eftersom till och med "förändringarna förändras".

(Halkade in via metamatrix och har bara läst detta inlägg här)

Tre inlägg senare i min bloggläsare:
http://www.techcrunch.com/2007/02/20/viacom-to-sign-deal-with-joost/

Intressanta kommentarer.
Mattias skriver:
"CNNmoney har (förmodligen) till uppgift att räkna profit och analysera olika trender ur ett ekonomiskt perspektiv. Men om själva trenden är att "du" producerar/filtrerar/kommenterar media utan tanke på det ekonomiska så säger ju inte deras analys så mycket egentligen annat än att det är svårt/meningslöst att jämföra en youtube-vlog med en tv-sitcom."
På sätt och vis, ja. Samtidigt var den reflektion jag gjorde, att innehåll även framgent kommer att filtreras och att, vad det verkar, ofrånkomliga ekonomiska intressen kommer att finna vägar att synas över mängden, så att säga. Att resultatet blir Kvalitet med stort K tror jag inte, men vissa minsta gemensamma nämnare kommer att utöva ett starkt selektionstryck, för att tala i darwinistiska termer, alltmer ju större informationsmängden blir. Och jag tror att olika semantiska verktyg kommer att förstärka snarare än motverka den trenden.
Jag tror m a o att tanken på en decentraliserad värld är mest en (euforisk) illusion. Men det hindrar ju inte att många kommer att arbeta i motsatt riktning, vilken den dominerande trenden än är.
Här för övrigt exempel på ansatser som kan bli något framöver:
http://agents.media.mit.edu/projects.html

Jag håller med Mattias om att centralisering av innehåll på sajter som YouTube och MySpace blir ointressanta i en öppen, decentraliserad värld. Per beskriver en sådan öppen värld som en illusion.

Det stämmer att det inte är någon självklarhet. För att åstadkomma öppna världar krävs uppslutning kring format och terminologier istället för uppslutning kring en enda sajt/leverantör (eller som Mattias formulerar det: silo).

När det gäller direktmeddelanden (IM) har det t.ex. varit väldigt segt med standardiseringen. Jag kan idag inte kommunicera med vänner på MSN, ICQ, Skype och allt vad de olika chat-världarna kallas utan att skaffa konton i var och en av dessa världar, och i vissa fall även dedicerade silo-klienter. Samma sak med kontaktnät-silosarna (LinkedIn, Friendster, Orkut...). Måste ha konto på var och en för att kunna koppla ihop sig med alla. Och som sagt video-silos mm.

Men jag måste ändå påpeka att det faktiskt redan finns flera öppna, decentraliserade världar:

* Epost baseras idag på en öppna standarder (SMTP,MIME...) och du behöver inte vända dig till en specifik "silo" för att använda epost. Tack vare standarderna kan du VÄLJA verktyg själv (hotmail/outlook/gmail/notes/eudora/pine/...) och ändå kommunicera med vem du vill. För länge sedan fanns det slutna, kontrollerade online-världar (Compuserve, Prodigy, AOL, memo, fidonet, e-world...) och bara med stort besvär kunde man skicka epost mellan de olika världarna.
* Webben baseras på öppna standarder (HTML,HTTP...) och du behöver inte vända dig till en specifik silo. Tack vare standarderna kan du VÄLJA webbhotell och VÄLJA webbläsare, och kan ändå nå alla. Flera av de ovan nämnda slutna online-världarna hade sina egna begränsade, kontrollerade motsvarigheter till webben och var mycket skeptiska till att låta sina online-kunder komma åt innehåll varifrån som helst.
* Bloggosfären baseras på en öppen standard (RSS) som gör att du inte behöver vända dig till en specifik silo, utan kan VÄLJA bloggläsare, bloggverktyg och lagringsplats men kommer ändå åt allt och alla.

Sannolikheten för även videoinnehåll och musik mm ska kunna distribueras och hanteras effektivt oberoende av silos som YouTube m.fl. är alltså inte noll. Öppna världar är därmed inte en illusion. Men ibland verkar de vara svåra att åstadkomma trots att nästan alla tjänar på dem.

Ursäkta den långa postningen. Jag har tänkt litet för mycket kring sådant här de senaste tio åren, så jag skulle kunna fortsätta rätt länge till. :)

Det gör absolut ingenting med långa postningar när det ger så mycket att tänka på!
Jag tror vi talar om lite olika saker. Det ligger mycket i vad du säger om standarder ("uppslutning kring format och terminologier"). Mitt fokus ligger snarare på vad som händer med utväljandet av innehåll (och hur det går till på den mänskliga sidan). Det är där jag inte tror att "långa svans"-fenomen o d automatiskt leder till vare sig mångfald eller öppenhet. Men mina bakomliggande tankegångar här är lite komplicerade. Jobbar på det nu.

The comments to this entry are closed.

  • "En läsvärd blogg om informationsanvändning och hur ny teknik förändrar vår verklighet och vår kultur." -- Urban Lindstedt, Internetworld nr 7, 2006

Böcker

Blog powered by Typepad
Member since 12/2003